Arkiv och forskningDet finns olika sorters arkiv. I statliga arkiv finns till exempel dokument från riksdagen, myndigheter, länsstyrelser och domstolar. Enligt offentlighetsprincipen ska alla handlingar som tillhör offentliga institutioner vara tillgängliga och därför öppna för alla att läsa. Det kallas för att dessa är allmänna handlingar. Men allt är inte öppet för alla - det finns sekretessbestämmelser som skyddar exempelvis känsliga uppgifter som kan finnas i arkiven. Enskilda arkiv är samlingar som bevarats av familjer, släkter, gårdar, organisationer, företag, stiftelser med flera, ofta donerade till större arkiv. Även enskilda arkiv bevarar och tillgängliggör handlingar, och på det sättet kan vi ta del av mer material och information om vår gemensamma historia. Arkiv besöks av många olika grupper. Forskare kommer till arkivet för att få svar på en fråga som den har ställt i sitt forskningsprojekt. Arkiven är noggrant strukturerade och forskarna använder sig av förteckningar för att hitta just det material de letar efter. Arkiv används av forskare inom olika forskningsområden, till exempel i historia, ekonomisk historia, etnologi, idéhistoria, konstvetenskap och statsvetenskap. De som arbetar med att sköta om arkiv kallas för arkivarier och på högskolor och universitet kan man studera arkivvetenskap. Vem som helst får besöka ett arkiv och de flesta handlingar är öppna för alla att titta på. Till exempel kan journalister gå till arkivet för att få information och bilder till en artikel, och personer som släktforskar kan leta information om sin familj och släkt. Skolor kan boka tid och använda arkiven i undervisningen. |