I samband med de nya geografiska upptäckterna vid nya tidens inledning så blev världen större, samtidigt som de nya kommunikationerna gjorde den mindre. Målning av Gerrit Dou (1613-1675).
Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild
Lästid 8 minuter
En vetenskaplig världsbild växer fram
Under 1500-talet började idén om en ny världsbild få fäste. En viktig orsak till den här utvecklingen var boktryckarkonsten som nu gjorde det lättare att sprida kunskap och ta del av andras idéer.
Forskarna experimenterade, räknade och mätte. Det ledde till en rad tekniska uppfinningar. Astronomerna byggde stjärnkikare som gjorde att de kunde se längre ut i universum än tidigare. Det de såg i sina kikare stämde inte med kyrkans världsbild. Därför menade de, tvärtemot vad kyrkan lärde, att den klotformade jorden roterar runt solen som också är världsalltets centrum.
En vetenskaplig världsbild växer fram
Under 1500-talet började idén om en ny världsbild få fäste. En viktig orsak till den här utvecklingen var boktryckarkonsten som nu gjorde det lättare att sprida kunskap och ta del av andras idéer.
Forskarna experimenterade, räknade och mätte. Det ledde till en rad tekniska uppfinningar. Astronomerna byggde stjärnkikare som gjorde att de kunde se längre ut i universum än tidigare. Det de såg i sina kikare stämde inte med kyrkans världsbild. Därför menade de, tvärtemot vad kyrkan lärde, att den klotformade jorden roterar runt solen som också är världsalltets centrum.
ANNONS
ANNONS
Det var under lång tid farligt att säga och skriva sådant som stred mot kyrkans läror. Men allteftersom nya vetenskapliga idéer spreds, fick kyrkan allt svårare att stå emot. Det dröjde dock till en bit in på 1600-talet innan kyrkan erkände den heliocentriska världsbilden med solen (istället för jorden) som världsalltets mittpunkt.
Sjöfarten förändrar världen
De nygamla idéerna om att jorden var klotformad (det var känt redan under medeltiden) bidrog, tillsammans med förbättrade sjöfartskunskaper, till att påkostade upptäcktsexpeditioner sändes ut över oceanerna. År 1492 "upptäckte" Columbus Amerika och strax därefter hittade portugiserna sjövägen runt Afrika till Indien (läs mer längre ner). Dessa händelser påbörjade en utveckling mot en mer sammanhållen värld, där kontinenterna fortsättningsvis förenades med hjälp av sjöfart.
Europa tar ledningen
De europeiska stormakterna utnyttjade de nya möjligheterna genom att erövra stora landområden över hela världen. De nya områdena kallades kolonier och försåg de europeiska stormakterna med råvaror. Stora rikedomar fördes på handelsskepp till Europa.
Med koloniernas hjälp kunde de europeiska staterna så småningom bygga upp en egen industri och stärka sin ekonomi. Allt detta bidrog till att Europa snart tog ledningen över världspolitiken och världshandeln.
Upptäcktsresorna fick emellertid ofta katastrofala följder för folken som bodde i de påträffade områdena. Erövringskrig, nya sjukdomar och förslavning ledde till att urbefolkningen i de nya kolonierna nästan utrotades.
Renässansen - en kulturell blomstringstid
Perioden som omfattar 1400- och 1500-talen är också känd som renässansen. Begreppet ”renässans” betyder pånyttfödelse och användes ibland av de människor, främst i Norditalien, som levde i slutet av 1400-talet och under 1500-talet.
Idéerna om "renässansen" grundade sig på intresset för antiken. Tidigare under medeltiden hade det grekiska kulturarvet förts vidare av arabiska lärda som översatt en stor del av de antika filosofiska, vetenskapliga och skönlitterära skrifterna till arabiska. De norditalienska stadsstaterna förde - först i samband med korstågen och därefter genom sin handel med de muslimska länderna vid östra Medelhavet (se nedan "Upptäckten av sjövägen till Indien") - med sig många av dessa texter hem till Genua, Venedig och Florens. Efter osmanernas (turkarnas) erövring av Konstantinopel 1453 hamnade ytterligare flera av de antika skrifterna i Italien efter att ha medtagits av grekiska flyktingar (från östromerska riket).
ANNONS
ANNONS
I medeltidens Europa hade intresset för de antika skrifterna främst funnits innanför klostermurarna. Men under 1100-talet började man översätta många av de antika texterna, främst Platon och Aristoteles, från arabiska till latin varefter de blev tillgängliga för den europeiska läskretsen.
Många betydelsefulla antika böcker kom på så sätt att bevaras till eftervärlden.
Typiskt för renässansens människor var att de tyckte sig leva i en mer kulturell och ljusare tid än man gjort tidigare. Man ansåg sig ha återupptäckt antikens storhet efter att gamla översättningar från antika grekiska skrifter nått allmänheten. Många kände dessutom ett behov av att göra sig fria från medeltidens fokusering på Guds vilja och världsfrånvändhet. Livet på jorden började alltmer anses viktigare än livet efter detta. Den antika idén om att livet skulle levas och utnyttjas till det bästa även för den enskilde individen blev återigen populär. Det var nu den moderna individualismen föddes. Renässansen brukar också förknippas med humanismen och dess studie av människan.
Under den nya tiden tog forskning, utbildning, konst och filosofiskt tänkande åter fart. Renässansen hyllade människonaturens rikedom och skaparförmåga. En rad tänkare började söka sanning ur fakta och iakttagelser istället för konstruerade religiösa spekulationer.
Bild: AgnosticPreachersKid Columbus (1451-1506) visste liksom många andra under hans samtid att jorden är rund. Det borde därför gå att ta sig från Portugal till Indien genom att resa västerut. Han trodde att Indien låg cirka 600 mil väster om Kanarieöarna. Målning gjord av Eugène Delacroix (1798–1863).
Det var renässansens människor som myntade begreppet ”medeltiden”. Medeltiden representerade för dem en tidigare epok som hade genomsyrats av kyrkans idéer. Många av dessa gammalmodiga idéer hade man nu lämnat bakom sig. Istället blev de antika idealen moderna på nytt. Människan hamnade nu, liksom under antiken, i centrum för allt. Medeltiden fick därför representera den ”mellantid” som varade mellan antiken och renässansen då de antika idéerna och idealen återupptäcktes.
Idag används begreppet "renässans" framförallt inom idéhistoria och konsthistoria.
ANNONS
ANNONS
Upptäckten av sjövägen till Indien
Under senare delen av medeltiden kontrollerade muslimerna den lönsamma handeln över Mellanöstern mot Indien och Kina. Kristna gavs inte tillträde till handelsrutterna som förband Öst med Väst, och som gick genom muslimskt territorium.
Under korstågens tid och senmedeltiden gav muslimerna de norditalienska stadsstaterna Genua, Venedig och Florens monopol (ensamrätt) på den europeiska importen av muslimernas handelsvaror från Orienten. Detta ledde till att Genua, Venedig och Florens snart blev rika och mäktiga stater.
Det enda sättet för andra europeiska länder att kringgå muslimernas (osmanernas) och italienarnas handelsmonopol med kryddor, siden och andra dyrbara varor från Orienten var att hitta en alternativ sjöväg till Indien och Kina. Men ingen hade tidigare seglat runt Afrikas sydspets mot Asien. Detta ledde till att en portugisisk prins - senare känd som Henrik Sjöfararen - grundade en sjöfartsskola och lät bygga ett skeppsvarv i syfte att stärka Portugals handel till sjöss. På hans initiativ började man utforska sjövägen längs Afrikas västkust.
Vid Henriks död hade portugiserna nått till Sierra Leone. Prins Henriks insatser banade väg för upptäckten av sjövägen till Indien. Henrik Sjöfararen deltog inte själv i några sjöexpeditioner. Den längsta sjöresa Henrik var med på var från Oporto till Gibraltar sund, d.v.s ungefär så långt som från Stockholm till Visby.
Den 20 maj 1498 kom den portugisiske sjöfararen Vasco da Gama till Calicut i Indien. Därmed var han den förste som färdades från Europa till Indien sjövägen. Resan tog två år och två dagar.
Den amerikanske historikern David Christian beskriver betydelsen av européernas sökande efter sjövägen till Indien under senare delen av 1400-talet så här:
"Europeiska sjöfarare var de första att upprätta förbindelser mellan de största världszonerna (Eurasien och Amerika). Detta enkla faktum gav europeiska härskare och entreprenörer ett enormt försprång i flera hundra år framöver eftersom Europa, efter att tidigare ha varit en underutvecklad region långt ute i periferin, plötsligt kontrollerade de kanaler genom vilka historiens dittills största flöden av rikedomar och information passerade.
De europeiska sjöfararna tog sig fram till de andra världszonerna just därför att inte hade omedelbar tillgång till de lukrativa (lönsamma) marknaderna i södra och sydöstra Asien. De var helt enkelt tvungna att ta risker för att få sin del av kakan. Framför allt måste de ta sig förbi de osmanska handelsflottorna som dominerade Medelhavet. Det var ett av skälen till att portugiserna i mitten av 1400-talet började skicka ut lättmanövrerade karaveller (en fartygstyp) beväpnade med kanoner för att utforska Afrikas västkust. Karavellerna, med sina latinsegel som inspirerats av muslimska modeller och kompasser och kanoner av kinesiskt snitt, var i sig exempel på de intellektuella synergier (samverkan) som hade ackumulerats (samlats) inom världszonen Afrika-Eurasien. På 1450-talet hade de portugisiska sjöfararna redan etablerat lönsamma handelsrutter till Maliriket för de varor - guld, bomull, elfenben och slavar - som tidigare hade transporterats med kamelkaravaner landvägen genom Sahara. Dessa blygsamma framgångar drog till sig rivaler. Den genuesiske sjöfararen Christofer Columbus var en av dem."... [s.231]
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Ord och begrepp
Astronomi: Vetenskapen om rymden, stjärnor och planeter.
Heliocentrisk världsbild: En syn på universum där solen - inte jorden - är i centrum.
Humanism: En tankeströmning under renässansen där människan, utbildning och förnuft sattes i centrum istället för religion.
Individualism: Idén om att varje människa är unik och har rätt att tänka och leva på sitt eget sätt.
Karavell: En snabb och lättmanövrerad fartygstyp som användes vid upptäcktsresorna under 1400-talet.
Koloni: Ett geografiskt område eller en bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel. När stater på ett organiserat sätt försöker bilda eller upprätthålla kolonier kallas det för kolonialism. Läs mer >
Monopol: Ensamrätt på att handla med en viss vara inom ett visst område. Där det råder monopol finns ingen konkurrens från andra.
Navigation: Konsten att hitta rätt väg till sjöss med hjälp av instrument, kartor och stjärnor.
Orienten: Ett gammalt namn för länderna i Mellanöstern och Asien.
Renässansen: En historisk period (ca 1400-1600) då människor började intressera sig för antikens idéer och konst igen. Ordet betyder ”pånyttfödelse” och syftar på att antikens kultur föddes på nytt efter medeltiden.
Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är trä, malm och ull.
Sjöfartsskola: En plats där människor lärde sig navigera, bygga skepp och förbereda sig för sjöresor.
Upptäcktsresa: En resa för att hitta nya områden, handelsvägar, kartlägga världen eller göra anspråk på (göra till sina) okända hav eller landområden.
Världsbild: En uppfattning om hur världen och universum är uppbyggt och fungerar. Det kan gälla kulturers, samhällens, gruppers eller enskilda människors uppfattning om världen och universum. Världsbilder hänger ofta samman med naturvetenskap och religion.
ANNONS
ANNONS
Intressanta fakta om upptäcktsresor
Visste du att:
Den 12 oktober 1492 trodde Christofer Columbus att han kom till Indien när han i själva verket upptäckte Amerika. Trots att han gjorde fyra resor till Amerika, var han ända fram till sin död 1506 övertygad om att det var Indien han hade besökt. Bara två av Columbus tre skepp återvände till Spanien efter den första resan till Amerika. Columbus flaggskepp Santa Maria förliste på Haitis nordkust. När han återvände till Spanien efter sin tredje resa till Amerika var han fängslad i bojor. Han anklagades för tyranni på Haiti, men blev frikänd. LÄS MER:Christofer Columbus
För Columbus tog det 2,5 månader att segla tvärs över Atlanten. Med flygplanet Concorde kunde man resa samma sträcka på tre timmar.
Vasco da Gama är den portugisiske sjöfarare som var den förste att färdas från Europa till Asien sjövägen. Resan tog två år och två dagar, från 1497 till 1499. Med på resan fanns tio dödsdömda förbrytare. Dessa användes för farliga uppdrag.
Portugisiska sjömän kunde tjäna en förmögenhet på peppar under 1500-talet. De fick ta med sig 20 kg peppar för eget bruk hem från Indien. Dessa 20 kg var lika mycket värda som tre hus i hemlandet.
1519 seglade spanjoren Hernán Cortés från Kuba till Mexiko för att erövra det stora aztekerriket. När han landsteg i Mexiko lät han sänka alla sina fartyg för att förhindra deserteringar och för att visa att det nu inte fanns någon återvändo. 1521 hade han lyckats erövra det väldiga aztekriket. LÄS MER:Cortés erövrar aztekernas rike
År 1519 gav sig Fernando Magellan av från Spanien med fem små skepp för att segla jorden runt. Det blev en svår resa. I drygt tre månader seglade man över Stilla havet utan att träffa på några öar. När provianten tog slut, åt besättningen rostade remmar av oxhud, sågspån och stekta råttor. På Filippinerna dödades Magellan. År 1522 återvände endast ett skepp. Av Magellans ursprungliga besättning på 265 personer var det bara 18 som slutförde den första världsomseglingen.LÄS MER:Magellan och den första världsomseglingen
Engelsmannen sir Francis Drake var den förste engelske sjökapten som seglade jorden runt och han adlades av drottningen ombord på sitt skepp. När han återvände 1580 var hans fartyg Golden Hind så rikt lastat med plundringsgods att det knappt kunde ta sig in i Plymouths hamn. Man uppskattar att det totala värdet av Drakes byte var hundratals miljoner kronor i våra dagars penningvärde.
Upptäcktsresorna till Amerika bar frukt. I Amerika upptäckte resenärerna många nya frukter och grönsaker som man inte kände till i Europa, t.ex. potatis, sötpotatis, bönor, pumpor, jordnötter, majs, tomat och ananas.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Kyrkans makt minskade under slutet av 1400-talet och under nya tiden. Detta blev särskilt tydligt när det gällde spridandet av nya och gamla idéer till folket. Förklara.
På vilket sätt förändrade sjöfarten världen i början av nya tiden?
Hur tog européerna kontrollen över världshandeln?
Vad innebar ofta européernas erövringar för människorna som bodde i de landområden som koloniserades?
Vad var renässansen? Hur och varför uppstod denna idéströmning?
Varför kallade renässansens människor perioden innan deras egen tid för medeltiden?
Hur gick det till när portugiserna upptäckte sjövägen till Indien. Berätta samtidigt också om vilka motiv och drivkrafter som låg bakom denna viktiga framgång i sjöfartens historia.
Nämn ytterligare några intressanta fakta om upptäcktsresor.
Ta reda på:
Varför kallas de områden som Christofer Columbus upptäckte för de Västindiska öarna?
Hur har Amerika fått sitt namn?
Vilken syn på människor från andra världsdelar hade européerna och vad betydde deras människosyn när de erövrade nya länder?
Diskutera:
Hur hade världen sett ut idag om européerna hade låtit bli att kolonisera andra länder?
Lek med tanken att det skulle bli en slags renässans i vår tid, vilka idéer återupptäcker vi? Hur påverkas vi som människor och hur förändras samhället?
Litteratur: Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995 Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, 1995 Jakob Christensson (red), Renässansen - Signums svenska kulturhistoria 2, Signum, 2005 S. Oredsson och L. Andersson, Historiens spegel, Studentlitteratur, 2001 Niels Steensgaard, Bra Böckers världshistoria, del 9 - Världshandel och kulturkrockar (1500 - 1750), Bokförlaget Bra Böcker, 1985 David Christian, Berättelsen om allt - 13,8 miljarder års historia, Fri tanke, 2018
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
Under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet utmanade europeiska sjöfarare det okända Atlanten i jakten på nya handelsvägar och rikedomar. Portugiser som Bartholomeu Diaz och Vasco da Gama navigerade runt Afrikas sydspets till Indien, vilket sänkte priserna på eftertraktade kryddor. Samtidigt seglade Christofer Columbus västerut och nådde Amerika, ovetande om att han upptäckt en ny kontinent. Dessa expeditioner förändrade världens ekonomiska och kulturella landskap och formade en helt ny världsbild...
En vanlig uppfattning är att det inte fanns några handelsvägar i Afrika före européernas kolonisation på 1800-talet. Även i Afrika är den här åsikten fortfarande vanlig. Stämmer den?
Alla har väl funderat över hur universum egentligen är uppbyggt. Tar det slut någonstans? Vad kommer i så fall sedan? I äldre tider visste människor inte mycket om världen de levde i. De visste inte att vår jord är ett klot som går i en bana runt solen...
Potatisens hemland är bergstrakterna i Peru. Inkafolket åt potatis tillsammans med tomater, avocados, jordnötter, bönor och squash. I stort sett var kött överflödigt och faktiskt något som man kunde klara sig utan. Så väl varierad var den föda som kom från växtriket. Från bönor, jordnötter och avocado fick man protein. Vitamin A fick man genom att äta squash, tomater och avocado. Jordnötter och avocado innehåller också vitamin B. Vitamin C finns i tomater, peppar och potatis...
När Vasco da Gama i maj 1498 nådde Indien, kom han först till staden Calicut på Indiens västkust. Vasco da Gama togs emot av Calicuts härskare, Samudrin Raja, "Havets herre". "De visade oss stor vördnad och större aktning än man i Spanien ägnar en konung. Folkmassorna fyllde gator och hus, och enbart vår eskort räknade 2 000 man." Så berättar Alvaro Velho, en av medresenärerna. Portugiserna hade kommit till ett rikt land. Calicut var den största och mäktigaste handelsstaden på Indiens västkust. I staden fanns ett stort antal arabiska köpmän, som av Samudrin Raja tilläts bedriva handel. Kontrollen över handeln gjorde Samudrin rik och mäktig...
År 1871 upptäckte den norske säljägaren Elling Carlsen en hydda på ögruppen Novaja Zemlja norr om Ryssland. En gryta hängde fortfarande över den öppna eldstaden, och en klocka stod lutad mot en vägg. Böcker, vapen och hushållsföremål låg strödda här och där. Ingen var hemma, men det var inte så konstigt. Hyddan hade stått övergiven i 274 år. Carlsen hade upptäckt den plats där holländaren Willem Barents tvingats övervintra med sin besättning i slutet av 1500-talet. Barents hade letat efter Nordostpassagen - sjövägen från Europa till Kina norr om Ryssland. Liksom många andra kom Barents aldrig tillbaka...
Genomgång (28:30 min) där SO-läraren Frans Rönnqvist och en kollega går igenom renässansen och kolonialismens tidevarv. Här berörs bl.a. bankväsendet och handeln, vetenskapliga revolutionen, geografiska upptäckter, kolonialismens drivkrafter, aktiebolag, upptäckten av Amerika, den amerikanska ursprungsbefolkningen, triangelhandel.
Genomgång (78:44 min) av SO-läraren Håkan som berättar om några viktiga händelser och personer under tidigmodern tid.
Följande punkter behandlas:
Christoffer Columbus: 3.04 | Vasco da Gama: 11.22 | Tordesillasfördraget: 12.16 | Martin Luther: 19.18 | Ferdinand Magellan: 25.04 | Gustav Vasa: 28.35 | Nicolas Copernicus: 39.41 | Henrik VIII: 43.45 | Spanska armadan: 49.39 | Galileo Galilei: 54.23 | Gustav II Adolf: 58.43 | Drottning Kristina: 1.06.58 | Karl X och freden i Roskilde: 1.12.23
Avsnitt (18:25 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om tidigmodern tid. Den tidigmoderna tiden rubbar den kristna världsbilden med upptäcktsresor, vetenskapliga upptäckter och en ny syn på människan. Men vad var det för upptäckter som gjordes? Vilka konsekvenser fick upptäcktsresorna? Och hur kunde ett krig splittra hela kontinenten? Vi förklarar den här epoken och hur den förändrade världen.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Genomgång (14:29 min) av SO-läraren Fredrik Andersson som berättar om när Europa tog ledningen under tidigmodern tid. Hur kunde Europa ta ledningen under 1500-talet och 1600-talet (i jämförelse med andra civilisationer och riken runt om i världen)?
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Niccolò Machiavelli, författare till den ökända boken Fursten, en man vars namn blivit synonymt med svekfullhet och tyranni. Men sitt eget liv vigde han åt diplomati, litteratur - och drömmen om en fredlig republik...
Avsnitt (3:01 min) från UR:s programserie Snabbkoll på historien där du kan lära dig mer om europeisk kolonialism (för åk 7-9). Emma Molin berättar övergripande om hur Europa koloniserade världen och om slavhandel.
Läxhjälpsfilm (34:58 min) av SO-läraren Lena Tegström som berättar om kolonialism och imperialism. Här berörs bl.a. upp de europeiska upptäcktsresorna på 1400- och 1500-talen och deras konsekvenser men hon vidgar också begreppet imperialism både tidsmässigt och geografiskt. Det görs också en utvikning om upptäckten av det första vaccinet.
Pedagogisk genomgång (36:05 min) där historieläraren Joakim Wendell lär dig mer om den naturvetenskapliga revolutionen, dess upptäckter och upplysningen. Hur växte den naturvetenskapliga världsbilden fram? Vilka följder fick upplysningen?
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Christofer Columbus. Columbus hade inte gett sig ut för att söka efter en ny kontinent, utan efter en västlig sjöväg till Indien, som han nu trodde sig ha funnit. Faktum är att Columbus ända till sin död 1506 var övertygad om att det var Indien han kommit till. Därför kallade han också de människor han mötte på Guanahani för indianer...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om renässansen - antikens pånyttfödelse. Begreppet renässans kommer från det franska la Renaissance, som på svenska betyder pånyttfödelse. För renässansen anses ofta vara den tid då antikens kultur föds på nytt i ny skepnad...
