Politiska ideologier består av samman- förda idéer som syftar till att legitimera dominerande gruppers intressen och maktpositioner.
Begreppen politik och ideologi är två av statsvetenskapens mest omdebatterade koncept. Mängder med definitioner trängs sida vid sida.
Förenklat uttryckt skulle man kunna säga att en politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer och värderingar om hur samhället är nu, ska vara, samt hur förändringar ska utföras för att uppnå "idealsamhället".
Ordet ideologi betyder idélära på grekiska, men begreppet är mer komplicerat än så.
Begreppet ideologi myntades ursprungligen av den franske tänkaren Destutt de Tracy i slutet av 1700-talet. Han uttryckte en ”idéernas vetenskap” som han kallade ideologi och som syftade på reformering av samhället i upplysningens anda.
Många andra författare har emellertid använt begreppet på ett mer kritiskt sätt. Till exempel Karl Marx (1818-1883) som ansåg att ideologi kan jämföras med ett ”falskt medvetande”. Marx menade att inflytelserika sociala grupper kan legitimera sin maktposition genom att kontrollera dominerande idéer och uppfattningar i samhället.
Makt innebär att individer och grupper kan hävda sina egna intressen även då andra personer motsätter sig detta. Ibland inbegriper makt bruket av våld. (Giddens)
Statlig makt åtföljs nästan alltid av någon form av ideologi som används för att legitimera makthavarnas handlingar. Politisk ideologi kan därför sägas handla om maktutövning, det vill säga hur idéer används för att dölja, rättfärdiga eller legitimera den dominerande samhällsgruppens intressen. Med detta följer även konflikter.
Många konflikter handlar om makt. Hos Marx syftade ordet ”ideologi” på härskande system av idéer och föreställningar som inte vilar på sanningar utan istället är uttryck för vissa gruppers (och klassers) makt och själviska intressen.
De som besitter viktiga maktpositioner kan till stor del vara beroende av ideologin för att bevara sin dominans. Under exempelvis den feodala tiden styrde kungen och adeln utifrån uppfattningen att en minoritet av befolkningen var ”född att bestämma”.
När man diskuterar politiska ideologier är det ofta äldre klassiska ideologier som berörs, såsom liberalism, fascism, konservatism och socialism. Men hur är det egentligen ställt med politiska ideologier idag när 1900-talets ideologiska kamp är avgjord, som exempelvis efter de kommunistiska staternas sammanbrott?
En tendens när det gäller våra dagars idépolitiska landskap är att det har blivit allt svårare att urskilja ideologiska gränser mellan olika politiska grupperingar.
Samtidigt visar uppkomsten av nya politiska ideologier såsom ekologism (den gröna ideologin), att det finns ett ständigt behov av nya idéströmningar som återspeglar samtidens aktuella samhällsfrågor.
LÄS MER: Liberalism
LÄS MER: Socialism
LÄS MER: Konservatism
LÄS MER: Det långa 1800-talet, 1776-1914
LÄS MER: Icke religiösa livsåskådningar
LÄS MER: Etik och moral
PODCAST: Liberalismens ideologi
PODCAST: Konservatismens ideologi
PODCAST: Socialismens ideologi
PODCAST: Liberalism, konservatism och socialism - politiska ideologier
Anarkism. En politisk riktning som vill att samhället ska organiseras utan statligt tvång och istället helt på samverkan mellan frivilliga.
Ekologism: En samhällsåskådning som fokuserar på naturens kretslopp och på miljön som omger människan. Målet är ekologisk balans och en hållbar utveckling.
Fascism. Från början en italiensk politisk rörelse där man ville ha en stark stat styrd av en elit, d.v.s. de duktigaste och starkaste. Folkstyre eller demokrati gillas inte av fascister.
Feminism. Feminismen är en rörelse och ideologi som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt och ekonomiskt.
Ideologi. Idélära, en samling besläktade idéer om hur samhället eller världen är och ska vara och hur förändringar till det bättre ska genomföras. De viktigaste idéerna i ett politiskt system.
Kapitalism. Ett samhällssystem där produktionsmedlen (företag, mark och liknande) ägs av enskilda som vill tjäna pengar på det som säljs.
Kommunism. En samhällsform där fabriker, mark med mera ska ägas gemensamt av folket. Tidigare ville kommunister i flera länder ta makten med hjälp av våld. Läs mer om kommunism >
Konservatism. En politisk ideologi som vill bevara det bestående samhället. Vill bygga på erfarenhet, tradition och förändra samhället långsamt.
Liberalism. En politisk ideologi som betonar den enskilda människans frihet. Friheten gäller yttrandefrihet och religionsfrihet men också ekonomisk frihet att köpa och sälja som man vill.
Nationalism. En övertygelse att folk med gemensamt språk, kultur och ekonomi ska utgöra en egen självständig stat, ett fosterland. Ett land vars intresse sätts framför individen.
Nazism. Ett annat ord för nationalsocialism. Nazismen är en antidemokratisk och auktoritär ideologi som är präglad av stark nationalism och idén om den starkes rätt. Statens behov är viktigare än folkets behov. En stark ledare ska styra staten. Känd ledare: Adolf Hitler i Tyskland på 1930-talet.
Pacifism. Kommer från det latinets ord för fred som är ”pax”. Nuförtiden betyder det att man är motståndare till alla former av militärt våld.
Socialism. Politisk åskådning där produktionsmedlen skulle ägas av folket genom staten eller i andra gemensamma former. Socialister vill idag genomföra detta utan politiskt våld.
Frågor till texten:
Ta reda på:
Litteratur:
Anthony Giddens, Sociologi, Studentlitteratur, 2003
Reidar Larsson, Politiska ideologier i vår tid, Studentlitteratur, 2005
Lyman Tower Sargent, Contemporary Political Ideologies. Wadsworth Cengage Learning, 2009
Bra Böckers Lexikon 2000, Bokförlaget Bra Böcker, 1997
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red)
Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.
Konservatismen är en samhällsåskådning som bygger på devisen "frihet under ansvar", och som slår vakt om sådant som har visat sig fungera bra i många generationer.
Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när och varför? Har vi människor kanske skapat nationalismen?
Fascismen och nazismen är likartade antidemokratiska och auktoritära ideologier som är präglade av stark nationalism och idén om den starkes rätt. Statens behov är viktigare än folkets behov.
Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...
Om historieämnets vetenskapliga och källkritiska bakgrund och de metoder som används för att framställa och betrakta...
Etik (morallära) innehåller värderingar och normer för hur man bör vara som människa. Moral kan ses som en värdemätare...
Icke religiös etisk vägledning om hur människan och samhället är eller bör vara.
Humanismen är en idéströmning som växte fram i slutet av medeltiden. Humanismen betonar den enskilda människans värde...
Om demokratins grunder, Sveriges politiska system, politiska partier i Sveriges riksdag, demokratisk påverkan,...
Här kan du läsa om aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i världen. Avsnittet handlar också om...
Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför. I det här avsnittet kan du läsa om...
Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...
En världsbild sammanfattar och ger en överblick över världsalltet och jordens och människans...
Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...
En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...
Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...
Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026,...
All historia är vinklad Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna...
