Den industriella revolutionen markerar en övergång från jordbrukssamhället till industrisamhället. Industrialismens första fas inleddes i Storbritannien under senare delen av 1700-talet.
Jordbruket skapade förutsättningarna
Jordbruket i Storbritannien hade vid den här tiden genomgått stora förändringar. Fram till 1700-talet hade böndernas jordar varit uppdelade i mängder av tegar (åkerlappar) som i regel var utspridda runt byarna där de bodde. Under 1700-talet förändrades systemet och tegarna slogs istället ihop till större jordstycken som enskilda bönder kunde bruka. Jordbruket blev på så vis mer effektivt vilket medförde att färre bönder kunde försörja fler människor än tidigare. Utvecklingen inom jordbruket ledde till att befolkningen ökade. Samtidigt blev många bönder arbetslösa efter att ha sålt eller förlorat sin jord. Allt fler människor flyttade därför in till städerna där de försåg den framväxande industrin med billig arbetskraft. Förändringen inom jordbruket med den efterföljande inflyttningen till städerna utgjorde det fundament som den industriella revolutionen vilade på.
I Storbritannien fanns också andra viktiga förutsättningar för att industrialismen skulle ta fart. Landet hade rika naturtillgångar i form av kol och järnmalm. Dessutom hade den ökade världshandeln och koloniseringen för med sig att de fanns gott om råvaror (t.ex. bommull) och kapital.
Fabriker ökade produktionen
Industrialiseringen tog först fart inom textilbranschen där nya uppfinningar i form av spinnmaskinen och den mekaniska vävstolen - som bland annat utnyttjade ångkraft - effektiviserade tillverkningen. Dessutom började man nu, med hjälp av ångmaskiner, koncentrera arbetet till fabriker där många människor kunde arbeta tillsammans under samma tak. Att samla produktionen i en fabrik hade många fördelar. Det var framförallt mer kostnadseffektivt än att ha en utspridd produktion. I en fabrik var det lättare att effektivisera arbetsprocessen genom att öka arbetsfördelning och kontrollen av arbetet vilket i sin tur gjorde att tempot höjdes och produktionen ökade.
Industrialismens andra fas - kommunikationerna byggs ut
Kommunikationernas utveckling var en viktig förutsättning för industrialismens utveckling. I industrialismens andra fas som inleddes på 1830-talet, började stater och stora företag att investera i kommunikationer i form av järnvägar. Industrialismen spreds då över Europa och i Nordamerika. Under det här skedet genomgick bland annat järn- och metallindustrin stora förändringar i form av nya och förbättrade processer. Samtidigt växte stora industristäder fram där den nya arbetarklassens medlemmar ofta levde under svåra ekonomiska och sociala förhållanden. Under den senare delen av 1800-talet uppstod därför arbetarrörelser, som genom facklig och politisk kamp, undan för undan lyckades förbättra arbetarnas villkor.
Till Sverige kom industrialismen först under den senare delen av 1800-talet. Träindustrin i Norrland fick då stor betydelse tillsammans med den mekaniska industrin som grundade sig på svenska uppfinningar.
Industrialiseringens följder
Sammanfattningsvis ledde industrialiseringen av samhället till en omfördelning av arbetskraften och produktionen - från jordbruk till industri. Under perioden skedde därför stora befolkningsförflyttningar från landsbygden till städerna. Den industriella revolutionen inledde också en våg av tekniskt nyskapande och ekonomisk expansion, som spred sig (oregelbundet) från Storbritannien, över hela världen och radikalt förändrade människors levnadsförhållanden. Som en följd av industrialiseringen har produktiviteten inom arbetet ökat avsevärt och gjort det möjligt att tillfredsställa våra materiella behov bättre än tidigare. Industrialiseringen har också haft stora sociala och politiska konsekvenser i form av ökade klasskillnader, tillkomsten av en stor arbetarklass och uppkomsten av den socialistiska ideologin som har varit av stor betydelse för den världspolitiska utvecklingen under 1900-talet.
Litteratur:
Bra Böckers Lexikon 2000, band 12, Bokförlaget Bra Böcker, 1997
Christine Rider, An Introduction to Economic History, Cengage Learning, 1995
Merike Fridholm m.fl., Industrialismens rötter - om förutsättningarna för den industriella revolutionen i Sverige, Norstedts, 2005
Text: Robert de Vries (red.)
