Demokratin i antikens Aten

I fokus första avsnitt handlar om atensk demokrati. Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad ordet demokrati betyder och hur den atenska demokratin fungerade. Var det verkligen demokrati i antikens Aten?

SO-rummet podcast icon
L

Den atenska demokratin var något unikt för sin tid och byggde på medborgarnas direkta deltagande. Denna form av demokrati kallas idag för direktdemokrati.

Uppgifter och frågor

Faktafrågor:

  1. Vad betyder ordet demokrati?
  2. Vilka fick vara med och bestämma i Aten på 400-talet f.Kr?
  3. Hur fattades besluten?

Ta reda på:

  1. Vilka ingår i “demos” i t.ex. USA idag (vilka får rösta)?
  2. Vilka frågor har vi folkomröstat om i Sverige på nationell nivå? Följde politikerna resultatet?

Tips på diskussionsfrågor:

  1. Vilka är det som ingår i “demos” i Sverige idag? Vilka ingår inte?
  2. Finns det grupper som borde vara med i demos i Sverige idag? Varför/varför inte?

Lyssna på andra avsnitt av I FOKUS >

Ge oss gärna feedback på I fokus facebooksida

Du kan även lyssna och prenumerera via iTunes

LÄS MER: Atens demokrati

LÄS MER: Antikens Grekland

LÄS MER: Antikens Aten

LÄS MER: Greklands historia

LÄS MER: Demokratins historia

LÄS MER: Fakta om demokrati

Publicerad: 14 oktober 2015

ANNONS

ANNONS

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Att rösta

av: Mattias Axelsson
2022-09-06

Mattias Axelsson, gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap, går igenom hur det går till att rösta den andra söndagen i september.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Demonstrationsfrihet

av: Mattias Axelsson
2021-03-08

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Folkomröstningar i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-12

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om folkomröstningar i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Europeiska unionen (EU)

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Liberalismens ideologi

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-11

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om liberalismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

+ Lyssna

Liknande artiklar

Thomas Mores Utopia

SO-rummet bok
M
Thomas More framför en karta på Utopia.
av: Lars Hildingson
2026-03-16
klocka Lästid 14 minuter

En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet har sina rötter i grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en annan planet och lät teknik och kontroll genom registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...

+ Läs mer

Den goda staten, enligt Platon

SO-rummet bok
M
Platon målad av Michellangelo.
av: Lars Hildingson
2026-03-16
klocka Lästid 9 minuter

Kan man skapa ett lyckans land på jorden, en plats där människor lever rättvist, tryggt och nöjt? För över 500 år sedan gav Thomas More ett namn åt den drömmen: Utopia. I den här texten följer vi spåret bakåt i historien och möter en av de mest kända utopierna. Filosofen Platon ville bygga en idealstat där livet är enkelt och där ingen får bli för rik. Samtidigt väcker hans idéer svåra frågor om makt, frihet och människovärde...

+ Läs mer

En eftermiddag på gymnasiet - om idrott och bad i antikens Grekland

SO-rummet bok
M
Tre nakna män med hjälp och sköld som springer ett lopp.
av: Göran Wadner och Jan-Olof Fallström
2026-03-03
klocka Lästid 16 minuter

I antikens Aten var gymnasiet mer än en plats för idrott. Här tränade fria män sina kroppar genom löpning, hopp, kast och brottning, men de umgicks också, diskuterade idéer och följde med i stadens nyheter. Idrott, bad och samtal hörde ihop och sågs som en viktig del av både kroppens och själens utveckling i det grekiska samhället...

+ Läs mer

Slaveri i antikens Aten

SO-rummet bok
M
En slav och hans herre på väg till marknaden i Aten.
av: Göran Wadner och Lars Hildingson
2026-03-02
klocka Lästid 11 minuter

I antikens Aten var slaveriet en självklar del av samhället. Nästan hälften av invånarna var slavar och saknade rättigheter, medan en liten grupp fria män styrde staten. Slavarna arbetade överallt – i hemmen, i hamnen, i gruvor och åt staten – och deras arbete gjorde det möjligt för de fria medborgarna att ägna sig åt politik och filosofi. Atens demokrati hade inte varit möjlig utan slaveriet. Den berömda atenska demokratin hade alltså även en mörk sida...

+ Läs mer

Hur man bodde i antikens Aten

SO-rummet bok
M
Målning från en kruka som föreställer gatuliv i antikens Aten.
av: Göran Wadner
2026-03-01
klocka Lästid 8 minuter

Hur bodde människorna i Aten på 400- och 300-talen f.Kr? Ja, det beror verkligen på vilka människor man talar om. Bondefamiljerna bodde ofta i små, runda hyddor av flätverk och lera. De fattigaste levde i bergshålor. Andra bodde i riktiga hus, men de var mycket enkla. I regel hade dessa hus en våning med två eller tre små rum. Ibland hade de en övervåning med ett eller två rum. En trätrappa utanpå huset ledde dit. Det hände att vindsvåningen hyrdes ut till bostadslösa eller till utlänningar som ville ha en bostad i staden...

+ Läs mer

Födelse och död i antikens Grekland

SO-rummet bok
M
En mamma med sin lilla pojke som sitter på pottan.
av: Göran Wadner
2026-02-28
klocka Lästid 7 minuter

I antikens Grekland var både födseln och döden omgivna av tydliga ritualer. Familjer ville ofta ha få barn, men en son ansågs särskilt viktig för att föra arvet vidare och ta ansvar för föräldrarna. Vid livets början markerades barnets ankomst med skyddande tecken, rening och namngivning. Och vid livets slut följde tvättning, gåvor, liktåg och begravning eller bål samt återkommande minnesdagar...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Grekisk vasmålning från antiken som föreställer två hopliter i strid. Motiv från Illiaden.

Antikens Grekland

I antikens Grekland (700-300 f.Kr) lades grunden till den västerländska kulturen. Antikens grekiska välde var splittrat...

Hi
Demonstration

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...

Hi
Karta

Greklands historia

Fördjupa dig i Greklands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Sh

Demokratins grunder

Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

Relaterade taggar

Hi
mikrofon

Radioprogram

Här finns material som innehåller radioprogram som kan relateras till historia, geografi, religion...

Hi
Grekisk teater

Antikens Aten

I antikens Grekland var Aten den största stadsstaten. Aten låg på halvön Attika i södra Grekland (...

ANNONS