ANNONS

ANNONS

Nya artiklar

L
Historia
Scen från en avrättning genom halshuggning. Bödeln väntar på att prästen ska läsa klart bönen innan han hugger.
Bild: SO-rummet.se

Brott och straff på medeltiden

av: Robert de Vries
2025-09-30

I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel - en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...

+ Läs mer

L
Historia
Gata i gamla stan på medeltiden.
Bild: SO-rummet.se

Stockholm och andra viktiga svenska städer på medeltiden

av: Robert de Vries
2025-09-28

Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...

+ Läs mer

ANNONS

ANNONS

L
Historia
Interiös från ett bageri på medeltiden.
Bild: SO-rummet.se

Hantverk och skrån på medeltiden

av: Robert de Vries
2025-09-27

Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...

+ Läs mer

L
Historia
Gränd i Gamla stan.
Bild: SO-rummet.se

Hade du velat bo i en stad på medeltiden?

av: Robert de Vries
2025-09-24

Tänk dig att du går genom smala, krokiga gränder där solen knappt hittar in. Det luktar rök, gödsel och gamla sopor. Vattnet du dricker kan göra dig sjuk eller ta ditt liv. När mörkret lägger sig över staden blir det riktigt mörkt, för det finns inga gatlyktor. Då är det nästan bara stadsvakterna kvar på gatorna. Deras viktigaste uppgift är att förhindra och upptäcka bränder, för om det börjar brinna sprids elden snabbt bland den täta bebyggelsen. Vill du följa med in i den medeltida staden? Häng med!

+ Läs mer

ANNONS

ANNONS

L
Historia
Marknad i medeltida stad.
Bild: SO-rummet.se

Städerna i medeltidens Sverige

av: Robert de Vries
2025-09-21

Medeltidens svenska städer var små men viktiga centrum för hantverk och handel. Där möttes människor från Sverige och andra länder - handeln förde därför med sig både rikedomar och nya idéer. Alla varor som kom in till städerna beskattades med tull som gav inkomster till kungen, men också till städerna. Med pengarna kunde kungen stärka sin makt, medan städerna använde dem till viktiga byggnadsarbeten och löner...

+ Läs mer

L
Historia
Sjukhussal i ett kloster där patienter i sängar tas om hand av munkar och nunnor.
Bild: SO-rummet.se

Sjukvård och sjukdomar på medeltiden

av: Robert de Vries
2025-09-10

Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...

+ Läs mer

ANNONS

ANNONS

Året runt - dag för dag

17 oktober
Bild:Okänd

Thomas Edison med sin berömda glödlampa.

Glödlampan

av: Carsten Ryytty

Den 17 oktober 1879 kunde Edison demonstrera den första praktiska användningen av elektriska lampor. Beskrivningar angående försöken fyllde 40 000 journalsidor.

Det var inte Edison som uppfann glödlampan, men han var den förste som utvecklade en glödlampa som kunde massproduceras. Redan 1822 kunde det första offentliga elverket tas i bruk i New York. Thomas Alva Edison brukar räknas som världens största uppfinnare. Han förbättrade telegrafen och telefonen så att de snabbt kunde tas i allmänt bruk. Edison gjorde hundratals uppfinningar och hade vid sin död 1093 patent.

ANNONS

Nytt lärarmaterial

Koll på lagen junior – om lagar och rättigheter för barn

av: Byrån mot diskriminering
2025-09-26

Koll på lagen junior är ett material om lagar och rättigheter för barn 6–12 år. Här får barn lära sig om vad som är olagligt, vilka rättigheter barn har och hur en kan agera om en utsätts för ett brott eller andra kränkningar, men även vilka skyldigheter en har inför lagen.

+ Läs mer

När fick vi rättigheter på jobbet? – ett spel om arbetslivets historia

av: Arena Skolinformation
2025-09-04

När skrevs Sveriges första kollektivavtal och när infördes föräldraledighet? Vad kom först, tillverkningen av blixtlås eller den första kvinnliga ministern i en svensk regering? I spelet När fick vi rättigheter på jobbet? gäller det att gissa när en viss händelse inträffade och om det var före eller efter andra händelser.

+ Läs mer

Vi skapar demokratin – ett utbildningsmaterial om vardagsdemokrati

av: Arena Skolinformation
2025-09-04

Hur ser demokratin i vardagen ut och hur är vi en del av den? Vilken roll spelar föreningsliv, fackföreningar och folkbildning för en levande demokrati? Vilka är demokratins utmaningar och hur kan de mötas? Det får du svar på i Vi skapar demokratin – ett utbildningsmaterial om vardagsdemokrati.

+ Läs mer

Så påverkar handeln dig och omvärlden

av: Kommerskollegium
2025-04-14

Utbildningsmaterialet "Varför handlar vi med omvärlden?" beskriver på ett lättillgängligt sätt varför länder handlar med varandra och hur den internationella handeln ser ut idag. Materialet är anpassat för i första hand gymnasieskolan.

+ Läs mer

Unga och brott

av: Brottsförebyggande rådet
2025-03-28

Det här materialet handlar om unga och brott och bygger på statistik och fakta från Brås skolundersökning om brott där cirka 5 000 elever har svarat på frågor. Materialet handlar både om brott som unga begår, och som de blir utsatta för.

+ Läs mer

ANNONS

Nya taggar

Nya Länkar

Annonser