Trälar är en benämning i Norden på ofria tjänare som var sin husbondes egendom. De kunde köpas och säljas och räknades inte som medlemmar av samhället. Begicks brott mot dem gick böterna till ägaren, begick de själva brott fick deras ägare betala.
Trälar var antingen krigsfångar, barn till trälar eller sådana som hamnat i träldom på grund av obetalda skulder.
Tillgången på nya trälar begränsades kraftigt under tidig medeltid genom att vikingatågen upphörde, varvid handeln med trälar försvann.
Även kristendomen undergrävde träldomen. Det betraktades som en god gärning att frige sina trälar, vilket framgår av ett antal bevarade testamenten från 1200-talets slut och 1300-talets början. Det blev också vanligt att barn som en träl och en fri hade gemensamt skulle "följa bättre hälften".
Under Birger jarl förbjöds skuldträldom, och med Skarastadgan 1335 (se nedan) avskaffades slutligen systemet med ärftlig träldom.
Träldomens avveckling hänger nära samman med nyodlingen under tidig medeltid, som gjorde systemet ineffektivt och gammalmodigt. Bönderna föredrog att låta sina trälar flytta ut till den nybrutna marken, där de vann en ställning som mera liknade en arrendators än en slavs.
Skarastadgan utfärdades av Magnus Eriksson under hans eriksgata i Västergötland den 28 januari 1335. Stadgan upphävde träldomen i Västergötland och Värmland. Sannolikt utfärdade kungen samma bestämmelse i rikets övriga delar.
Efter en rad bestämmelser om frälserättigheter, arv, jordköp, dikning och lösdriveri kommer påbudet om träldomen sist i brevet: "allt mankön eller kvinnokön som i Västergötland eller Värmlands lagsaga fötts av kristen man eller kvinna, må aldrig träl eller trälinna vara eller detta namn bära, ty liksom Gud från hedendomen frälst oss, har Han också frälst trälarna". Skarastadgan påbjuder också att ingen behöver betala ättebot (en slags böter) för sina släktingars förbrytelser.
LÄS MER: Vikingatiden
LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520
FÖRFATTARE
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här nedan hittar du material som kan relateras till trälar och träldom.
De flesta av oss idag känner till att slaveriet var utbrett i antikens Grekland och Rom. Men visste du att slaveri även var ett utmärkande samhällsdrag i stora delar av Europa under äldre medeltiden (500-1000)? Till och med kyrkan använde sig av slavar.
I Norden förekom långt fram i tiden träldom. Trälarna under vikingatiden bestod av fångar från plundringståg eller brottslingar i det egna samhället. Också fattiga som saknade levebröd eller de som var svårt skuldsatta kunde frivilligt – men tvingade av omständigheterna – bli trälar. Som sådana saknade de alla rättigheter som fria män hade och sattes på tyngre arbeten. Att ha många trälar var ett tecken på välstånd och makt. Ofriheten ärvdes genom generationerna, även om frigivande också förekom. Successivt avtog träldomen som system, inte minst genom kristendomens införande. Från 1335 fanns en bestämmelse om att ingen som fötts av kristna föräldrar fick tjäna som träl. Eftersom alla invånare ansågs tillhöra den nya tron upphörde träldomen med den dåvarande generationen trälar...
Temasida på Historiska museets webbplats där du hittar massor av material om livet i vikingatidens Birka. Här berättas bl.a. om föremål, hantverk, runskrifter, religion, mat- och djurhållning, människorna och skriftliga källor om Birka.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om vikingatidens slaveri - ett ganska outforskat ämne i den svenska historien. Genom att kombinera olika källor har professor Stefan Brink skapat en bild av trälarnas hårda verklighet i Norden...
Genomgång (14:24 min) där läraren Viktor Sundelius tar dig med till vikingatiden. Här berörs epoker, livet på vikingatiden och det berättas om människor ur olika samhällsgrupper, från trälar till hövdingar.
På Fotevikens museums hemsida finns några faktahäften i pdf-format som behandlar vikingatiden ur olika perspektiv. Häftena har titlarna: Vikingatida mynt, Vikingatida mått & vikt, Lag och rätt på vikingatiden, Vikingatida handel samt De första danska och skånska städerna.
Avsnitt i pdf-format (18 sid) ur bokenserien Det svenska jordbrukets historia där du bl.a. kan läsa om handel och trälar men också om järnålderns och vikingatidens släktsamhälle. OBS! Vid den här länken hittar du andra avsnitt som handlar om jordbrukets första femtusen år - från yngre stenåldern fram till och med vikingatiden. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
I SR:s Vetenskapens Historia kan du lyssna på ett program (ca 24 min) som handlar om slaveriets och den transatlantiska slavhandelns historia. Slavhandeln granskas nu i ett stort forskningsprojekt. Dessutom kommer två böcker om svensk slavhistoria varav den ena handlar om vikingarnas slavar - trälarna. Programledaren Tobias Svanelid träffar författarna. Programmet går att ladda ner (22 MB).
Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa...
Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).
Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...
Slaveri innebär att en människa görs till en annan människas egendom. Slaveri har förekommit i hela...
Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...
Vikingatåg var krigståg från Norden mot det övriga Europa under vikingatiden (ca 800-1050). Ordet "...
