År 1775 inledde de amerikanska kolonisterna en långvarig frihetskamp mot moderlandet Storbritannien. Konflikten benämns ofta som det amerikanska frihetskriget, men händelsen i samband med den amerikanska självständighetsförklaringen 1776, var så banbrytande att den ibland även kallas för den amerikanska revolutionen. Den amerikanska kampen för självständighet var inspirerad av upplysningens liberala idéer om alla människors lika värde såväl som tankarna på frihet, maktfördelning och folkligt medbestämmande. Men det var framförallt ekonomiska faktorer som utlöste revolutionen.
Storbritannien behövde pengar efter det kostsamma sjuårskriget
Åren mellan 1756-1763 var det krig i Nordamerika. Konflikten var en utbredning av det stora sjuårskriget som rasade i Europa mellan framförallt de båda ärkefienderna Frankrike och Storbritannien. Eftersom båda länderna hade kolonier i Nordamerika, så krigade de även där. Kriget slutade med att Storbritannien tillsammans med de amerikanska kolonisterna kastade ut fransmännen ur Amerika.
Sjuårskriget hade kostat enorma summor pengar. Därför var både Frankrike och Storbritannien nästan ruinerade efter kriget. Det var skattebetalarna som fick betala. För Storbritanniens del var det främst de amerikanska kolonisterna som skulle pumpas på pengar. De nya skatterna ledde snart till att de amerikanska kolonisterna ville bli fria från Storbritannien.
En amerikansk identitet hade växt fram
De amerikanska kolonisterna bestod vid den här tiden inte bara av utvandrade engelsmän, utan också av tyskar, irländare m.fl. Irländarna bidrog dessutom till att öka missnöjet mot Storbritannien då många av dem hade fört med sig bittra känslor från Irland mot engelsmännen som ockuperade delar av deras ö. De flesta av de engelsmän som kommit till Amerika identifierade sig heller inte längre med moderlandet. Många av dem hade djupa rötter i Amerika då deras släkt bott där i flera generationer. En amerikansk identitet hade växt fram som gjorde att större delen av kolonisterna kände sig mer som amerikaner än européer.
Storbritanniens kontroll av handeln ledde till protester
Den politiska stämningen var friare i de amerikanska kolonierna än i Storbritannien och Europa. Folket där hade mer att säga till om än i de europeiska hemländerna. Men det fanns ett allvarligt undantag, nämligen utrikeshandeln och utrikespolitiken, som sköttes helt av Storbritannien.
Storbritannien kontrollerade den amerikanska utrikeshandeln med järnhand för att kunna fylla på den brittiska statskassan. Amerikanarna fick därför bara exportera varor till Storbritannien som dessutom hade ensamrätt till att importera varor till de amerikanska kolonierna.
De amerikanska kolonisterna började snart protestera genom att vägra köpa te från England. Protesterna kulminerade 1773 då amerikanarna slängde en dyr last med te överbord från några brittiska fartyg i Bostons hamn. Händelsen blev snart känd som ”the Boston Tea Party”. Den brittiska regeringen såg allvarligt på händelsen. Samtidigt började det jäsa här och där i de 13 amerikanska kolonierna som låg efter östkusten.
Kolonisterna förklarar sig självständiga
År 1776 hade de amerikanska kolonisterna fått nog av Storbritannien och förklarade sig självständiga. I självständighetsförklaringen offentliggordes att man inte längre godkände Storbritannien som förmyndare. De 13 före detta brittiska kolonierna i Amerika skulle istället hädanefter vara fria amerikanska stater. I självständighetsförklaringen ingick också en lista på de mänskliga fri- och rättigheterna.
Storbritannien slår tillbaka men förlorar
Storbritannien skeppade över soldater. Samtidigt mobiliserade amerikanarna. En snabbt tillsatt armé skapades med George Washington som överbefälhavare. Han var en gammal krigshjälte från sjuårskriget.
Efter att ha fört gerillakrig i några år mot de militärt överlägsna britterna, fick amerikanarna militär hjälp från Frankrike. Efter att Frankrike gått in i kriget tvingades snart Storbritannien att kapitulera. 1783 erkände Storbritannien de amerikanska staternas självständighet.
USA blir ett föregångsland
De amerikanska staterna var fortfarande i många fall olika sinsemellan vad gäller lagar och styrelseformer. 1789 infördes därför en gemensam och sammanhållande författning (grundlag) så att alla medborgare skulle ha samma rättigheter var de än befann sig i USA. Denna författning gäller fortfarande i landet och är en av världens äldsta grundlagar som fortfarande är i bruk.
USA representerade en ny typ av stat – ett land utan statskyrka, kung eller adel. I de europeiska storstäderna och i salongerna i Paris blev USA det stora samtalsämnet.
USA:s första president hette George Washington som senare även fick ge namn åt den nya huvudstaden.
I USA firar man sin nationaldag den 4:e juli eftersom det var på den dagen som självständighetsförklaringen skrevs år 1776. USA:s flagga är därtill ett beständigt minnesmärke över den amerikanska revolutionen då dess röda och vita ränder symboliserar de 13 ursprungliga staterna som gjorde sig fria fån Storbritannien.
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Kåre Tønnesson, Bra Böckers världshistoria, del 10 – Två revolutioner 1750-1815, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Stephen Conway, The War of American Independence 1775-83, Edward Arnold, 1995
Text: Robert de Vries (red.)
