M
Kategori

Det svenska midsommarfirandet är en tradition med gamla anor. Målning av Anders Zorn (1860-1920).

Svenska högtider och traditioner förr och idag

Varför äter vi kräftor, hur firade man jul förr och varifrån kommer den nya seden att uppvakta någon man gillar i mitten av februari? Är det någon skillnad mellan fastlagsbulle och semla och när börjar egentligen påsken? Vilken betydelse hade högtider som advent och Valborgsfirande förr i tiden?

Seder och ritualer i samband med livets och årets högtider berör oss alla. De växlar med tid och plats och från familj till familj.

Oavsett hur och vad vi firar påverkas både familjelivet och arbetsåret och vi är alla traditionsbärare.

Varför äter vi kräftor, hur firade man jul förr och varifrån kommer den nya seden att uppvakta någon man gillar i mitten av februari? Är det någon skillnad mellan fastlagsbulle och semla och när börjar egentligen påsken? Vilken betydelse hade högtider som advent och Valborgsfirande förr i tiden?

Seder och ritualer i samband med livets och årets högtider berör oss alla. De växlar med tid och plats och från familj till familj.

Oavsett hur och vad vi firar påverkas både familjelivet och arbetsåret och vi är alla traditionsbärare.

ANNONS

ANNONS

Högtidernas firande har sitt ursprung i religionen och i folktron och de har magisk, romantisk eller kommersiell anknytning. I sedernas natur ligger en ständig rörelse och omstöpning och de högtider vi firar i Sverige idag är av olika ålder och har inslag från många delar av världen.

I det här avsnittet hittar du massor av fakta om svenska traditioner, högtider och symboler. Här berättas om våra viktigaste seder och deras historia.
 

De svenska festsedernas historia

Sverige är ett avlångt land. I Europa är det bara Ryssland som sträcker sig över fler breddgrader och klimatzoner. Därför blir naturmiljön i Sverige mycket skiftande - när vårblommorna slagit ut i söder ligger snön ännu meterdjup i norr.

En resa genom Sverige tar dig från en bygd av kontinental karaktär i det sydligaste landskapet Skåne med sina vitmenade korsvirkesgårdar och uppodlade slätter, till kalfjäll i det nordligaste landskapet Lappland, där en av Sveriges nationella minoriteter, samerna, bedriver renskötsel och jakt. På vägen passerar du bland annat ännu ett bälte av bördiga jordbruksbygder kring de stora sjöarna Vänern, Vättern och Mälaren, där det svenska riket uppstod för tusen år sedan. Därpå når du det malmrika område som med sina gruvor och järnbruk en gång utgjorde den ekonomiska ryggraden i det stormaktsvälde kring Östersjön som svenskarna byggde upp under 1600-talet och sedan förlorade under 1700-talet. Framför dig har du därefter de nordligaste två tredjedelarna av landet där karga myrmarker växlar med milsvida skogar av gran och tall som från 1800-talets mitt var en viktig tillgång när Sverige utvecklades från ålderdomlig bondebygd till modern industrination. Men där finns också de älvar vilkas uppdämda energi i forsar och fall möjliggjort industrialiseringen.

Längst upp i landet finner du det nutida Sveriges stora och ännu långt ifrån tömda rikedomar i ytterligare ett antal gruvor, nära det område där en annan av landets inhemska minoriteter talar sitt finska modersmål.

Den folkliga kulturen är förutom en återspegling av omvärlden också till en del resultatet a påverkan utifrån. Det äldsta Sverige vände ansiktet mot öster och tog emot viktiga impulser från Ryssland - därifrån fick svenskarna både konsten att bygga knuttimrade hus av stockar, nöjet att bada bastu och kunskapen om hur man gör brännvin av sin råg. Medeltidens Sverige var ett outvecklat land med rika resurser som fordrade utländskt kapital för att utnyttjas. Det var sydtyska och vallonska bergsmän som skapade gruv- och metallindustrin, och det var Hansans nordtyskar som fick igång handeln och därtill försåg städerna med en fungerande administration. Deras närvaro förklarar bl.a. att svensk folklig festsed blivit så starkt formad efter tyska förebilder: majstång, lucia och mårtensgås.

Under 1600-talet fick landet även en västkust som erövrades från danskarna, och man kunde under 1700-talet på allvar börja delta i världshandeln. Då började även skottar och engelsmän intressera sig för Sveriges ännu outnyttjade råvarutillgångar och gjorde under 1800-talet viktiga insatser inom gruvdrift och industri samt som marknad för svensk export. Det var engelska företag som inledde gruvdriften i Lappland och som från början lade grunden för den framgångsrika svenska verkstadsindustrin.

Det är dock först i vår egen tid som svensk kultur blivit så starkt anglosaxiskt influerad, vilket satt spår även i nya festseder, t.ex. valentinfirande (alla hjärtans dag) och halloween.

1700-talets kulturella stormakt i Europa var Frankrike. Den svenska aristokratins vanor under detta sekel påverkades i hög grad av franska influenser, men samtidigt förblev den egentliga folkkulturen oberörd.

En viktig faktor i det gamla allmogesamhället var bondbyarna som var den sociala bakgrunden till festsederna, antingen det gällde livets skiften (dop, konfirmation, bröllop etc) eller årets lopp (kyrkoårets högtider och fester knutna till arbetsåret). I byarna med deras strikta samarbetsformer rådde en stark traditionsbundenhet. Där fanns lyssnarna till sagor, sägner och visor, där fanns deltagarna i både de gemensamma arbetena och de gemensamma festerna.

Under 1800-talet tvingades byborna i stora delar av Sverige genom lagstiftningar att flytta sina gårdar ut ur byarna och samla sina tidigare splittrade ägor runt de nya mer ensliga bostäderna (skiftesreformerna). Därmed försvann inte bara en social gemenskap utan även en rad av de traditioner byn burit upp och som där hade haft sin naturliga miljö.

Till likriktningen av de folkliga festtraditionerna bidrog framförallt kyrkan. Nästan alla nedärvda festbruk har en kyrklig bakgrund, och märkligt nog sträcker den sig i många fall tillbaka till den medeltida katolicism som reformationen annars i så hög grad avskaffade (t.ex. påskägg, lutfisk och på sätt och vis även firandet av Lucia). Av de traditionella festsederna är det egentligen bara första maj och midsommarfirandet som kan sägas ha ett profant (icke religiöst) ursprung.

Lutherdomen betonade familjen som centrum för firandet av helgerna. Processioner och andra kollektiva manifestationer försvann. Helgseden blev en angelägenhet för kärnfamiljen. Så har t.ex. julfirandet i hög grad förblivit till sin karaktär ända in i vår tid.

Nu är det inte längre kyrkan eller handelsvägarna som påverkar vara traditioner. Idag ar det istället massmedia, främst TV och internet som både likriktar våra gamla seder och ger oss nya.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varifrån kommer sederna med att fira högtider?

Fundera på:

  1. Vilka tre högtider har störst betydelse för dig och din familj? Varför?

Diskutera:

  1. Utnyttjar den svenska handeln (alla butiker osv) de svenska högtiderna för mycket i sin marknadsföring tycker du? Motivera.

 

Litteratur:
Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget Bokförlag, 2010
Nils-Arvid Bringéus, Årets festseder, LT förlag, 1976
Julius Ejdestam, Våra folkfester, Rabén & Sjögren, 1971
Carl Henrik Martling, Kyrkans år och dagar, Verbum, 1993
Ebbe Schön, Folktrons år: gammalt skrock kring årsfester, märkesdagar och fruktbarhet, Rabén & Sjögren, 1989
Jonas Frykman (red.) och Orvar Löfgren (red.), Svenska vanor och ovanor, Natur och Kultur, 1991
Christer Topelius, En årsrunda: 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar, Tiden, 1989

 

FÖRFATTARE

Text: Nordiska museet och Jan-Öjvind Swahn, kulturhistoriker och folklivsforskare
Webbplats: Nordiska museet - Svenska trender och traditioner

 

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Svenska högtider och traditioner förr och idag

M
Jultomte

Jul - gåvornas, ljusens och matens högtid

av: Jan-Öjvind Swahn
2023-11-19

Julen i Sverige är en festlig blandning av både gamla traditioner och nya seder. Här berättas om historien bakom julmaten, införandet av julgranen och julkrubban, julklapparnas ursprung, den unika svenska jultomten, den mystiska julbocken och den stämningsfulla julottan tidigt på juldagens morgon...

+ Läs mer

M
Nu är det jul igen

Advent, lucia och julfirandet förr

av: Jane Fredlund
2023-11-16

Advent, lucia och jul har i Sverige genomgått många förändringar över tid. Adventsljus, som nu är en tradition, började tändas först på 1870-talet och adventsstjärnor blev inte populära förrän på 1940-talet. Luciafirandet var tidigare endast kopplat till de borgerliga hemmen, och blev först under 1900-talet vanligt i hela landet. Julfirandet har också utvecklats, från att ha varit en tid med fokus på mat och dryck, till dagens mer kommersiella firande med julklappar och granar - vilket började spridas från Tyskland under 1800-talet. Fastän många av dessa traditioner är relativt nya, utgör de idag självklara delar av det svenska julfirandet...

+ Läs mer

M
Tårta och firande

Svenska ceremonier och seder - från vaggan till graven

av: Jan-Öjvind Swahn
2023-09-26

De senaste hundra åren har inneburit att de ceremonier som förr i tiden var förknippade med levnadsloppets stadier idag har förenklats från de överdådiga former de hade tidigare - ofta med syfte att framhäva någons rang. Istället har det numera blivit vanligt att tillämpa det som förr var en skam - strunta i dop, leva ihop utan vigsel och begravas i stillhet, det sistnämnda något som vid 1900-talets början var ett straff för självmördare och avrättade...

+ Läs mer

M
Kräftfiske

I kräftkalasens tid

av: Jane Fredlund
2023-08-27

I fullmånens sken med kulörta lyktor, dilldoft, kalla nubben och uppsluppen stämning framstår kräftskivan som en urgammal svensk, traditionsrik ritual. Men inget kunde vara felaktigare. Visserligen har kräftor ätits åtminstone sedan 1500-talet i förnäma kretsar i vårt land, men den festliga, lössläppta kräftskivan föddes först för hundra år sedan...

+ Läs mer

M

Bröllop förr och idag

av: Jane Fredlund
2023-07-03

Det är sköna maj, bröllopsklockorna ljuder och brudparet duckar för risgrynen som regnar på kyrktrappan. Brudgummen bär frack och kanske hög hatt, bruden har säkert något gammalt och något nytt, något lånat och något blått. Kanske får hon en morgongåva, det låter ju gammaldags. Men vad är nytt och vad är gammalt i våra bröllopsseder?

+ Läs mer

L

Det stora julstöket förr

av: Jane Fredlund
2021-12-18

Hur ofta suckar vi inte över allt extra arbete till jul med att baka och städa, handla och laga julmat. Ändå är alla dessa sysslor och förberedelser bara en blek avspegling av allt det arbete som föregick julfirandet förr i tiden. Förberedelserna inför julhelgen var i det gamla bondesamhället själva kulmen på ett strävsamt höstarbete med att fylla visthusbodar, lador och magasin...

+ Läs mer

Podcast om Svenska högtider och traditioner förr och idag

SO-rummet podcast icon
M

Våffeldagen

av: Mattias Axelsson
2021-03-22

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om våffeldagen.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Fastlagen och fastan

av: Mattias Axelsson
2021-02-15

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om fastlagen och fastan.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
L

Kristi himmelsfärdsdagen och pingst

av: Mattias Axelsson
2018-05-10

Mattias sätter sig själv i studion för att förklara lite kort om Kristi himmelsfärd och om pingsten.

+ Läs mer

Länkar om Svenska högtider och traditioner förr och idag

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Nationalismens historia

Nationalism är ett tankesystem som bygger på idén om en särskild gemenskap inom nationens gränser. Från och med 1800-...

Re

Kristendomens riter

Dop, konfirmation, nattvard, bröllop och begravning är några av kristendomens heligaste och viktigaste ritualer.

Hi
Karta

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Sh

Nationalism

Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när...

Relaterade taggar

Hi
Medeltida marknad.

Mat och dryck

I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....

Re
Dop

Dop

Dopet är ett sakrament (en viktig helig handling) och en ritual inom kristendomen som innebär att...

Re
Julstämning

Jul

Julen är en av de största kristna högtiderna och firas till minne av Jesus födelse. Julfirandet är...

Hi
Champagne

Nyår

Nyår firas vid starten av det nya året. Det svenska nyårsfirandet pågår natten mellan nyårsafton 31...

Hi
Alla hjärtans dag

Alla hjärtans dag

Alla hjärtans dag eller Valentins dag är en temadag som firas den 14 februari då man brukar...

Re
Gula liljor

Påsk

Påsken är inom kristendomen en viktig högtid som firas till minne av Jesus död och uppståndelse....

Hi
Majbrasa

Valborg

Valborgsmässoafton infaller den 30 april och brukar firas genom att tända stora brasor utomhus. I...

Hi
Ballonger

Nationaldagen

Sveriges nationaldag firas sedan 1983 den 6 juni till minne av två viktiga händelser i Sveriges...

Hi
Målning av Zorn.

Midsommar

Det svenska midsommarfirandet är en tradition med gamla rötter som idag kan liknas vid en extra...

Hi
Höstigt

Halloween

Halloween är en högtid som numera firas i Sverige på allhelgonaafton som infaller i slutet av...

Re
Adventsljus

Advent

Advent inleds fjärde söndagen före jul och håller på fram till och med julafton. Advent är för...

Hi
Luciatåg

Lucia

Lucia firas den 13 december och är en svensk tradition som vid sidan av advent inleder julfirandet...

Hi
rosor

Mors dag

Mors dag firas sista söndagen i maj och är en högtid då barn firar sina mödrar. Mors dags-...

Hi
far och dotter

Fars dag

Fars dag är en högtid som firas den andra söndagen i november för att hylla våra pappor och är...

Re
Konfirmander i kyrkan.

Konfirmation

Konfirmationen en kristen ritual som fungerar som en bekräftelse av dopet. Ordet konfirmation...

Hi
Demonstration

Första maj

När arbetarrörelsen på 1880-talet valde första maj till demonstrationsdag var det inte av en slump...

Re
Upplyst kyrkogård

Allhelgona (alla helgons dag)

Dödskulten går som en huvudlinje i mänsklighetens historia. Vi möter den framförallt i våra...

Re
Porträtt

Mårtensgås (Mårten gås)

En särställning under kyrkoåret har mårtensfirandet den 11 november. Dagen firas som dödsdag och...