Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. Idag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem som är kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss ökade möjligheter att orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en allt mer komplicerad värld.
Ämnet samhällskunskap består av flera olika kunskapsområden varav statsvetenskap, nationalekonomi, sociologi och juridik är de mest framträdande. Något förenklat skulle man kunna säga att samhällskunskap handlar om vad det innebär att leva i dagens samhälle och vilka rättigheter och skyldigheter du har som medborgare. I ämnet ingår också att analysera olika typer av samhällsproblem för att lära sig varför de uppstått, vilka följder de fått och hur de kan lösas.
Men vad är egentligen ett samhälle? En vanligt förekommande definition är att ett samhälle utgörs av ”ett system av ömsesidigt beroende relationer som binder ihop individerna med varandra” och där alla ”lever på ett visst område, lyder under ett gemensamt system avseende den politiska makten och är medvetna om att de har en gemensam identitet som skiljer dem från andra grupper”. (Giddens) Det finns samhällen som endast består av mindre grupperingar människor, men det finns också samhällen med miljontals människor. Ett samhälle kan därför vara allt från en liten ort, till ett stort land med flera miljoner invånare.
Samhällskunskap omfattar studier av samhället i stort och smått – om allt från olika länders relationer och agerande på den internationella arenan, till den enskilde individen och hennes plats i samhället på gruppnivå.
Litteratur:
Del ur Lgr 11: Kursplan i samhällskunskap i grundskolan
Anthony Giddens, Sociologi, Studentlitteratur, 2003 (sid. 37, 565)
Erik Nilsson m.fl., Samhällskunskap Kompakt, Gleerups, 2001
Text: Robert de Vries (red.)
