Antal invånare: 49,4 miljoner (2024)
Huvudstad: Khartoum
Sudan skapades av den brittiska kolonialmakten utan hänsyn till etniska eller religiösa skillnader mellan norr och söder. Syftet var främst att få kontroll över Nilen för bevattning i Egypten. När landet blev självständigt 1956 följde närmare 50 år av inbördeskrig. Ett fredsavtal mellan norr och söder slöts 2005 och i juli 2011 delades slutligen Sudan. Då blev södra Sudan den självständiga staten Sydsudan. Sedan våren 2023 plågas Sudan av ett brutalt inbördeskrig.
Befolkning
I Sudan lever hundratals folkgrupper och ett 30-tal olika språk talas. Uppemot sju av tio invånare räknar sig som araber, men många av dem har sitt ursprung i icke-arabiska folk. Bland minoriteterna finns beja, fur och guhayna. Arabiska är officiellt språk.
Religion
Islam är statsreligion i Sudan, men i princip ska religionsfrihet råda. Efter landets delning 2011 är dock en mycket stor majoritet av befolkningen muslimer, oftast sunniter.
Politiskt system
I Sudan rasar sedan i april 2023 ett inbördeskrig mellan de reguljära styrkorna och milisen RSF. Striderna har lett till tusentals människors död och tvingat miljontals på flykt. Den sudanesiska staten har brutit samman och landet saknar författning, parlament och en fungerande regering. Sjukvård och annan samhällsservice har näst intill slagits ut. Över 95 procent av invånarna har inte råd med ett mål mat om dagen, enligt FN:s livsmedelsprogram (WFP).
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Demokrati och rättigheter
Sudans moderna historia präglas av kupper, militärstyre och korta perioder av bräckliga försök att införa demokrati. Oftast har styret av landet kännetecknats av trakasserier mot oppositionen samt grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna. 2021 återkom censur och informationskontroll och efter inbördeskrigets utbrott 2023 har hot och attacker mot journalister blivit betydligt vanligare.
Utrikespolitik och försvar
Sudans val av allierade i omvärlden har skiftat sedan självständigheten 1956. Kina var under 2000- och 2010-talet det viktigaste politiska stödet och största handelspartner. Militärens maktövertagande 2021 fördömdes av stora delar av omvärlden och när inbördeskrig bröt ut två år senare evakuerade flertalet länder sin personal. Formellt har inget land tagit parti för någon stridande part.
Ekonomi
Delningen av Sudan 2011 blev ett dråpslag mot det nya, mindre Sudans ekonomi, då tre av fyra oljekällor hamnade i Sydsudan. Över ett årtionde senare kämpar Sudan fortfarande med effekterna av detta och landet genomgår hårda besparingsprogram. Beroendet är stort av lån och bistånd från bland annat Kina. Inbördeskriget från 2023 är en ekonomisk katastrof för landet och dess invånare.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Sudans geografi >
Utbildning
I teorin ska alla barn i Sudan få avgiftsfri, obligatorisk grundskoleutbildning i åtta år från sex års ålder. FN:s barnfond Unicef varnade dock 2022 för att var tredje skolbarn inte längre deltar i undervisningen. Orsakerna till det är flera.
Sociala förhållanden
Inbördeskriget i Sudan har drivit miljontals människor på flykt. FN beräknar att nästan halva befolkningen är i behov av matbistånd. Samhällsservice och infrastruktur har till stor del ödelagts av striderna. Återkommande krig har tillsammans med perioder av torka flera gånger orsakat svältkatastrofer eller utbredd hungersnöd.
Besök Landguiden och läs mer om Sudan.
Konflikter : Sudan
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
