Medan solen sjönk mot horisonten började gästerna anlända i sina tunna lätta middagsdräkter. Men först sedan en slav tvättat deras fötter fick de lägga sig till bords i matsalen. Vid det stora fyrkantiga bordet stod tre soffor längs var sin sida. Från den fjärde sidan serverade slavarna. Tre personer kunde halvligga på varje soffas mjuka dynor...
Interiör från butiken i ett romerskt bageri. Romarna köpte ofta sin mat ute. Väggmålning från Pompeji.
Romarna låg till bords
Romarna åt vanligen tre mål mat om dagen. En bit bröd, lite ost och ett glas vatten i gryningen. Bröd, lite kallskuret kött, grönsaker – kanske en frukt och en skvätt vin mitt på dagen. Båda måltiderna var så snabbt överstökade att man varken behövde duka eller tvätta händerna.
Strax före skymningen följde dagens huvudmål, cena. Kanske blev det salt korv och ärtpudding, rätter som kunde köpas färdiga hos försäljarna på gatan. Det var olagligt att laga mat inne i husen som oftast var byggde i trä. Bränderna var många och förödande. Ändå var det vanligt att koka sin egen mat inomhus över en liten eld i ett fyrfat, t.ex. den omtyckta ärt- eller bönsoppan fava.
ANNONS
ANNONS
Vid festliga tillfällen kunde även de fattiga laga till den goda fisksåsen och slösa med kryddor, vilket romarna älskade att göra. Kanske bjöds det då – förutom fisken – på kokt spädgris, purjolöksdolmar och sötsaker som dadlar fyllda med nötter, rullade i salt och stekta i honung.
Vanligt folk åt på lerfat. De förvarade matvarorna i runda krukor och lagade dem i grytor – de flesta av lera. Knivar av järn, skedar av brons eller ben – men inga gafflar.
Romarna låg till bords som grekerna, vilande på vänster armbåge och åt med sked och med fingrarna. Tjänarna bar fram en kanna vatten och en handduk, så att gästerna kunde skölja händerna efter varje rätt. Bara barn och slavar åt sittande.
Några romerska recept
Kokkonsten förändrades mycket litet under antiken. Romaren Apicius skrev en kokbok, som ännu finns bevarad. Genom den kan vi få en uppfattning om hur maten kan ha smakat. Här är några recept. Alla kanske inte faller oss i smaken. Pröva gärna!
Ansjovis på Apicius vis Vänd ansjovisfiléer i ett uppvispat ägg. Fritera dem i het olja, lätt kryddad med garum (soja) och vin. Peppra de friterade filéerna före servering.
Fikonskinka Koka en skinka med många torkade fikon och stötta lagerblad. Dra sedan av svålen, snitta köttet och bestryk det med honung. Klä över skinkan med en deg av mjölk och olja, baka den i ugn och servera den som den är.
Antika ”riddare” Skär vetebröd i stora stycken, doppa dem i mjölk och stek dem i olja samt häll honung över.
Fisksås Peppar, libsticka, timjan, persilja, mejram, torr lök, honung, vinäger, garum, vin och lite olja sjudes och redes med stärkelse.
En vanlig ingrediens i måltiden och mycket omtyckt var garum, ett slag sås gjord på fiskinälvor uppmjukade i salt. Den liknade snarast ett slags soja (eller surströmming).
Middagsgästerna anländer
Kanske var det dessa rätter Livia, Apicius hustru, befallt sin grekiska kock att laga till. Medan nu solen sjönk mot horisonten började gästerna anlända i sin tunna lätta middagsdräkter. Men först sedan en slav tvättat deras fötter fick de lägga sig till bords i matsalen. Vid det stora fyrkantiga bordet stod tre soffor längs var sin sida. Från den fjärde sidan serverade slavarna. Tre personer kunde halvligga på varje soffas mjuka dynor.
Några vanliga romerska råvaror till matlagning. Romersk mosaik från 100-talet e.Kr.
Först ett dryckesoffer till gudarna. Sedan honungsblandat vin och små varma bröd. Rätterna åts på silvertallrikar med knivar och fingrar. Slavarna passade upp med parfymerat vatten och servetter till händer som ofta måste tvättas och torkas. Så bjöds flera sorters vin.
- En mycket enkel måltid, sa Livia, men hälsosam. Apicius berättade om Virro, den frossaren och uppkomlingen som alltid proppade i sig gåsleverpastej, tryffel, läckra fiskar, sötsaker och mängder av andra rätter. Fet så benen knappt kunde bära honom.
Innan natten svartnat till vandrade gästerna hem. Säkrast så med tanke på alla rånare och tjuvar där ute i mörkret.
ANNONS
ANNONS
Brödet var livsviktig mat i romarriket
Bröd var basföda och hade en central plats i människornas kost i hela romarriket. För många, särskilt bland de fattigare samhällsklasserna, utgjorde spannmål grunden i den dagliga maten. Förutom bröd åt man också gröt, ofta tillsammans med grönsaker, bönor, linser och oliver. Kött var dyrare och förekom därför mer sällan på de fattigas matbord. De allra fattigaste åt sannolikt oftare gröt än färdigbakat bröd.
Bild: Wikimedia Commons En nästan 2 000 år gammal fresk från Pompeji visar hur bröd lämnas över till människor vid en disk. Forskarna är osäkra på om bilden föreställer vanlig brödförsäljning eller en offentlig utdelning av bröd. Målningen finns idag på Arkeologiska nationalmuseet i Neapel.
Pompeji hade över 40 bagerier
Pompeji var en stad söder om Neapel i Italien som begravdes i aska vid ett vulkanutbrott av Vesuvius den 24 oktober 79 e.Kr. Under det första århundradet e.Kr bodde troligen omkring 20 000 människor där. Arkeologerna har hittat mer än 40 bagerier i Pompeji, även om inte alla var i bruk när staden förstördes. Det visar vilken betydelse brödtillverkningen hade. I många bagerier maldes säden till mjöl i stora kvarnar av vulkanisk sten. Kvarnstenarna drogs runt av åsnor eller andra dragdjur, men arbetet utfördes också av människor, däribland slavar. Därefter knådades degen och bröden gräddades i stora vedeldade ugnar.
Antikens snabbmat
Många mindre bostäder saknade ordentliga kök med fasta spisar. Därför var det praktiskt att köpa färdiglagad mat. Längs Pompejis gator fanns gott om små matställen med diskar vända mot gatan. Här kunde invånarna köpa något att äta eller dricka, ungefär som på dagens gatukök. Bröd var ett viktigt livsmedel, men även andra rätter serverades.
Brödet var också politik
Spannmål var så viktigt att makthavarna i romarriket försökte se till att befolkningen hade tillgång till det. I Rom fick vissa medborgare regelbundet spannmål gratis av staten. Även i Pompeji kunde förmögna personer dela ut bröd till invånarna, exempelvis vid tider av matbrist. Sådana gåvor kunde också stärka givarnas popularitet och politiska inflytande.
Ett bröd som är nästan 2 000 år gammalt!
Vid utgrävningarna i Pompeji har arkeologer hittat förkolnade bröd som bevarats sedan vulkanutbrottet år 79 e.Kr. I ett av stadens bagerier upptäcktes hela 81 bröd som fortfarande låg kvar i ugnen! Bröden var runda och hade skåror på ovansidan som delade dem i åtta delar, ungefär som en uppskuren tårta. Tack vare vulkanaskan kan vi än idag se hur brödet såg ut för nästan 2 000 år sedan.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vilka likheter och skillnader finner du mellan romarnas matvanor och våra egna från 2010-talet?
Vilka recept och rätter skulle du gärna njuta av? Vilka skulle du helst avstå från?
Hur gick en bjudning och en festmåltid till i en rik romares hem?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
FÖRFATTARE
Text: Hans Thorbjörnsson, medförfattare till Prio Historia, Sanoma Utbildning Texten ingår som fördjupningstext i det digitala lärarstödet till Prio Historia. Webbplats:PRIO – Sanoma Utbildnings nya läromedelserie i SO åk 7-9
Colosseum är en av de mest kända byggnaderna från romarriket. På den stora arenan samlades tiotusentals människor för att se människor strida mot varandra och mot vilda djur. Stridskämparna brukade kallas för gladiatorer och de hade utbildats i gladiatorskolor. Arenan byggdes för nästan 2 000 år sedan och blev en symbol för Rom. Idag är den en av Italiens mest besökta sevärdheter...
Vid påsk springer små påskkäringar runt i husen. Färggranna fastlagsris lyser på torgen, småpojkarna tjatar om påsksmällare, och vi målar eller färgar ägg och sätter i oss mängder av dem på påskafton. Underliga traditioner egentligen, en del av dem har skrämmande bakgrund i vidskepelse och häxtro, andra i medeltida katolska traditioner...
Livet på nordbornas gårdar krävde hårt arbete. Alla hjälpte till, även barn och gamlingar. Om skörden slog fel väntade hunger, sjukdomar och död. Ändå lyckades de flesta skapa ett liv i balans med naturen. Livet var tufft, men också fullt av gemenskap och doften av nybakat bröd...
Brännvinets historia i Sverige går långt tillbaka. Det började som medicin under slutet av medeltiden men blev snart en naturlig del av både fest och vardag. Under 1700- och 1800-talen ökade brännvinsdrickandet kraftigt och nådde extrema nivåer. Brännvinets historia är därmed en berättelse om både njutning och en kamp mot alkoholmissbruk, särskilt under nykterhetsrörelsens framväxt på 1800-talet...
År 509 f.Kr hade Roms invånare fått nog av den härskande etruskiska kungafamiljens tyranni. När kungens son, Sextus Tarquinius, våldtog den ärbara Lucretia och historien om hennes tragiska öde spreds i staden, utlöste det en revolt. Folket som var trötta på tyranni, reste sig mot kungen Tarquinius Superbus. Efter två fältslag stod det klart att Roms sista kung hade fallit. Hädanefter skulle senaten och folket styra. Den romerska republiken var född...
Francesco Datini och hans hustru Margherita levde ett rikt liv under senmedeltiden. Parets kärlekshistoria, som finns skildrad i återfunna brev, visar en djup passion och smärta. Deras öden – präglade av kärlek, svartsjuka, längtan efter barn och rädsla för pesten – ger en gripande inblick i aristokratins liv i 1300-talets norditalienska städer...
Mattias, Julia och Kristoffer avslutar säsongen 2016 med att tända en brasa och prata om julmatens historia. Hur länge har vi ätit julmat och varför äter vi det?
