Censur och yttrandefrihet

Avsnitt (12:01 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om public service. Nästan alla i Sverige är med och betalar för public service - vare sig vi vill det eller inte. Men vad innebär egentligen public service? Hur har det vuxit fram? Och hur ser framtiden ut för medier som har staten som uppdragsgivare? Vi förklarar vad public service är och tittar på Storbritanniens och Sveriges mediehistoria. Vi pratar om argumenten för ett brett och för ett smalt public service.

Om serien Samhällskunskap förklarad: I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.

Kortfattad genomgång (4:50 min) av YouTubekanalen Meningsfull väntan (filmer och studiematerial för nyanlända) som i den här videon förklarar religion i Sverige, religionsfrihet och svenskarnas syn på religion och religiositet. 

På Globalis webbplats kan du se diagram som sammanställt pressfriheten i olika länder. En fri press är oberoende och väljer själv vilka saker de vill sätta i fokus och rapportera utan inblandning från andra aktörer. Globalis är ett svenskt/norskt projekt i FN-förbundets regi.

Genomgång (11:06 min) där SO-läraren Viktor Forss berättar om propaganda med fokus på Nazityskland.

Programserie från UR i 6 delar (14 min per avsnitt). Lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten. Du får förklaringar till olika politiska begrepp och får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Du får möta människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt företrädare för de politiska blocken. Programinnehållet ramas in av en dramatiserad del som beskriver ett Sverige år 2040, styrt av en diktator.

Serien Dröm om demokrati

Lärarhandledning
 

Programserie från UR i 6 delar (14 min per avsnitt). Det finns olika sätt att påverka i en demokrati. I serien möter vi unga människor i Sverige som använt sig av demokratiska verktyg för att göra sin röst hörd. Vi får fakta och konkreta tips på hur det går till att påverka genom att bland annat bilda en förening, skriva ett medborgarförslag och starta en namninsamling. Vi får också veta vad som kan vara bra att tänka på när du vill protestera, demonstrera och argumentera för en sak som du brinner för!

Serien Demokrati helt enkelt

Lärarhandledning

Avsnitt (8:52 min) från UR:s programserie Källkoll - kriget i Ukrina där du kan lära dig mer om medier och källkritik. Tiktok, Instagram, Dagens Nyheter, SVT eller Facebook, vilka kan man lita på? Källkritik handlar inte bara om att vara kritisk mot de budskap man möter, utan också att granska själva källan. Detta har blivit särskilt aktuellt i konflikten i Ukraina. Här får du konkreta exempel på hur du kan granska och bedöma källorna. Vi jämför sociala medier, fria etablerade medier och medier som är politiskt styrda. Det blir också samtal om medias roll och utmaningar. Hur gör journalisterna för att säkerställa att det de rapporterar är sant?

Avsnitt (8:27 min) från UR:s programserie Källkoll - kriget i Ukrina där du kan lära dig mer om desinformation. Båda sidor i en konflikt vill att just deras budskap och verklighetsbeskrivning ska nå ut. Hur avslöjar man desinformation? Hur ska man tänka och göra för att bli källkritisk i praktiken? Vi går bakåt i tiden och visar hur desinformation använts genom historien. Men vad utmärker informationsflödet i just den här konflikten? Och finns det desinformation som är riktad mot Sverige? Vi får konkreta exempel på vilseledande och falska nyheter, och handfasta tips på hur man kan bemöta dem.

Desinformation och propaganda är vanligt förekommande i konflikten i Ukraina. Vem och vad kan man lita på? Vi reder ut vad propaganda och desinformation är, och hur man kan skilja det från sann information. VI diskuterar begreppet källkritik och ger konkreta exempel på hur man kan tänka och agera. Vi träffar journalister som berättar hur de arbetar för att sprida en så sann bild som möjlig. Serien tar dessutom upp hur algoritmer och sociala medier fungerar, och hur vi själva reagerar när vi möter olika typer av budskap.

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om bokbål som censur. Bokbål har genom historien såväl varit en effektiv litterär censur, som en symbolisk handling för att visa sin makt.

Debattartikel i tidningen Expressen där du kan läsa om synen på avbildning av profeten Muhammed inom islam. Bilder på profeten Muhammed är vanliga i den islamiska historien. Ibland har profeten hyllats genom avbildningar, ibland genom bildförbud. Det skriver i dag idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi...

Avsnitt (72 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om det kinesiska samhället under kommunistregimen. Ett nytt slags samhälle är på väg att formas i Kina: en värld utan fattigdom eller nöd där ny teknik låter staten övervaka alla medborgare i realtid och förutspå allt som kommer att hända. Många trodde att Kinas ekonomiska tillväxt skulle leda till politisk frihet. Istället har motsatsen skett. Befolkningen får det bättre samtidigt som kontrollen och övervakningen ökar. Finns det en risk att vi också inspireras av den kinesiska modellen? Vad är "Smart Cities"? Vad är det som pågår i Xinjiang? Och varför menar vissa att ansiktsigenkänning i realtid måste förbjudas - innan det är för sent? P3 Dystopia försöker ta reda på vad som händer i Kina.

På UR:s webbplats kan du se en programserie i 8 delar (12-15 min per avsnitt) om svensk demokrati. Två unga, nyfikna programledare, Leila och Noah, får i uppdrag att lära sig och tittarna mer om hur Sverige styrs. För att göra det abstrakta mer konkret skickar Noah ut Leila på olika uppdrag som är kopplade till grundläggande samhällsfunktioner och politiska frågor. Leila får till exempel ta sig an kvalgränsen i stavhopp för att lära sig mer om fyraprocentsspärren. Uppdragen kompletteras med reportage, kommentarer av statsvetaren Jenny Madestam och med animationer som fördjupar och förtydligar det aktuella ämnet. Syftet är att tittarna ska få ökad kunskap om Sveriges politiska system, kunna hitta och tillgodogöra sig kunskap om de politiska partierna, samt stärka medvetenheten och insikten om vår demokrati och vårt statsskick.

Utförlig artikel på Litteraturbankens webbplats där du kan fördjupa dig i svensk censur genom tiderna. Vägskälet i den svenska, och därmed fram till 1809 även finska, censurens och tryckfrihetens historia är 1766 års tryckfrihetsförordning (TF 1766). Fram till att denna förordning trädde i kraft måste alla skrifter granskas och godkännas för att få publiceras. De genomgick alltså en censur i begreppets snävare bemärkelse. Utvecklingen tog därefter en annan väg och med rättsliga medel skulle efter 1766 tryckta skrifter endast få angripas efter publicering. Ett undantag var den teologiska förhandscensuren som fanns kvar fram till 1809...