© 2026 SO-rummet.se
Benämningen bonde har använts, och används fortfarande, på olika sätt. Här lyfter vi kort fram hur böndernas roller har sett ut, både historiskt och i dagens samhälle.
Ordet bonde kan betyda flera saker. Det kan syfta på en person som arbetar med jordbruk, men också på en samhällsgrupp i äldre tid eller på bondeståndet i den gamla svenska riksdagen. Därför behöver man alltid titta på sammanhanget för att förstå vilken betydelse ordet har.
Den vanligaste betydelsen av ordet bonde är en person som brukar jorden, alltså en jordbrukare. Många bönder arbetar också med djurhållning. Med djurhållning menas att man föder upp till exempel nötkreatur, grisar och höns för att producera livsmedel.
Efter att jordbruksrevolutionen inleddes för cirka 12 000 år sedan – i bland annat delar av dagens södra Turkiet och Iran – började många människor leva som bofasta jordbrukare. I Sverige skedde denna förändring först för omkring 6 000 år sedan. Den stora merparten av alla människor blev därmed bönder.
Ordet bonde betyder ursprungligen ungefär bofast person, men kom med tiden att användas om människor som brukade jord. Under medeltiden blev det tydligare att skilja bönder från andra yrkesgrupper, som smeder, skomakare och handelsmän. Det fanns vid den här tiden ett behov av att skilja jordbrukarna från hantverkare, handelsmän och andra yrkesgrupper.
Under medeltiden var många bönder i Europa livegna. Det innebar att de var bundna till en godsherre och inte fick flytta utan hans tillstånd. Livegenskapen förekom inte i Sverige under medeltiden, här hade bönderna en betydligt bättre situation och mer än hälften ägde själva sin jord. Dessa bönder betalade skatt till både kungen och kyrkan och kallades därför skattebönder. Andra bönder arrenderade, alltså hyrde, kungens jord och kallades kronobönder. Bönder som arrenderade kyrkans jord kallades kyrkobönder. De som arrenderade mark från adeln (frälset) kallades frälsebönder.
Skillnaden mellan dessa grupper handlade framförallt om vem som ägde jorden och vem bonden betalade till:
Kronobönderna betalade en avgift till kungen, alltså staten. Bönder som hyrde mark av kyrkan, inklusive klostren, eller av adeln betalade istället en avgift till markägaren. Avgiften kunde betalas både i pengar och i varor. Dessutom fick bönderna arbeta ett visst antal dagar under året på frälsets eller kyrkans gårdar. Sådant arbete kallades dagsverken.
Ett dagsverke var en arbetsdag som bonden var skyldig att göra åt någon annan, till exempel en godsägare eller kyrkan. Det kunde handla om att arbeta på åkrar, reparera byggnader, köra varor eller hjälpa till på gården. För bonden betydde det mindre tid till den egna gården och den egna familjens försörjning.
Livet som bonde var ofta hårt. Dåligt väder kunde ge en dålig skörd, som i sin tur kunde leda till både hunger och stora skulder.
Det hårda livet som bonde, de många avgifterna och alla dagsverken på andras jordar bidrog till flera stora bondeuppror under medeltiden.
Under medeltiden var omkring nio av tio människor i Sverige bönder.
Från slutet av 1800-talet minskade andelen människor som levde av jordbruk snabbt. Före andra världskriget var jordbruket fortfarande viktigt, men en allt större del av befolkningen arbetade då inom industri, handel och andra yrken.
Efter andra världskriget (1939-1945) har andelen bönder i Sverige minskat rejält och idag är bara omkring 1,5 procent av den svenska befolkningen bönder. De främsta orsakerna till att andelen jordbrukare har minskat så mycket, både i Sverige och i andra industrialiserade länder, är att jordbruket har blivit mer effektivt och mindre arbetskrävande genom maskiner, ny teknik, bättre växtförädling och förändrade arbetsmetoder.
Under medeltiden växte ståndssamhället fram i Europa. Det var ett samhällssystem där de privilegierade samhällsgrupperna, adeln och prästerna, var skattebefriade. I många länder fanns ett system med tre stånd: adel, präster och det tredje ståndet, som bestod av ofrälse, alltså människor som inte tillhörde adeln eller prästerskapet. I det tredje ståndet ingick borgare och bönder.
I Sverige hade bönderna en starkare ställning än i många andra delar av Europa. Det var en viktig anledning till att bönderna kom att representeras som ett eget stånd i de svenska riksdagarna i slutet av 1400-talet.
De fyra stånden i Sverige – adel, präster, borgare och bönder – minskade efterhand i betydelse.
Upplysningstiden och den framväxande industrialismen kom att innebära slutet för de fyra stånden. När Sverige fick en tvåkammarriksdag 1866 ersattes ståndsriksdagen av ett nytt politiskt system.
För de flesta människor betyder bonde idag en person som brukar jorden. Benämningen bonde har dock även använts negativt, som ett skällsord för att beskriva någon som dum, obildad eller lat. Denna användning av benämningen bonde kommer säkerligen ursprungligen från de högre samhällsklasserna som såg ner på bönderna och befolkningen på landsbygden.
Det ska också framhållas att benämningen bonde även använts i positiv bemärkelse för att symbolisera arbetsamma människor som sliter och arbetar hårt. Idag är det ovanligt att människor använder ordet bonde som skällsord, även om ordet ”lantis” fortfarande förekommer. Det syftar på människor som bor på landet. Ett exempel är när moderaten Anna Kinberg Batra, som senare blev partiledare, inför riksdagsvalet 1998 sa att ”stockholmare är smartare än lantisar”. Detta uttalande har hon senare tagit avstånd från offentligt och bett om ursäkt för.
M LÄS MER: Jordbruksrevolutionen
S LÄS MER: Jordbruk och bönder i medeltidens Sverige
S LÄS MER: Svenska skatteväsendets historia
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natur och Kultur, 1995
Harald Gustafsson, Nordens Historia, Studentlitteratur, 2007
Susanna Hedenborg m.fl., Sveriges historia, Norstedts, 2006
Nationalencyklopedin, del 3, Bokförlaget Bra Böcker, 1990
Yuval Noah Harari, Sapiens – en kort historik över mänskligheten, Natur och Kultur, 2014
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap
Här hittar du material som handlar om bönder och deras liv på landet ur ett historiskt perspektiv.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 8 minuter
Medeltidens människor levde nära naturen och följde årstidernas växlingar. Jordbruket var det viktigaste arbetet, men det fanns också tid för vila och firande. Högtider, marknader och kristna traditioner spelade stor roll. Samtidigt levde folktron kvar vid sidan av kyrkans läror. Många trodde på övernaturliga väsen som tomtar, troll och Näcken...
Lästid 12 minuter
Under medeltiden bodde nästan alla i Sverige på landsbygden. De flesta var bönder som levde i byar där de arbetade hårt inom jordbruket för att få mat på bordet. Hälften av de svenska bönderna ägde sin mark, medan resten var tvungna att hyra marken de bodde på från adeln, kyrkan eller kungen. Vardagen såg olika ut beroende på var man bodde, hur mycket man ägde och om man var man, kvinna eller barn. Livet var ofta enkelt, men också fullt av ansvar, regler och hårt arbete...
Lästid 13 minuter
Livet på nordbornas gårdar krävde hårt arbete. Alla hjälpte till, även barn och gamlingar. Om skörden slog fel väntade hunger, sjukdomar och död. Ändå lyckades de flesta skapa ett liv i balans med naturen. Livet var tufft, men också fullt av gemenskap och doften av nybakat bröd...
Lästid 7 minuter
Under järnåldern och vikingatiden bodde många i Skandinavien i långhus. Husen kallas så eftersom de var långa och oftast ganska smala. I långhuset bodde hela familjen, och ibland även trälarna och gårdens djur. Här pågick nästan hela livet – man sov, åt, arbetade och umgicks. Långhuset var familjens hem, men också en arbetsplats...
Lästid 11 minuter
På gårdarna i Skandinavien under vikingatiden levde ofta stora familjer tillsammans. Alla, både vuxna och barn, hjälptes åt med arbetet på gården. Kvinnor och män hade olika uppgifter, men båda hade viktiga roller. Det fanns också trälar som arbetade hårt, men utan att ha några rättigheter...
Lästid 8 minuter
För över tusen år sedan fanns varken Sverige, Norge eller Danmark som vi känner länderna idag. Skandinavien var täckt av stora skogar och sjöar, och människorna bodde i små byar eller på ensliga gårdar. Området var uppdelat i mindre land som styrdes av stormän och hövdingar. De flesta levde av jordbruk och fiske, men några reste långt bort som handelsmän eller krigare...
Lästid 7 minuter
I slutet av 1300-talet växte missnöjet bland bönderna på det engelska godset Forncett i Norfolk. Höga skatter och tunga dagsverken hade lett till allt sämre levnadsvillkor för godsets arrendatorer. Efter att det uppkommit ett rykte om en eventuell arbetsvägran bland folket, blev godsförvaltaren William Gunnyld tvungen att utreda situationen...
Lästid 6 minuter
La Jacquerie var ett stort bondeuppror som ägde rum i norra Frankrike 1358 under hundraårskriget. Upproret startade i byn St Leu och spred sig snabbt över landsbygden med bönder som brände och dödade bland adelns gods och slott. Adeln flydde först men organiserade sig snart och slog tillbaka med hjälp av tungt beväpnade och bepansrade trupper. Tusentals bönder dödades och upproret var i stort krossat efter bara en månad. Trots allt våld och de stora förlusterna i människoliv förändrades inget. Böndernas misär – som hade varit den främsta orsaken till upproret – fortsatte...
Lästid 12 minuter
Människorna i Sverige började odla och skörda för cirka 6 000 år sedan. Från andra länder kom människor som hade med sig tama djur som getter och kor. Vildsvin fångades och tämjdes. När människorna blev jordbrukare förändrade de naturen. Skogar höggs ner för att bli åkrar och betesmark, och landskapet blev mer öppet. Ett landskap som skapats av jordbrukande bönder kallas ett kulturlandskap...
Lästid 12 minuter
Idag när det är självklart att köpa färdiga tyger och kläder kan det ge en tankeställare att titta lite närmare på de nötta gamla redskapen för ull- och linberedning, redskap som förr var en viktig del av kvinnornas vardag och som berättar om det ständiga slitet med att skaffa kläder och textilier för gårdens behov...
Lästid 18 minuter
Vi kan lära oss mycket om äldre tiders användning av växter i vardagslivet. Idag köper vi färdiga kläder i alla möjliga färger. Många köper nytt flera gånger om året för att följa med i modet. Sjukvård finns över hela landet liksom apotek med vetenskapligt utprovade mediciner. Tandläkare botar snabbt den svåraste tandvärk, ingen behöver svälta, och i butikerna finns färsk frukt och grönsaker året om. Mycket som nu är lätt fixat kunde förr i tiden vara stora och ibland tidskrävande vardagsproblem, som måste lösas med det naturen gav. Växter användes inte bara till mat, utan också som läkemedel, till textilfärgning och mot ohyra...
Lästid 20 minuter
Vad är tid? En osynlig linje som ritats upp under årmiljonerna – där händelser trätts upp på rad, som smultronen på ett grässtrå om sommaren? Riken har uppstått och fallit. Kungar och drottningar har visat sin styrka och dödlighet. Miljoner och åter miljoner människor har fötts: arbetat, ätit och älskat för att sedan förvandlas till mull och falla i glömska. Långt fram på denna oändliga tidslinje har du själv fötts, för att leva din tid. Du räknar din tid i år. Och du bryter ner åren i smådelar: månader, dagar, timmar, minuter och sekunder. Om någon frågar dig när du är född, vet du genast besked: år, månad, dag och kanske till och med klockslag. Och du vet att det en gång kommer att finnas ett datum för när din tid på jorden är över. Men själva tiden fortsätter ändå längs en linje som aldrig tar slut...
Lästid 4 minuter
För 14 000 år sedan började den stora inlandsis som täckte södra Sverige sakta smälta. Efter hand blev land synligt längst ner i söder. Efter några hundra år började det växa lavar och videbuskar slog rot. Björkar som grönskade kom några tusen år senare. Ännu senare kom renarna och efter dem kom människorna som jagade renarna. Under flera tusen år var renjägarna bara tillfälliga besökare i det land som långt senare skulle kallas Sverige...
Lästid 13 minuter
För 11 000 år sedan växte stora fält med vilt vete i flera områden öster om Medelhavet. Samlarna, som letade mat i områdena där, hade lärt sig att ta vara på vetet, men det gällde att vara på rätt plats vid rätt tid. Allt vildvete mognar inte samtidigt och vilt vete har den egenskapen att kornen faller till marken så snart plantan är mogen. Det är vetets sätt att skydda kornen tills de ska gro nästa år. I jorden är kornen skyddade både för den brännande solen och för djur. Om människorna kom en vecka för sent, kunde allt vete ha fallit av och det enda som fanns kvar var torra stjälkar. Vetet måste alltså skördas just när det var moget...
Lästid 10 minuter
Mot smuts och damm har kvinnorna fört en ojämn kamp i alla tider. Före dammsugarens tid var det en fruktlös kamp som kostade mycken möda. Städningens historia genom tiderna rör sig framförallt om hur de på olika sätt försökte hålla golven rena. Det var inte lätt för brädgolven var ojämna med springor emellan. Vad bestod då smutsen på golven av? Jo, i gamla tiders torp- eller bondstuga kunde det vara spottloskor, snor, pipaska, vedspill, döda flugor, råttlort, urin, ulltussar, hyvelspån, diverse matrester, blod. Höns och andra mindre husdjur, som tidvis vistades inomhus, bidrog till nedsmutsningen...
Lästid 11 minuter
När isen drog sig tillbaka mot polerna efter den senaste istiden, och gräs började växa i Europa, spreds stora vildhästhjordar över ett i början trädfattigt landskap. Den tidens jägare organiserade välplanerade jakter på hästarna. Jaktlagens medlemmar måste ha haft ett funktionsdugligt talspråk, för planeringen krävde resonemang. Jägarna utnyttjade bergig terräng, till exempel i Solutré i nuvarande Frankrike, där de drev stora hjordar av hästar mot ett klippstup. Sista biten mot bråddjupet drev jägarna med rop och facklor hästarna att i panik rusa fram mot stupet. I tusental störtade djuren ner och slog ihjäl sig. Kanske fångade jägarna in föl och unghästar, fick dem tama och använde dem som lockdjur vid nya jakter – och efter hand som riddjur...
Lästid 9 minuter
Husdjuren i det gamla jordbrukssamhället under tidigmodern tid, var småväxta jämförda med dagens husdjur. Kor och grisar vägde inte mer än en tredjedel av vad de väger idag. En ko gav kanske 500 liter mjölk per år. Dagens ko ger 10 000 liter mjölk per år. Det händer att hennes juver blir så stort och tungt att det behöver hållas uppe med väv och remmar för att inte spenarna ska släpa mot marken...
Lästid 5 minuter
Utan husdjur skulle vårt liv bli annorlunda, i varje fall när det gäller boskapsdjur, som ger både mat och kläder. Tänk på korna vars mjölk vi lägger beslag på och dricker eller gör ost och smör av. Vi äter dessutom nötboskapens kött. Annat kött vi äter i stora mängder kommer från grisar och kycklingar. Vi äter kanske inte ägg till frukost som farmor alltid gjorde. Men det är ägg i den frasiga omeletten och i den söta sockerkakan och i den chokladöverdragna glassen. Och inte nog med att vi äter upp våra släktingar djuren. Av deras hudar skaffar vi skinn till jackor och skor och läder till sulor. Pälsverk gör oss varma och vackra...
Lästid 23 minuter
Mest karakteristiskt för gångna tiders mathållning på landsbygden var nog att kosten var så ensidig. Dag efter dag samma mat, mål efter mål. Enformigheten bröts bara till helgerna och vid en och annan fest. Matvanorna skilde sig åt från trakt till trakt och kosten var mycket olika sammansatt beroende på vad som odlades och vad som i övrigt fanns att tillgå. "Man tager vad man haver" var den gyllene regeln...
Lästid 26 minuter
Vill vi göra oss en uppfattning om hur våra förfäder levde och bodde förr i tiden får vi försöka föreställa oss en bond- eller torpstuga eller kanske en liten oansenlig backstuga någonstans ute på landsbygden. De flesta i Sverige livnärde sig av jordbruk eller boskapsskötsel. Hantverkarna och industriarbetarna var få och städerna var enligt vårt sätt att se små och obetydliga. Låt oss alltså böja huvudet i den låga dörröppningen, lyfta foten över den höga tröskeln och stiga in i halvdunklet i våra förfäders bondstuga. Håll för säkerhets skull också för näsan, för doften som slår emot oss är mer mustig än behaglig...
Lästid 6 minuter
Bondehemmen har varit sig ganska lika från medeltiden och långt in på 1800-talet. Mitt på golvet hade man under forntiden och tidig medeltid en eldstad där man fick värme och lyse och där man lagade sin mat. Röken gick ut genom ett hål i taket. Hur stora husen än blev och hur många rum en bondgård än hade så användes till vardags bara stugan (dagligstugan eller storstugan) som var det enda rum som hade en eldstad. Här lagades maten, här åts den, här sov alla, åtminstone under den kalla årstiden, här spanns, vävdes och slöjdades det om kvällarna; kort sagt här tillbringade man all sin tid inomhus. Och ett hushåll kunde bestå av ett stort antal personer...
Lästid 5 minuter
Många av våra traditioner och annat i våra liv har religiös anknytning – både i helg och i vardag. Bakgrunden är både kristen och förkristen. Ganska ofta är linjerna sammanvävda med varandra. Gränsen kan vara svår eller omöjlig att dra. De religiösa föreställningarna slår igenom i folktro, traditioner, seder, bruk och föremål. Starkast är de kanske vid stora högtider som jul och midsommar – ljusets och årets stora vändpunkter...
Lästid 11 minuter
Nästan alla av medeltidens människor i Sverige bodde i byar på landsbygden där de livnärde sig på jordbruk. Böndernas år kretsade kring sådd och skörd. Perioden mellan mars och oktober var den intensiva arbetsperioden. Sedan följde mörker och vila...
Lästid 8 minuter
Skeendet då människan blev bofast och jordbrukare brukar inom historieskrivningen kallas för jordbruksrevolutionen. Detta ägde rum på flera ställen på olika kontinenter vid ungefär samma tid. I vår del av världen började det hela i Mellanöstern, i ett område som brukar kallas den bördiga halvmånen...
Lästid 7 minuter
Med skottet i Halden försvann det kungliga enväldet. Nu kom makten att ligga hos riksdagen. Kungen, Fredrik I, behövde till slut inte ens vara närvarande vid dess sammanträden – råden kunde styra med hjälp av kungens namnstämpel. Under kortare perioder i framtiden kom riksdagens makt att begränsas, men aldrig mer skulle en svensk kung regera helt på egen hand. Frihetstiden kallas denna period i Sveriges historia...
Artikel i tidningen Släkthistoria där Åke Steinwall berättar om bönder och jordbruk på 1800-talet. Intensiteten i en bondefamiljs arbete växlade under året. På sommaren när både slåtter och skörd skulle hinnas med fick man ofta kalla in extra arbetskraft. Vintern var lugnare, även om många ägnade sig åt andra sysslor för att klara försörjningen. Följ med till familjejordbrukens tid!
En genomgång (12:32 min) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar om böndernas situation i Sverige under 1800-talet.
Läxhjälpsfilm (14:27 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om riksdagens historia från ståndsriksdag till tvåkammarriksdag och vidare till enkammarriksdag. Här berörs bland annat de fyra stånden.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om bondestebåldern i Norden. Under bondestenåldern blev människorna successivt mer bofasta. Detta påverkade inte minst hur de bodde och organiserade sig. Synen på perioden har på senare tid nyanserats sedan arkeologerna tagit del av nya genetiska och språkvetenskapliga studier...
På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med samhällsekonomi och strukturförändringar. Under 1900-talet blev bondesamhället Sverige ett välfärdssamhälle. Det kallades folkhemmet och byggde på idén om att alla skulle inkluderas i det moderna, industrialiserade samhället. Men samtidigt som städer och industrier byggdes ut fanns det människor som fortfarande levde av fiske, jord- och skogsbruk. Och så fanns de som hamnade utanför folkhemmet, som till exempel samer och romer.
För årskurs 7-9 i samhällskunskap, geografi och historia.
Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati
Artikel i tidningen Populär Historia där Karin Hylander berättar om de svenska böndernas betydelse under 1700-talet och 1800-talet. "Freden, vaccinet och potäterna" skrev Esaias Tegnér. Men den förklaringen till hur den svenska allmogen blev ett modernt och välmående folk håller inte...
Artikel på släktforskarsajten Släkt och bygd där du kan läsa om några fattiga människors liv i en backstuga på 1800-talet. I våra dagar med jäkt och stress, bostadsproblem och allehanda andra bekymmer, kanske det inte skadar att ”stanna upp” en stund och höra hur våra förfäder hade det och hur de drog sig fram. Det fanns en tid då många - t.o.m. barnrika familjer - bodde i s k backstugor med en bostadsyta på 20 à 25 kvm och utan några som helst bekvämligheter - utan barnbidrag, bostadsbidrag eller andra sociala förmåner, vilka numera blivit helt vedertagna i samhället. Låt oss därför gå närmare ett sekel tillbaka i tiden och följa en familj i dess kamp för tillvaron...
Genomgång (6:17 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om befolkningen, män, kvinnor och barn i Sverige under den svenska stormaktstiden.
En film (7:49 min) av läraren Anders Blidberg som berättar om hur de svenska byarna på 1800-talet skiftades. Bönderna bytte marker med varandra och husen flyttade ut vilket skapade vår svenska landsbygd där gårdarna ligger utspridda istället för i samlade byar.
Nils Dacke var den motvillige revolutionär som nära nog tog knäcken på Gustav Vasas landsbyggarprojekt. Smålänningen reste sig mot centralmakten och inbördeskriget har aldrig varit närmare i Sverige.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Vill du veta mer om Dackefejden och 1500-talet? Läs Gustav Vasa – landsfader eller tyrann av Lars-Olof Larsson, En avskyvärt elak man av Hans Hellström eller Sveriges historia 1350-1600, red. Bo Eriksson och Dick Harrison
Genomgång (4:04 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt och förenklat sätt om de fyra stånden - tre egentligen eftersom borgare och bönder utgjorde ett gemensat stånd fram tills 1500-talet (red. anmärkning).
På Historiska museets webbplats berättas bland annat om feodalismen. Det medeltida samhället beskrivs ofta som ett ståndssamhälle, eller så beskrivs det som ett feodalt samhälle. Vad innebär det egentligen?
Avsnitt i pdf-format (10 sid) ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om kvinnorna inom det svenska jordbruket mellan åren 1870-1945. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Femte delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om jordbruket i välfärdssamhället d.v.s. det svenska jordbrukssamhället under efterkrigstiden. Här berättas om bönderna i välfärdssamhället, vardagsliv, familjen och arbetet, globalisering, och mycket annat. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).
Feodalismen var ett medeltida system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.
Jordbruksrevolutionen (ibland kallad den neolitiska revolutionen) inträffade under yngre stenåldern...
Bondestenåldern (yngre stenåldern) inleddes för omkring 12 000 år sedan då folk i Mellanöstern...
Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som försörjning, vardaglig syssla och...
Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...
Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....
Under medeltiden betydde begreppet borgare en person som var bosatt i en stad, ofta innanför...
Begreppet arbetarklass kan definieras på olika sätt, men syftar ofta på lönearbetare som har...
Skiftesreformerna var några svenska jordbruksreformer som genomfördes i omgångar – enskiftet,...
Agrarkrisen var en lång period då befolkningen och jordbruksproduktionen minskade i stora delar av...
Nyodling ägde rum i hela Europa under 1500-talet då befolkningssiffrorna hämtade sig efter...
Barnarbete var en vanlig del av vardagen i det förindustriella samhället. Barndomen var ingen...
Den industriella revolutionen började i Storbritannien. Under 1700-talet växte folkmängden,...
