Antal invånare: 34,7 miljoner (2024)
Huvudstad: Lima
Geografi och klimat
Peru är nästan tre gånger så stort som Sverige och den tredje största staten i Sydamerika. Bergskedjan Anderna sträcker sig från norr till söder och delar landet i tre geografiska zoner: kusten, höglandet och regnskogen. Klimatet varierar mycket mellan olika delar av landet.
Kustregionen mot Stilla havet (la costa) är ökenartad. Över 50 mindre floder passerar kustslätten på väg mot havet, och längs några av dessa är jorden mer bördig. Kustregionen täcks ofta av fuktiga dimmoln från havet men får normalt ingen nederbörd alls. Temperaturen är jämn dygnet runt och året om.
Mindre än 15 mil innanför kusten bryts slätten av de sluttningar som är början på höglandet (la sierra). Mellan bergskedjorna med snöklädda, ofta vulkaniska toppar på över 6 000 meter över havet utbreder sig floddalar, berg och karga slätter på mellan 2 000 och 4 000 meters höjd. Höglandet har ett svalt klimat med riklig nederbörd under vinterhalvåret (oktober–april). Temperaturen varierar kraftigt med höjden över havet liksom mellan dag och natt.
Öster om Andernas skogklädda sluttningar breder Amazonas regnskog ut sig (la selva). Där rinner Perus längsta floder samman med Amazonfloden. Andernas östsluttningar och regnskogen upptar nästan två tredjedelar av landets yta men hyser bara cirka tio procent av befolkningen. På Andernas östliga sluttningar är klimatet närmast subtropiskt och övergår mot låglandet i nordöst i tropiskt klimat med mer eller mindre kraftig nederbörd mer än 200 dagar om året.
Vid gränsen till Bolivia i sydöst ligger Sydamerikas största och högst belägna insjö, Titicacasjön.
Under vissa år ändras vädret fullständigt i stora delar av Peru. Det sker när det varma ytvattnet utifrån Stilla havet ändrar riktning och strömmar längs ekvatorn mot Sydamerikas kust. Vattnet pressar tillbaka den kalla Humboldtströmmen utanför Perus kust. De förändrade strömmarna och vindarna orsakar skyfallsliknande regn längs bergens västra sluttningar och svår torka i de södra delarna av höglandet. Väderfenomenet, som kallas El Niño, var ovanligt kraftigt 1982–1983, 1997–1998 och 2015–2016.
Naturtillgångar och energi
Peru har stora mineraltillgångar och är en av världens ledande producenter av koppar, zink, silver och guld. Oljeproduktion förekommer sedan länge men under senare tid har fossilgasen spelat en större roll. Både gruv- och oljenäringen orsakar svåra miljöproblem, och med klimatförändringarna blir både torka och översvämningar allt svårare.
Peru måste trots egna tillgångar importera råolja av högre kvalitet för att täcka energibehovet, men allt mer inhemsk gas utnyttjas.
Olja och gas står för mer än två tredjedelar av den totala energiförsörjningen medan en knapp tredjedel kommer från förnybara källor, främst biobränslen och vattenkraft.
Jordbruk och industri
Den odlingsbara jorden uppgår bara till cirka några procent av landarealen. Ny jordbruksmark erövras främst i regnskogen och genom ökad konstbevattning vid kusten. I bergstrakterna är jordarna ofta magra, och stora arealer på hög höjd kan endast utnyttjas som betesmarker för får, lamadjur och alpacka.
Sedan länge är gruvindustrin Perus viktigaste näringsgren och den sektor som vuxit snabbast under senare år. Tillverkningsindustrin omfattar produktion av fiskmjöl, förädling av jordbruksvaror samt framställning av läkemedel och textilier.
Besök Landguiden och läs mer om Peru.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om