M
Tagg
lagbok
Sveriges grundlagar är de fyra grundlagar som reglerar Sveriges statsskick.

Sveriges grundlagar

klocka
Lästid 5 minuter

Grundlagarna bildar tillsammans Sveriges författning eller konstitution. En grundlag är en extra viktig lag. Det är därför svårare att ändra en grundlag än en vanlig lag. För att kunna ändra en grundlag måste två olika riksdagar fatta samma beslut. Dessutom måste det ha varit val emellan så att folket fått vara med och tycka till.

I Sverige har vi fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Grundlagarna innehåller regler för hur landet ska styras och ska skydda vår demokrati, därför ska andra lagar inte strida mot grundlagarna. Grundlagarna bestämmer också våra fri- och rättigheter: 

ANNONS

  1. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras och vilka grundläggande fri- och rättigheter var och en har. Regeringsformen börjar med att slå fast att all offentlig makt utgår från folket. Eftersom Sverige har representativ demokrati betyder det att medborgarna bestämmer genom de partier som väljs in i riksdag, kommuner och regioner. 

    Regeringsformen beskriver även hur den offentliga makten ska fördelas, till exempel vad regering respektive riksdag får bestämma över, vad som gäller när Sverige ingår i internationella samarbeten samt regler för förvaltningsmyndigheter och domstolar.
     
  2. I successionsordningen finns bestämmelser om vem som får ärva Sveriges tron och därmed rollen som statschef. Tidigare hade Sverige manlig tronföljd. År 1979 ändrades successionsordningen och riksdagen beslutade att även kvinnor ska kunna ärva tronen. Manliga och kvinnliga avkomlingar i rakt nedstigande led till kung Carl XVI Gustaf har sedan dess rätt att ärva tronen. Äldre syskon och deras barn har företräde framför yngre syskon och deras barn.
     
  3. Tryckfrihetsförordningen ger alla rätt att sprida vilken information och åsikter som helst i tryckta medier. Den information som sprids får dock inte vara brottslig. Exempel på vad som är brottsligt är förtal och hets mot folkgrupp.

    Tryckfrihetsförordningen innehåller ett censurförbud som innebär att offentliga organ inte får granska eller hindra publicering i förväg.

    I tryckfrihetsförordningen finns offentlighetsprincipen. Den innebär en rätt för enskilda att ta del av allmänna handlingar så länge dessa inte omfattas av sekretess. Alla har rätt att vända sig till offentliga organ så som förvaltningsmyndigheter, domstolar och beslutande församlingar, och begära ut handlingar. Syftet med offentlighetsprincipen är att ge medborgare insyn i det arbetet som pågår inom det offentliga.

    En annan viktig rättighet är meddelarfriheten – alltså rätten att lämna uppgifter till media. Meddelaren har rätt att vara anonym och medierna har tystnadsplikt avseende källans identitet. Myndigheter och andra allmänna organ får inte efterforska vem som lämnat uppgifter.

    Sverige införde tryckfrihet första gången redan år 1766
     
  4. Yttrandefrihetsgrundlagen ger rätt att sprida information i radio, tv, film, ljud- och bildupptagningar, video och cd-skivor samt vissa webbplatser. Enskilda som yttrar saker i andra sammanhang än i dessa medier har också yttrandefrihet men den regleras istället i regeringsformen och i Europakonventionen. 

    De regler som finns i yttrandefrihetsgrundlagen överensstämmer till stor del med reglerna i tryckfrihetsförordningen. Brott mot tryckfrihetsförordningen är också brott enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Förtal och hets mot folkgrupp är alltså exempel på brott. Staten får heller inte förhandsgranska innehåll i medier som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen. Det finns dock ett undantag när förhandsgranskning få ske och det är när Statens medieråd granskar nya filmer för barn under 15 års ålder för att sätta åldersgräns på filmerna.

S  Författningsreformer

Med författningsreformer menas förändringar i författningen (grundlagarna), t.ex. införande av allmän rösträtt eller av enkammarriksdag. Regeringsformen 1809 och 1810  års riksdagsordning visade sig mycket slitstarka. Rösträttsreformerna 1909 och 1918 kunde genomföras genom att vissa paragrafer skrevs om. Parlamentarismen infördes utan att några förändringar i regeringsformen skedde. Enligt denna skulle "konungen allena" styra riket medan i själva verket riksdagen var helt avgörande för regeringens sammansättning.

Efter andra världskriget kom dock allt starkare krav på en total omarbetning av författningen. Tvåkammarriksdagen med indirekta regelbundna val till första kammaren ansågs mindre demokratisk och gynnade vid flera tillfällen det socialdemokratiska partiet. År 1954 tillsattes en författningsutredning. Den arbetade i nio år, men dess förslag skulle inte leda till någon proposition från regeringen. Istället tillsattes en grundlagsberedning.

År 1971 genomfördes en författningsrevidering som innebar att tvåkammarriksdagen avskaffades och ersattes av en enkammarriksdag. Den senare skulle få en sammansättning som exakt speglade partiernas styrka i valmanskåren. Kravet var dock att ett parti måste få minst fyra procent av rösterna i hela landet eller minst tolv procent i en enskild valkrets. Sverige fick 1974 en helt ny författning i vilken parlamentarismen skrevs in och där partierna gavs en central roll för det politiska livet. Kungens ställning förtydligades i detalj. Han skulle företräda landet utåt och vara ordförande i utrikesnämnden men i övrigt endast ha ceremoniella uppgifter. Talmannen fick överta kungens roll vid regeringsbildningar.

Den nya regeringsreformen trädde i kraft den 1 juli 1975.
 

Här nedan hittar du material som kan relateras till Sveriges grundlagar.

Uppdaterad: 18 januari 2025
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Sveriges grundlagar

Åklagare - en länk i rättskedjan

av: Åklagarmyndigheten
Högstadiet, Gymnasiet

Om man blir utsatt för brott, blir vittne till något eller själv är misstänkt. Vad händer då? Ungdomars verklighet har varit vårt utgångsläge när vi har tagit fram det här utbildningsmaterialet om åklagarens roll i rättsprocessen. Materialet består av sex filmer och en lärarhandledning.

+ Läs mer

Från polisanmälan till rättegång

av: Polismyndigheten
Mellanstadiet, Högstadiet

I det nya utbildningsmaterialet får elever i årskurs 4-9 kunskap om hur en anmälan går till, vad som händer när en anmälan har gjorts och vilken roll polis, åklagare och domstol har.

+ Läs mer

Demokratin i samhället

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Ett fördjupande studiehäfte som tar upp vad demokrati är och hur demokratin genomsyrar samhället.

+ Läs mer

Riksdagen i samhället

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Ett fördjupande studiehäfte som beskriver riksdagens uppgifter och dess roll i samhället.

+ Läs mer

Riksdagen - en kort vägledning

av: Sveriges riksdag
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet, Nyanlända

Kunskap är makt. I denna broschyr presenteras riksdagens arbete på ett övergripande och lättförståeligt vis.

+ Läs mer

Domarbloggen

av: Södertörns tingsrätt, Sveriges domstolar
Högstadiet, Gymnasiet

Vill du veta mer om domstolens roll i samhället och juridiska frågor? Då ska du använda dig av Domarbloggen där medarbetare på Södertörns tingsrätt skriver inlägg en gång i veckan.

+ Läs mer

Artiklar om Sveriges grundlagar

SO-rummet bok
M
Riksdagshuset

Grundlagar och värderingar

av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-18
klocka Lästid 6 minuter

Grundlagarna skyddar alla medborgares rätt att engagera sig och jobba politiskt. De innehåller även vissa bestämmelser om begränsningar i våra fri- och rättigheter. Det är till exempel inte tillåtet att hota landets säkerhet genom att sprida hemlig information eller syssla med terrorism. Vanliga lagar kan också begränsa våra fri- och rättigheter. Det är till exempel inte tillåtet att hota, skada, förtala, störa den allmänna ordningen eller diskriminera andra när vi utövar våra rättigheter...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S
Valsedlar

Demokratins kännetecken

av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-05
klocka Lästid 3 minuter

Demokrati betyder folkmakt eller folkstyrelse. I demokratier ska människor få vara med och bestämma hur landet ska styras. Men demokrati handlar även om representation och fri- och rättigheter och ansvar. Demokratiska stater kan styras på olika sätt. Därför kan det vara svårt att beskriva exakt vad en demokrati är. Men självklart har demokratier vissa gemensamma kännetecken...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
Riksdagshuset

Demokrati på väg

av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-02
klocka Lästid 6 minuter

Mycket har förändrats sedan ståndssamhällets tid. Kungens och kyrkans politiska makt är borta. Folkets politiska fri- och rättigheter skyddas i grundlagarna. Svenskarna är tillsammans med de flesta andra européer numera även EU-medborgare. En hel del har hänt. Ändå återstår många utmaningar...

+ Läs mer

S

Sveriges rättsväsen

av: Jonas Ahlberg och Robert de Vries (red)
2014-02-28
klocka Lästid 6 minuter

Samhället består av olika grupper människor som tillsammans följer olika normer och lagar. Lagarnas och rättsväsendets viktigaste uppgift är att se till att samhället upprätthålls och fungerar och inte utmynnar i rättslöshet och anarki...

+ Läs mer

Podcast om Sveriges grundlagar

SO-rummet podcast icon
L

Allemansrätten

av: Mattias Axelsson
2022-11-16

I Regeringsformen, som är en av de fyra svenska grundlagarna, står det att ”alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Demonstrationsfrihet

av: Mattias Axelsson
2021-03-08

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Successionsordningen i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-09

Apropå att prins Oscar fötts pratar Mattias, Kristoffer och Julia om successionsordningen i Sverige - alltså vem som ärver tronen och hur det går till.

+ Läs mer

Länkar om Sveriges grundlagar

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS