Ingår i en artikelserie

1500-talets Sverige, del 1: Gustav Vasa tar makten

Gustav Vasa fick bönderna i Dalarna att göra uppror mot danskarna som styrde Sverige. Upproret spred sig sedan snabbt över landet och danskarna besegrades. År 1523 valdes Gustav Vasa till kung över Sverige.

Bild: Wikimedia Commons

Gustav Vasa tar emot en nyöversatt version av Nya testamentet. I Sverige lät Gustav Vasa reformera kyrkan. Detta innebar att den svenska kyrkan underordnades staten och att alla dess tillgångar kunde konfiskeras (omhändertas) av kungen.

Vem ägde jorden?

I början av 1500-talet levde omkring 750 000 människor i Sverige. De flesta bodde i jordbruksbygderna kring Mälaren, på Östgötaslätten, i Västergötland och i vissa delar av Småland. Den förnämsta ägodelen för den tidens människor var själva jorden. Ju mer jord en person ägde, desto rikare var man.

På mer än hälften av alla gårdar bodde bönder som själva ägde sina gårdar.

Adeln ägde var femte gård eller 20 procent. Dessa gårdar brukades av bönder, som var arrendatorer. Eftersom adelsmännen var befriade från skatt, fick kronan (staten) inte några inkomster från deras gårdar.

ANNONS

Användbara begrepp:

Arrendator: Jordbrukare som inte själv äger sin gård utan istället betalar för att bruka den.

Fogdar: Kungliga tjänstemän som drev in skatt från befolkningen.

Kansler: Hög ämbetsman, chef för kungens kansli (förenklat, ungefär som en statsminister).

Kronan var förr ett annat ord (synonym) för staten.

Privilegium: Särskild rättighet, förmån

Socialt stånd (ständerna i riksdagen): Ett socialt stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter. De olika stånden företräddes av utvalda representanter i dåtidens riksdagsmöten. I Sverige och i större delen av Europa bestod ständerna under medeltiden av adel, präster samt borgare och bönder. Efter reformationen fick Sverige fyra stånd då borgare och bönder fortsättningsvis kom att representeras var för sig i riksdagen.

Kyrkan ägde lika mycket jord som adeln, d.v.s. var femte gård. Från kyrkans gårdar kom därför inte heller några skatter eftersom kyrkan liksom adeln tillhörde frälset - de privilegierade samhällsgrupperna som slapp betala skatt.

Var tionde gård ägdes av kronan. Dessa gårdar brukades också av bönder som var arrendatorer, s.k. kronobönder.

Ett fattigt land med stora skulder

Gustav Vasas krig mot Danmark hade kostat mycket pengar. Sverige hade stora krigsskulder till den tyska hansestaden Lübeck. Lübeckarna hade nämligen hjälpt Gustav Vasa att driva ut danskarna ur Sverige. När kriget var slut måste kung Gustav betala för den hjälp han fått.

Men Sverige var ett mycket fattigt land. Det hade drabbats hårt av främmande truppers härjningar. Därför var det svårt för kungen att få ihop pengar att betala skulderna med. Då kallade han samman en riksdag till Västerås för att få fram extra pengar.

Västerås riksdag 1527

Gustav Vasa brukade bara inkalla riksdagen vid kritiska (svåra) tillfällen. Till riksdagen kom ombud för stånden i riket. Biskoparna utsåg ombud för prästerna. Borgarna i städerna valde själva sina representanter, medan kungens fogdar bestämde vilka bönder som skulle vara med. Adelsmännen infann sig i stort sett mangrant - de flesta adelssläkter skickade representanter.

När riksdagsmännen - eller ständerna - hade infunnit sig i Västerås fick de lyssna till kungens förslag. Kungen ville ha en del av de stora inkomster som kyrkorna och klostren fick. Han skulle använda dem till att betala rikets skuld. Prästerna och en del adelsmän var emot att kyrkan skulle avstå gårdar och pengar till staten.

Men Gustav Vasa tålde inte att man sa emot honom. När han inte fick igenom sina krav, höll han ett strafftal till riksdagsmännen. Efter några dagars förhandlingar gick ständerna med på kungens krav.

Vad användes skatterna till?

De skatter som kungen fick in använde han till större delen till att avlöna (ge lön åt) soldater. Det behövdes en stark armé för att försvara Sverige och för att kunna slå ner uppror ute i landet.

ANNONS

Däremot gav kungen inte mycket pengar till skolorna. Universitetet i Uppsala och klosterskolorna hade stängts. De enda skolor som fanns var några läs- och räkneskolor i städerna. Det var brist på utbildat folk, och kungen hade besvär med att skaffa medhjälpare som kunde skriva och föra kassaböcker. Några av sina främsta medhjälpare fick han hämta från Tyskland.

En del av kronans inkomster använde Gustav Vasa för att reparera och bygga till de gamla slotten.

I kungens skrivarstuga

Kungen och hans medhjälpare lyckades få ordentlig kontroll över fogdarna ute i landet. De måste varje år redovisa den skatt de hade fått in. Om de inte kunde redovisa ordentligt, skulle de stoppas in i fångtornet på Stockholms slott, sa kungen.

I sin skrivarstuga på slottet lät kungen skriva många brev till sina fogdar, och han varnade dem ofta. En fogde som inte hört av sig fick denna hälsning:

Vi kunne icke förstå, hur det haver sig med dig. Antingen är du kommen in i uti något berg och haver där blivit kvarhållen en tid lång eller att några käringar hava dig så trollat, att du mist minne och förnuft eller ock att fingrarna är skamfilade på dig eller munnen så tillsömmad och händerna sammanbundna att du icke mera varken tala eller skriva kan.

Reformationen i Sverige

Den svenske prästen Olaus Petri hade varit i Wittenberg och hört hur Martin Luther ville reformera (förbättra) kyrkans lära. Olaus Petri arbetade bland annat som predikant i Stockholms storkyrka. Han blev senare Gustav Vasas kansler.

Kungen och Olaus Petri var ibland ovänner, men arbetade båda för att göra Sverige till ett protestantiskt land. Olaus Petri ville förändra kyrkans lära på samma sätt som Luther gjort. Kungen var däremot mest intresserad av att genom reformationen få ökad makt och rikedom.

LÄS MER: Vasatidens Sverige 1521-1611

LÄS MER: 1500-talets Sverige, del 2: Livet på landet

LÄS MER: 1500-talets Sverige, del 3: Bondeupproren och Gustav Vasas statsbygge

LÄS MER: 1500-talets Sverige, del 4: Vasasönerna

LÄS MER: Gustav Vasa

LÄS MER: Reformationen

LÄS MER: Gustav Vasa - tyrann eller landsfader? (artikelserie)

LÄS MER: Gustav Vasa - frihetskämpe, reformator och diktator (artikelserie)

LÄS MER: Reformationen i Sverige

LÄS MER: Sverige under Gustav Vasa

LÄS MER: Kalmarunionen

LÄS MER: Svenska skatteväsendets historia

PODCAST: Vasatiden

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Hur stor var folkmängden i landet vid 1500-talets början?
Varför hade Sverige stora skulder till staden Lübeck?
Hur utsågs riksdagsmännen på Gustav Vasas tid?
Vilken var den viktigaste frågan vid riksdagen i Västerås 1527?
Vad beslöt man på riksdagen?
Vad innebar reformationen i Sverige (vad var den stora förändringen)?

Text: Lars Hildingson, historielärare och läromedelsförfattare

Artikelserie om I Vasatidens Sverige

Bild: Nationalmuseum

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 11 mars 2024

Publicerad: 19 juni 2023

Spara som favorit

ANNONS

Liknande filmer och poddradio