Allmän värnplikt: Ett system där alla unga män (ibland även kvinnor) måste göra militärtjänst och vara redo att försvara sitt land.
Deklarationen om de mänskliga rättigheterna: Ett dokument från franska revolutionen som slår fast att alla människor har grundläggande rättigheter, som frihet och jämlikhet.
Imperium: En stor stat som omfattar flera nationer eller folkslag. Ursprungligen användes begreppet imperium inom romarriket för höga befattningshavares myndighet (maktbefogenheter), men begreppets betydelse kom att förändras med tiden till att istället syfta på rikets maktsfär. Ett imperium skiljer sig från en federation genom att inte erbjuda politisk representation till de områden som ingår. Jämfört med senare tiders nationalstater skiljer sig ett imperium genom att vara mer mångkulturellt. Organiserad strävan att bilda eller upprätthålla ett imperium kallas för imperialism.
Industrialisering: När ett samhälle går från att vara baserat på jordbruk till att ha många fabriker och maskiner (från jordbrukssamhälle till industrisamhälle).
Koloni: Ett geografiskt område eller en bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel. När stater på ett organiserat sätt försöker bilda eller upprätthålla kolonier kallas det för kolonialism. Läs mer >
Kolonialmakt: En stat som äger kolonier.
Liberalism: En politisk idé som betonar frihet, demokrati och att människor ska få bestämma så mycket som möjligt själva över sina liv.
Mission: Försök att sprida en religion (ofta kristendom) till andra folk, ibland genom tvång under kolonialtiden.
Nation: Ett kollektiv av människor som förenas av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, härstamning, historia, kultur, traditioner, gemensam styrelseform och sociala normer. En stat uppbyggd runt och förknippad med en nation är en nationalstat.
Nationalism: En världsåskådning som tar sin utgångspunkt i gemenskapen inom nationernas gränser. Nationalismen hyllar nationen, kulturen, historien och slår vakt om nationalstaten och dess intressen. Den som bekänner sig till nationalismen benämns nationalist. Nationalismen uppkom i Europa under 1700-talet och ledde under 1800-talet till skapandet av nationalstaterna, som vi känner dem idag.
Under 1800-talet blev nationalismen en ny politisk kraft i Europa. I stora riken som det habsburgska väldet började olika folkgrupper uppleva sig som skilda nationer och krävde att få bilda självständiga stater. Folk med samma språk och kultur som levde splittrade i olika stater försökte istället gå samman. Under 1860-talet enade Bismarck de tysk talande områdena i ett rike under preussisk ledning. Ungefär samtidigt bildades Italien. Också i USA skedde ett slags nationsbygge. Ursprungsbefolkningen fördrevs allteftersom nybyggarna flyttade västerut. På 1860-talet försökte sydstaterna bryta sig ur unionen men besegrades av nordstaterna i ett inbördeskrig. Resultatet blev bland annat att slaveriet avskaffades i hela USA.
Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.
Upplysningen: En idéströmning under 1700-talet som betonade förnuft, kunskap, individens frihet och mänskliga rättigheter. Upplysningsfilosofer kritiserade gamla auktoriteter som kyrkan, adeln och kungamakten och ville att samhället skulle styras av logik, vetenskap och människors rättigheter.
Wienkongressen: En konferens mellan ambassadörer från Europas stormakter som hölls mellan 1 september 1814 och 9 juni 1815. Målet med konferensen var att försöka bringa ordning mellan Europas stater efter Napoleonkrigen. Det var viktigt att återställa maktbalansen i Europa, att ingen stat skulle få ett dominerande inflytande. En ledande princip var även att de gamla furstehusen skulle återinsättas även om gränser flyttades och områden byttes. I alla stater gjorde aristokratin försök att få tillbaka den maktposition som den haft före revolutionen och Napoleonkrigen. Reaktionen mot franska revolutionen var också en reaktion mot upplysningstiden.
Etnicitet togs inte i beaktande vid de territoriella förändringarna, vilket på många platser ledde till att etniska grupper med en stark självidentitet utvecklade en stark nationalism. Ett exempel på de etniska problem som uppstod är Serbien, där den uppblossande nationalismen i förlängningen ledde till skotten i Sarajevo, en av många utlösande faktorer till första världskriget.
