I det här avsnittet kan du läsa om jordens naturresurser utifrån olika perspektiv. Här berörs olika typer av naturresurser, var på jorden de är vanligt förekommande, hur ojämnt fördelade de är samt vilka konsekvenser den ojämlika fördelningen får för befolkningen och ekonomin på olika platser. Vi ska också titta närmare på vilka konsekvenser användningen av naturresurser får för människor och miljö runt om i världen samt på förhållandet mellan klimatförändringar, naturresurser och konflikter. Avslutningsvis diskuteras några etiska frågor som behandlar konkurrensen om jordens resurser och en hållbar utveckling.
Naturresurser och dess fördelning
ANNONS
ANNONS
Naturresurser är en viktig del av den globala ekonomin
Alla saker som vi människor använder oss av i vårt dagliga liv utvinns eller tillverkas av någon form naturresurs. Detta gäller allt: mat, kläder, möbler, smarttelefoner, bilar, drivmedel och så vidare. Många forskare hävdar till och med att grunden i det ekonomiska systemet handlar om att människor omvandlar naturen, utvinner naturresurser och förädlar (bearbetar) dessa till produkter som vi konsumerar (köper och använder).
Över hela världen utvinns råvaror från naturresurser. En råvara är en vara som utvunnits ur naturen men som inte behandlats och förädlats. Många gånger måste råvarorna genomgå komplicerade och miljökrävande processer innan de blir färdiga produkter som slutligen når konsumenterna.
Utan detta ständiga flöde av naturresurser i form av råvaror - som är en viktig del av världshandeln - skulle många länder och områden runt om i världen vara fattiga. De flesta länder är nämligen ekonomiskt beroende av att stora delar av deras naturresurser exporteras och säljs på världsmarknaden.
Att ett land eller område är rikt på naturresurser innebär dock inte alltid att befolkningen som bor där får del av de ekonomiska fördelarna. Stora multinationella företag och andra externa aktörer (intressenter från andra länder) kan äga naturresurserna vilket medför att tillgångarna inte bidrar särskilt mycket till att öka levnadsstandarden hos landets invånare (mer om detta längre ner i texten).
Olika typer av naturresurser
Sverige är ett land som är rikt på naturresurser, både vad gäller skog och järnmalm men också vatten. Många forskare är övertygande om att vatten i framtiden kommer bli en stor bristvara då miljöförstöring och klimatförändringar gör att många områden runt om i världen blir utan vatten. Detta i sin tur kan ge upphov till konflikter om det vatten som finns att tillgå.
Naturresurser brukar vanligast delas in i de två kategorierna förnybara och icke-förnybara resurser vilket talar om huruvida naturresursen återskapas av naturen eller inte.
Vi människor behöver ta störst hänsyn till de naturresurser som är icke-förnybara eftersom de med tiden kommer att försvinna om de används för mycket.
Förnybara naturresurser
Exempel på förnybara naturresurser är skog, vind och sol. Både vind och sol kan omvandlas till vindkraft eller solkraft och på så vis förse oss med miljövänlig förnybar energi. Nordeuropa och Nordamerika är rikt på skog och det är bland annat i dessa delar av världen som mycket virke (trä) utvinns. Trä är en viktig råvara inom bland annat pappersindustrin, möbelindustrin och byggbranschen.
Även i länderna vid ekvatorn (Central- och Sydamerika, Centralafrika och de centrala delarna av Asien) finns stora arealer regnskog som är hemvist för miljoner olika djur- och växtarter samt andra organismer.
Regnskogen är av stor betydelse för jordens syreproduktion (då koldioxid genom fotosyntesen omvandlas till syre) och de är också viktiga för jordens klimat och djurliv. Men under 1900-talet har skogsbolag och andra aktörer börjat avverka (hugga ner) regnskog. Även om avverkningen idag har minskat så är stora delar av jordens ursprungliga regnskog utraderad (förintad).
Orsakerna till att regnskog avverkats och fortfarande avverkas är flera. Det handlar bland annat om att skapa odlingsbar mark eller betesmark för kreatur. Även möbeltillverkare världen över använder ovanliga träslag hämtade från regnskogen i sin produktion.
Icke-förnybara naturresurser
Exempel på icke-förnybara naturresurser är fossila bränslen i form av olja (inkl. bensin och diesel), naturgas och kol. Deras ursprung kommer från växtdelar och djur som under miljontals år ombildats till fossila bränslen. Användningen av fossila bränslen räknas som en av de främsta orsakerna till den globala uppvärmningen eftersom dess förbränning bidrar till att öka halten av koldioxid i atmosfären.
Olja driver inte enbart bilar, fartyg och flygplan framåt, den utgör också en viktig beståndsdel i framställningen av plast. Plast är i sin tur ett av världens mest använda material. Tänk på hur många av de vardagsföremål eller andra saker vi använder oss av som är tillverkade av plast: påsar, förpackningar, leksaker, teknikprylar, bildelar och så vidare. Plast är en stor fara för miljön eftersom materialet är svårt att bryta ner. Dessutom kan giftiga ämnen i plasten skada djur och människor på lång sikt. Ett annat stort problem är alla de plastdelar som flyter omkring i världshaven. Uppskattningsvis finns idag mer än 270 miljoner ton plastrester i världshaven som förorenar vattnet och riskerar att hamna i fiskarnas matsmältningssystem.
Merparten av de fossila bränslen som idag används i Sverige kommer från Danmark, Norge och Ryssland. Både Danmark och Norge utvinner råolja och naturgas i Nordsjön. De största oljeproducerande länderna i världen är Ryssland, Saudiarabien, USA, Irak och Iran. Andra stora oljeproducerande länder är bl.a. Kuwait, Venezuela och Mexiko.
ANNONS
ANNONS
Fler exempel på icke-förnybara naturresurser är mineraler och metaller som främst utvinns genom gruvdrift. Mineraler och metaller utgör exempel på icke-förnybara naturresurser som kan återanvändas. Vanliga metaller som bryts i Sverige är järn (som används till att framställa stål), koppar (vanligt i elektroniska komponenter) och guld (används till smyckestillverkning och i elektroniska komponenter). Gruvdrift förekommer i många länder, men en del områden är rikare än andra på vissa sorters mineraler och metaller.
Varför är vissa länder fattiga trots stora tillgångar på naturresurser?
Demokratiska republiken Kongo (Kongo-Kinshasa) som är beläget i centrala Afrika är mycket rikt på olika mineraler och metaller men även på fossila bränslen. Trots det är landet ett av världens fattigaste länder.
Vad beror det på att vissa länder är mindre ekonomiskt utvecklande än andra? Och vad är det som orsakar att vissa länder som är rika på naturresurser ändå inte kan tillgodose befolkningens behov av sjukvård, utbildning och infrastruktur (vägar, kommunikationer, vatten- och energiförsörjning m.m.)?
Flera förklaringar som lyfts fram i forskningen svarar på dessa frågor. Det vanligaste svaret är att skillnaderna är naturligt betingade. Med det menas att vissa länder är fattiga på grund av naturliga orsaker, främst eftersom dessa länder inte har tillräckligt med naturresurser. Men den förklaringen gäller inte alla berörda länder och måste därför ifrågasättas. Studerar man problemet på en global nivå framgår tydligt att det finns länder som är rika på naturresurser men som ändå har låg BNP per capita och inte kan tillgodose befolkningens behov. Exempel på länder som är rika på naturresurser men som ändå räknas till världens fattigaste länder är Angola, Demokratiska republiken Kongo (Kongo-Kinshasa) och Nordkorea.
En annan vanlig förklaring som lyfts fram i forskningen och som kan komplettera den föregående (genom att betrakta frågan ur ett historiskt perspektiv) är att de ekonomiska olikheterna bland världens länder beror på hur de politiska och sociala strukturerna en gång i tiden uppstod. Många av världens fattiga länder har tidigare varit kolonier till europeiska länder och blivit självständiga först under senare delen av 1900-talet.
Européerna utnyttjade sina kolonier i Afrika och Asien till att utvinna naturresurser i syfte att förse den europeiska hemmamarknaden med varor. När sedan kolonierna blev självständiga under andra halvan av 1900-talet kom istället västerländska multinationella företag och tog kontrollen över ländernas naturresurser.
I många länder som blev självständiga tog militären och diktatorer över styret och i flera fall sålde de ut sina länders naturresurser till utländska bolag som fortfarande äger dessa tillgångar. Vinsten från många värdefulla naturresurser hamnar därför på de multinationella bolagens bankkonton istället för att tillfalla (ges till) ländernas befolkning.
En annan bidragande orsak till att vissa länder som är rika på naturresurser ändå är fattiga, är att pengarna från råvarorna inte hamnar i de länder där naturresurserna utvinns. Internationell statistik visar en tydlig skillnad mellan hur vinsterna från naturresurser fördelas mellan det som kallas producerande platser (där naturresurserna utvinns) och det som är konsumerande platser (där de färdiga produkterna säljs). Kaffeodlaren i Columbia, eller gruvarbetaren som bryter diamanter i Sydafrika, får inte betalt för varans verkliga värde. Uppskattningsvis är det endast omkring tio procent av naturresursernas verkliga värde som ges till landet och befolkningen där de produceras. Resten av vinsten hamnar där varan konsumeras, i många fall i Europa och i USA. Det finns forskare som anser att den ojämna fördelningen av naturresursernas ekonomiska värde handlar om en form av "nykolonialism" - det vill säga när rika industriländer och multinationella företag utövar makt över fattiga länder.
Exempel på hur resurserna fördelas orättvist
En viktig orsak till att många länder är och förblir fattiga är att de ekonomiska resurserna inom landet fördelas ojämnt bland landets befolkning. Det handlar framförallt om vem eller vilka som tar hand om pengarna och vad pengarna används till.
I Nordkorea, som bland annat har rika naturresurser i form av olika mineraler, har landets diktator och den militära ledningen bestämt att pengarna ska satsas på militär upprustning istället för att lyfta befolkningen ur fattigdom.
Det afrikanska landet Angola har rikligt med naturresurser, bland annat i form av diamanter och olja, men spädbarnsdödligheten är hög och en majoritet av befolkningen lever i stor fattigdom. Pengarna från landets naturresurser har inte kommit befolkningen till del utan har istället hamnat hos en liten elit i samhället, vars levnadsstandard är mångdubbelt högre än den övriga befolkningens.
Demokratiska republiken Kongo (Kongo-Kinshasa) är ett annat exempel på ett land som är rikt på naturresurser men där större delen av befolkningen lever i fattigdom. I Kongo har olika krigsherrar med stöd från utländska intressenter exploaterat landets naturresurser, främst värdefulla mineraler och metaller. Krigsherrarna har tagit emot utländskt kapital i utbyte mot att utländska gruvbolag tilldelats kontroll över värdefulla naturresurser.
Naturresurser, klimatförändringar och väpnade konflikter
Den svenska professorn i freds- och utvecklingsforskning Helena Lindholm (tidigare Lindholm Schulz) lyfter i sin bok Krig i vår tid (2002) fram att resursknappheten är en viktig orsak till varför väpnade konflikter bryter ut. Inbördeskrig och väpnade konflikter mellan olika grupper inom länder är vanligast i de fattiga delarna av världen där det råder brist på mat och vatten. Helena Lindholm menar att det inte är fattigdomen som är orsak till dessa konflikter. Det är istället bristen på - eller kampen om - naturresurser. Brist på vatten är en vanlig orsak till väpnade konflikter. En annan orsak till konflikter är kampen om värdefulla naturresurser som det går att tjäna mycket pengar på (som i det tidigare nämnda exemplet om Kongo).
En viktig fråga att undersöka är vilka konsekvenser framtidens klimatförändringar skulle kunna få när det gäller naturresurser och väpnade konflikter. En höjd medeltemperatur på jorden kommer som bekant att orsaka brist på flera viktiga naturresurser. Jordbruk världen över kommer att påverkas. Mest drabbade blir de områden som redan idag har stora problem med torka och vattenbrist. Flera av dessa områden ligger i Afrika och Asien, där även överbefolkning är ett stort bekymmer. Ett större antal människor kommer alltså bli tvungna att samsas om en minskad tillgång på vatten och andra resurser, vilket i sin tur kan leda till fler väpnade konflikter.
Under 2000-talet har många fattiga afrikanska länder och vissa asiatiska länder börjat sälja ut mark- och landområden. Köparna utgörs av multinationella företag och andra länder som sedan exploaterar dessa områden. Detta fenomen har kommit att kallas för landgrabbing (markrofferi). Det kan handla om att marken innehåller naturresurser i form av mineraler och metaller, men även att där finns goda möjligheter att anlägga jordbruk. Den mat och de naturresurser som utvinns genom landgrabbing tillfaller inte den fattiga befolkningen, utan säljs istället till högsta möjliga pris på världsmarknaden.
I kombination med klimatförändringar skulle markutförsäljningen kunna få katastrofala följder. En ökad temperatur med torka som följd skulle tillsammans med markutförsäljningen resultera i kraftigt minskad matproduktion i de fattiga länderna. Bristen på vatten och mat kommer då troligtvis tvinga många människor att ta till vapen och kämpa för sin överlevnad.
LÄS MER: Produktion och konsumtion av varor och tjänster
LÄS MER: Migration, urbanisering och städer
LÄS MER: Globalisering
LÄS MER: Befolkningsutveckling och befolkningsfördelning
LÄS MER: Fattigdom och ohälsa i världen
LÄS MER: Jordens resurser och handelsmönster
Användbara begrepp
Avverka: Hugga ner skog.
Diktator: En envåldshärskare som styr ett land eller rike med oinskränkt makt.
Exploatera: Utsugning, överdriven användning/utvinning.
Förnybara naturresurser: Naturresurser som återskapas i naturen snabbare än de förbrukas, t.ex: timmer, syrgas och biomassa.
Global nivå: Världsomfattande nivå - omfattar hela jorden.
Gruvdrift: När naturresurser som malm och mineral bryts från jordens inre.
Hållbar utveckling: En utveckling som tar hänsyn till framtida generationers möjligheter att leva ett fullgott liv på jorden.
Icke-förnybara naturresurser: Naturresurser som inte återskapas eller återskapas långsamt över miljontals år, t.ex: mineraler, metaller och fossila bränslen (naturgas, petroleum och kol).
Kolonialism: Från 1500-talet till mitten av 1900-talet erövrade och kontrollerade ett antal europeiska länder landområden (s.k. kolonier) i Afrika, Asien och andra delar av världen. Dessa områden exploaterades ofta på naturresurser utan hänsyn till ländernas befolkning.
Konsumera: När vi förbrukar (köper och använder oss av) varor och tjänster.
Krigsherrar: Militära ledare som utöver makt i ett land där centralmakten (regering och president) är svag.
Landgrabbing: När utländska investerare (företag eller stater) köper landområden i andra länder (i fattiga länder och områden, främst i Afrika) för att exploatera jordbruk eller naturresurser för egen vinning. Vissa företag har dock ett etiskt synsätt och hjälper befolkningen med skolgång och sjukvård.
Mineraler: Olika sorters grundämnen, men också malm m.m.
Multinationella företag: Bolag som har kontor och fabriker spridda över stora delar av världen.
Nykolonialism: Ett begrepp som antyder att kolonialismen inte är utdöd utan att många fattiga länder och områden fortfarande utnyttjas och töms på naturresurser av rikare länder och multinationella företag.
Regional nivå: En geografiskt begränsad nivå.
Råvaror: Varor som utvunnits ur naturresurser men som ännu inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.
ANNONS
ANNONS
En hållbar utvecklingI Sverige är vi liksom i många andra länder beroende av naturresurser som kommer utifrån. Vi behöver bland annat importera fossila bränslen. Sverige importerar även bilar, teknikprodukter och andra varor som inte finns naturligt eller tillverkas i Sverige. Mycket av det Sverige importerar är utvunnet eller tillverkat av icke-förnybara naturresurser. Samtidig exporterar Sverige bland annat maskiner, virke och metaller till andra länder. Världens länder är beroende av handel med naturresurser, men vi måste också tänka på de negativa miljöaspekterna av den här handeln. De långväga transporterna som fraktar och förmedlar varor över världen är krävande för miljön. Fraktfartyg, lastbilstransporter och framför allt flygplan bidrar till stora utsläpp av koldioxid som är negativt för miljön och klimatet. Vi ska också vara medvetna om att land och skogar skövlas runt hela världen i jakten på råvaror. Regnskogar huggs ner för att t.ex. ge plats åt miljöfarlig gruvdrift, och restavfall dumpas i naturen eller ute till havs. Runt om i världen sker dagligen stora industriella utsläpp av miljöfarliga ämnen som förorenar både vatten och naturen. Ett annat problem som berör utvinning och hantering av naturresurser är att fattiga och utsatta människor ofta utnyttjas som billig arbetskraft. I många fattiga låglöneländer där multinationella företag äger en del av naturresurserna utnyttjas människor till att utföra arbeten som i många fall är direkt farliga. Det kan handla om hantering av giftiga ämnen och produkter eller att med begränsad skyddsutrustning utvinna naturresurser i farliga miljöer. Även i Sverige importerar vi till exempel mineraler och metaller som utvinns under dåliga och farliga förhållanden. Enligt den så kallade Brundtlandrapporten som FN tog fram 1987 innebär hållbar utveckling en utveckling som tar hänsyn till kommande generationer och dess behov. Många av dagens människor lever över de tillgångar som finns och utan hållbar utveckling kommer jordens resurser snart att ta slut. Skulle till exempel alla människor använda sig av lika mycket resurser som vi gör i Sverige så skulle det behövas fyra jordklot. Det är ingen hållbar utveckling! Enligt Brundtlandrapporten definieras hållbar utveckling utifrån tre perspektiv: social hållbarhet (att människor inte utnyttjas och kan leva i trygghet), ekologisk hållbarhet (att vi människor hushåller med resurserna och är rädda om miljön) samt ekonomisk hållbarhet (bekämpa fattigdom utan att den sociala och ekologiska hållbarheten påverkas negativt). Men hur ska vi kunna uppnå en hållbar utveckling samtidigt som vi är beroende av naturresurser i vårt samhälle? Först och främst handlar det om att vi måste bli mer medvetna om att de val vi gör faktiskt har betydelse. I mataffären finns idag flera alternativ att välja bland och man behöver inte nödvändigtvis köpa produkter som transporterats över hela världen med stora utsläpp som följd. Det finns också rättvisemärkta produkter som talar om att de är producerade under socialt rättvisa förhållanden. Ibland är vi också snabba att slänga och kassera produkter för att vi hellre vill ha en ny vara. Detta gäller till exempel vårt användande av mobiltelefoner. Varje smarttelefon som tillverkas kräver en stor mängd naturresurser samtidigt som tillverkningsprocessen skapar kilovis med avfall. Uppskattningsvis kräver varje tillverkad smarttelefon upp mot 90 kilo avfall. Det är inte ekologiskt hållbart. Dessutom är tillverkningsprocessen i många fall inte socialt hållbar eftersom mycket av produktionen sker i låglöneländer där arbetarna har låga löner i kombination med extremt långa arbetsdagar. Bättre återvinning av till exempel teknikprylar och andra resurskrävande ämnen och produkter är därför ett sätt arbeta för en hållbar utveckling. LÄS MER: Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet |
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Ge exempel på naturresurser som finns och utvinns i Sverige.
- Hur hänger utvinningen och hanteringen av naturresurser samman men världshandeln och den internationella ekonomin?
- Vad skiljer förnybara och icke-förnybara naturresurser åt? Ge exempel på två förnybara naturresurser och två icke-förnybara naturresurser.
- På vilka sätt påverkas naturen och miljön av att regnskog avverkas?
- Varför är det viktigt för miljön att vi drar ner vår konsumtion av plast?
- Nämn några förklaringar till varför vissa länder är fattiga och andra inte.
- Varför är vissa länder fattiga trots att de är rika på naturresurser?
- Vilka konsekvenser kan framtidens klimatförändringar få för vissa naturresurser?
- Vad innebär landgrabbing och vilka konsekvenser får detta fenomen för lokalbefolkningen?
- Vilka är de tre perspektiven på hållbar utveckling och vad innebär dessa perspektiv?
- På vilka sätt kan utvinning och hantering av naturresurser vara skadliga för miljön?
Ta reda på och diskutera:
- Fundera först enskilt kring vilka naturresurser som du själv och din familj är mest beroende av. Tänk på att många produkter man använder kan innehålla många olika beståndsdelar som utvinns ur olika naturresurser. Diskutera sedan frågan tillsammans i grupp och jämför era svar.
- Använd internet och ta reda på vilka som är Sveriges fyra största naturtillgångar, var i landet de finns och om de exporteras till andra länder. Diskutera i grupp vad som skulle hända med Sveriges ekonomi och befolkning om dessa naturresurser skulle försvinna.
- Använd internet och ta reda på vilka naturresurser som utvinns i Demokratiska republiken Kongo (Kongo-Kinshasa) och i Angola. Är det naturresurser som vi i Sverige är beroende av på något vis? Ta reda på om de naturresurserna som utvinns ingår i färdiga produkter som vi använder, exempelvis teknikprodukter.
- På vilka sätt kan vi som privatpersoner agera för att minska slöseriet med naturresurser och i förlängningen arbeta för en hållbar utveckling som innehåller samtliga tre perspektiv (ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling). Vilka sätt tror ni är mest effektiva för att minska vårt beroende av icke-förnybara naturresurser och kommer vi någonsin uppnå en hållbar utveckling? Diskutera frågorna i grupp.
- Diskutera i grupp hur ni tror att framtidens klimatförändringar kommer att påverka människor på olika platser runt om i världen. Vilka tror ni kommer vara de viktigaste konfliktorsakerna i framtiden?
Litteratur:
Erik Andersson, Globaliseringens politiska ekonomi - en introduktion, Studentlitteratur AB, 2001
Erik S Reinert, Global ekonomi: hur rika länder blev rika och varför fattiga länder förblir fattiga, Premiss, 2016
Grain Breifing. The 2008 land grab for food and financial securety
Göran Collste, Globalisering och global rättvisa, Studentlitteratur AB, 2010
Hans Hansson, Internationell ekonomi, SNS Förlag, 2006
Helena Lindholm Schulz, Krig i vår tid, Studentlitteratur AB, 2002
Michael Renner, The anatomy of resource wars, Worldwatch paper 162, State of the world Library, 2002.
Niel Coe, Philip Kelly, Henry W.C. Yeung, Economic Geography: A Contemporary Introduction, Wiley, 2013
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, SO-lärare samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Koppling till skolans styrdokument
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Geografi åk 4-6, åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Geografi 1, Samhällskunskap 1a2, Samhällskunskap 1, Samhällskunskap 2, Samhällskunskap 3, Internationell ekonomi och Internationella relationer.
Sidan uppdaterad:
13 mars 2024
Ursprungligen publicerad:
11 september 2018
