Antal invånare: 3,8 miljoner (2024)
Huvudstad: Asmara
Eritrea ligger vid Röda havet i nordöstra Afrika. Landet blev självständigt 1993, efter ett drygt 30 år långt krig för frigörelse från Etiopien. Sedan dess har Eritrea utvecklats till en av världens hårdaste diktaturer. Den jordbruksbaserade ekonomin har lidit svårt under krigsåren och de fortsatta militära satsningarna. En ström av unga män och kvinnor flyr landet för att undvika värnplikt som kan pågå i åratal.
Befolkning
Det är osäkert hur stor befolkningen är i Eritrea. 2023 beräknade FN den till cirka 3,7 miljoner. Landet har ett stort utflöde av flyktingar i världen räknat per invånare. Runt en miljon eritreaner uppskattas vara bosatta i utlandet, varav över hälften är flyktingar enligt UNHCR. Tigrinja är den största av nio officiellt erkända etniska grupper.
Religion
Ungefär hälften av Eritreas invånare är kristna och hälften är muslimer. Mellan de olika religiösa grupperna råder traditionellt sämja. Författningen garanterar religionsfrihet, men i verkligheten är den kraftigt beskuren. Både kristna och muslimska grupper som inte godkänns av staten förföljs och många människor sitter i fängelse av religiösa skäl.
Politiskt system
Stora förhoppningar fanns om demokrati och utveckling i Eritrea vid självständigheten 1993. I stället har Eritrea utvecklats till en auktoritär enpartistat där all makt är koncentrerad till president Isaias Afwerki och hans bundsförvanter. Politisk opposition tolereras inte. Landet har kommit att kallas Afrikas Nordkorea och liknas vid ett koncentrationsläger.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Demokrati och rättigheter
Eritrea är en auktoritär enpartistat där inga val hållits sedan landets självständighet 1993. All makt ligger i händerna på president Isaias Afwerki och hans parti PFDJ. Situationen för medborgarnas mänskliga rättigheter är bland de värsta i världen. Politisk opposition och fria medier tolereras inte.
Utrikespolitik och försvar
Det auktoritära och slutna Eritrea ingick ett nytt fredsavtal med ärkefienden Etiopien 2018, vilket ledde till att FN-sanktioner mot Eritrea hävdes. När det avslöjades att Eritrea bidrog med soldater på regeringssidan i inbördeskriget i norra Etiopien 2020-2022 återinfördes vissa sanktioner. I Asmara ser regimen med stor misstro på omvärlden.
Ekonomi
Eritrea är ett av världens fattigaste länder. Ett halvsekel av krig eller krigsliknande tillstånd har satt djupa spår. I samband med striderna förstördes vägar och annan infrastruktur, jordbruksmark skövlades och otaliga människor drevs från sina hem. Landets auktoritära styre och slutenhet mot omvärlden hämmar utvecklingen.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Eritreas geografi >
Utbildning
För eritreanska barn ska skolgång vara obligatorisk och avgiftsfri i sju år från sju års ålder. I verkligheten börjar endast hälften av barnen skolan. Analfabetismen är utbredd, var fjärde eritrean över 15 år kan inte läsa och skriva. Fattigdom är en viktig orsak till den låga utbildningsnivån.
Sociala förhållanden
Årtionden av krig har ödelagt Eritreas ekonomi och en stor majoritet av befolkningen lever under ytterst svåra förhållanden. Jordbrukets produktion räcker inte till för att täcka behovet av mat ens under goda år; återkommande torka gör att det finns en ständig risk för svält.
Enligt FN lider två av tre invånare av undernäring, en av de högsta siffrorna i världen.
Besök Landguiden och läs mer om Eritrea.
Konflikter : Etiopien-Eritrea
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om