M

Kategori

1800-tals målning. Par i svenska folkdräkter som dansar vid en röd stuga med vita knutar. Midsommar.

Det svenska midsommarfirandet är en tradition med gamla anor. Målning av Anders Zorn (1860-1920).

Svenska högtider och traditioner förr och idag

Lästid 7 minuter

Varför äter vi kräftor, hur firade man jul förr och varifrån kommer den nya seden att uppvakta någon man gillar i mitten av februari? Är det någon skillnad mellan fastlagsbulle och semla och när börjar egentligen påsken? Vilken betydelse hade högtider som advent och Valborgsfirande förr i tiden?

Seder och ritualer i samband med livets och årets högtider berör oss alla. De växlar med tid och plats och från familj till familj.

Varför äter vi kräftor, hur firade man jul förr och varifrån kommer den nya seden att uppvakta någon man gillar i mitten av februari? Är det någon skillnad mellan fastlagsbulle och semla och när börjar egentligen påsken? Vilken betydelse hade högtider som advent och Valborgsfirande förr i tiden?

Seder och ritualer i samband med livets och årets högtider berör oss alla. De växlar med tid och plats och från familj till familj.

Oavsett hur och vad vi firar påverkas både familjelivet och arbetsåret och vi är alla traditionsbärare.

Högtidernas firande har sitt ursprung i religionen och i folktron och de har magisk, romantisk eller kommersiell anknytning. I sedernas natur ligger en ständig rörelse och omstöpning och de högtider vi firar i Sverige idag är av olika ålder och har inslag från många delar av världen.

I det här avsnittet hittar du massor av fakta om svenska traditioner, högtider och symboler. Här berättas om våra viktigaste seder och deras historia.

De svenska festsedernas historia

Sverige är ett avlångt land. I Europa är det bara Ryssland som sträcker sig över fler breddgrader och klimatzoner. Därför blir naturmiljön i Sverige mycket skiftande - när vårblommorna slagit ut i söder ligger snön ännu meterdjup i norr.

En resa genom Sverige tar dig från en bygd av kontinental karaktär i det sydligaste landskapet Skåne med sina vitmenade korsvirkesgårdar och uppodlade slätter, till kalfjäll i det nordligaste landskapet Lappland, där en av Sveriges nationella minoriteter, samerna, bedriver renskötsel och jakt. På vägen passerar du bland annat ännu ett bälte av bördiga jordbruksbygder kring de stora sjöarna Vänern, Vättern och Mälaren, där det svenska riket uppstod för tusen år sedan. Därpå når du det malmrika område som med sina gruvor och järnbruk en gång utgjorde den ekonomiska ryggraden i det stormaktsvälde kring Östersjön som svenskarna byggde upp under 1600-talet och sedan förlorade under 1700-talet. Framför dig har du därefter de nordligaste två tredjedelarna av landet där karga myrmarker växlar med milsvida skogar av gran och tall som från 1800-talets mitt var en viktig tillgång när Sverige utvecklades från ålderdomlig bondebygd till modern industrination. Men där finns också de älvar vilkas uppdämda energi i forsar och fall möjliggjort industrialiseringen.

Längst upp i landet finner du det nutida Sveriges stora och ännu långt ifrån tömda rikedomar i ytterligare ett antal gruvor, nära det område där en annan av landets inhemska minoriteter talar sitt finska modersmål.

Den folkliga kulturen är förutom en återspegling av omvärlden också till en del resultatet a påverkan utifrån. Det äldsta Sverige vände ansiktet mot öster och tog emot viktiga impulser från Ryssland - därifrån fick svenskarna både konsten att bygga knuttimrade hus av stockar, nöjet att bada bastu och kunskapen om hur man gör brännvin av sin råg. Medeltidens Sverige var ett outvecklat land med rika resurser som fordrade utländskt kapital för att utnyttjas. Det var sydtyska och vallonska bergsmän som skapade gruv- och metallindustrin, och det var Hansans nordtyskar som fick igång handeln och därtill försåg städerna med en fungerande administration. Deras närvaro förklarar bl.a. att svensk folklig festsed blivit så starkt formad efter tyska förebilder: majstång, lucia och mårtensgås.

Under 1600-talet fick landet även en västkust som erövrades från danskarna, och man kunde under 1700-talet på allvar börja delta i världshandeln. Då började även skottar och engelsmän intressera sig för Sveriges ännu outnyttjade råvarutillgångar och gjorde under 1800-talet viktiga insatser inom gruvdrift och industri samt som marknad för svensk export. Det var engelska företag som inledde gruvdriften i Lappland och som från början lade grunden för den framgångsrika svenska verkstadsindustrin.

Det är dock först i vår egen tid som svensk kultur blivit så starkt anglosaxiskt influerad, vilket satt spår även i nya festseder, t.ex. valentinfirande (alla hjärtans dag) och halloween.

1700-talets kulturella stormakt i Europa var Frankrike. Den svenska aristokratins vanor under detta sekel påverkades i hög grad av franska influenser, men samtidigt förblev den egentliga folkkulturen oberörd.

En viktig faktor i det gamla allmogesamhället var bondbyarna som var den sociala bakgrunden till festsederna, antingen det gällde livets skiften (dop, konfirmation, bröllop etc) eller årets lopp (kyrkoårets högtider och fester knutna till arbetsåret). I byarna med deras strikta samarbetsformer rådde en stark traditionsbundenhet. Där fanns lyssnarna till sagor, sägner och visor, där fanns deltagarna i både de gemensamma arbetena och de gemensamma festerna.

Under 1800-talet tvingades byborna i stora delar av Sverige genom lagstiftningar att flytta sina gårdar ut ur byarna och samla sina tidigare splittrade ägor runt de nya mer ensliga bostäderna (skiftesreformerna). Därmed försvann inte bara en social gemenskap utan även en rad av de traditioner byn burit upp och som där hade haft sin naturliga miljö.

Till likriktningen av de folkliga festtraditionerna bidrog framförallt kyrkan. Nästan alla nedärvda festbruk har en kyrklig bakgrund, och märkligt nog sträcker den sig i många fall tillbaka till den medeltida katolicism som reformationen annars i så hög grad avskaffade (t.ex. påskägg, lutfisk och på sätt och vis även firandet av Lucia). Av de traditionella festsederna är det egentligen bara första maj och midsommarfirandet som kan sägas ha ett profant (icke religiöst) ursprung.

Lutherdomen betonade familjen som centrum för firandet av helgerna. Processioner och andra kollektiva manifestationer försvann. Helgseden blev en angelägenhet för kärnfamiljen. Så har t.ex. julfirandet i hög grad förblivit till sin karaktär ända in i vår tid.

Nu är det inte längre kyrkan eller handelsvägarna som påverkar vara traditioner. Idag ar det istället massmedia, främst TV och internet som både likriktar våra gamla seder och ger oss nya.

ANNONS

Ord och begrepp

Advent: En kristen tradition som markerar väntan på julen och firas under de fyra söndagarna före julafton.

Allmogesamhället: Det gamla jordbrukssamhället där vanliga människor (bönder) levde i byar med starka traditioner.

Anglosaxisk: Något som kommer från engelskspråkiga länder, särskilt England och USA.

Aristokrati: En grupp rika och mäktiga personer i samhällets överklass, ofta adliga.

Festseder: Traditioner och vanor som hör ihop med högtider, som t.ex. jul, påsk eller midsommar.

Folklig kultur: Den kultur och de traditioner som vanligt folk har skapat och fört vidare genom generationer.

Hembygdsintresse: När människor är intresserade av sin hemort och dess historia och traditioner.

Katolicism: Den gren av kristendomen som leds av påven i Rom och som var Sveriges religion under medeltiden, före reformationen.

Kommersiell: Något som har med handel och pengar att göra. I texten, till exempel när högtider används för att sälja saker.

Konfirmation: En kristen ceremoni där en person bekräftar sin tro, ofta i tonåren.

Likriktning: När något blir alltmer likadant överallt, till exempel när traditioner ser likadana ut i hela landet.

Lutherdom: Den protestantiska kristna läran som grundades av Martin Luther och som blev Sveriges religion efter reformationen.

Minoritet: En mindre grupp i samhället som skiljer sig från majoriteten, till exempel i språk eller kultur.

Nationell minoritet: En grupp med egen kultur, historia och språk som har levt länge i ett land, t.ex. samer eller tornedalingar i Sverige.

Skiftesreformer: Förändring inom jordbruket under 1800-talet där bönder tvingades flytta sina gårdar ut från byarna för att samla sina åkrar. Små åkerplättar slogs ihop till större fält så att jordbruket skulle bli mer effektivt.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Varifrån kommer sederna med att fira högtider?

Fundera på:

Vilka tre högtider har störst betydelse för dig och din familj? Varför?

Diskutera:

Utnyttjar den svenska handeln (alla butiker osv) de svenska högtiderna för mycket i sin marknadsföring tycker du? Motivera.

Litteratur:
Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget Bokförlag, 2010
Nils-Arvid Bringéus, Årets festseder, LT förlag, 1976
Julius Ejdestam, Våra folkfester, Rabén & Sjögren, 1971
Carl Henrik Martling, Kyrkans år och dagar, Verbum, 1993
Ebbe Schön, Folktrons år: gammalt skrock kring årsfester, märkesdagar och fruktbarhet, Rabén & Sjögren, 1989
Jonas Frykman (red.) och Orvar Löfgren (red.), Svenska vanor och ovanor, Natur och Kultur, 1991
Christer Topelius, En årsrunda: 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar, Tiden, 1989

FÖRFATTARE

Text: Nordiska museet och Jan-Öjvind Swahn, kulturhistoriker och folklivsforskare
Webbplats: Nordiska museet - Svenska trender och traditioner

Sidan uppdaterad: 11 maj 2025

Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Artiklar om Svenska högtider och traditioner förr och idag

M

Målade påskägg som ligger i ett iscensatt fågelbo av halm.

Och julen varar än till påska!

av: Jane Fredlund

2025-04-24

Lästid 15 minuter

Vid påsk springer små påskkäringar runt i husen. Färggranna fastlagsris lyser på torgen, småpojkarna tjatar om påsksmällare, och vi målar eller färgar ägg och sätter i oss mängder av dem på påskafton. Underliga traditioner egentligen, en del av dem har skrämmande bakgrund i vidskepelse och häxtro, andra i medeltida katolska traditioner...

Svenska högtider och traditioner förr och idag

ANNONS

ANNONS

De svenska festsedernas historia

ANNONS

ANNONS

Uppgifter och frågor

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Svenska högtider och traditioner förr och idag

Podcast om Svenska högtider och traditioner förr och idag

Länkar om Svenska högtider och traditioner förr och idag

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Relaterade taggar