M
Kategori
Karta

Indonesiens geografi

Antal invånare: 279,8 miljoner (2024)
Huvudstad: Jakarta

Geografi och klimat

Indonesien utgörs av en väldig övärld som breder ut sig mellan det sydöstasiatiska fastlandet och Australien. Av de drygt 18 000 öarna är ungefär 6 000 bebodda. Indonesien har ett tropiskt havsklimat med hög luftfuktighet.

Antal invånare: 279,8 miljoner (2024)
Huvudstad: Jakarta

Geografi och klimat

Indonesien utgörs av en väldig övärld som breder ut sig mellan det sydöstasiatiska fastlandet och Australien. Av de drygt 18 000 öarna är ungefär 6 000 bebodda. Indonesien har ett tropiskt havsklimat med hög luftfuktighet.

ANNONS

Arkipelagen sträcker sig nästan 500 mil i öst-västlig riktning och 200 mil från norr till söder. Rakt genom landet skär ekvatorn. Den indonesiska övärlden omfattar en yta som är något större än Australiens fastland, men fyra femtedelar utgörs av hav. I väster och i söder omges landet av Indiska oceanen och i nordöst tar Stilla havet vid.

Sumatra (482 393 kvadratkilometer) är den största helt indonesiska ön och ingår i ögruppen Stora Sundaöarna. Dit hör även Java och Madura (tillsammans 127 499 kvadratkilometer) och Sulawesi (191 800 kvadratkilometer). Den ännu större ön Borneo delar Indonesien med Malaysia och Brunei. Den indonesiska delen av Borneo kallas Kalimantan (547 891 kvadratkilometer). Längst österut ligger ön Nya Guinea. Dess västra halva, Papua (421 981 kvadratkilometer), tillhör Indonesien.

Två andra betydande ögrupper är Maluku (Moluckerna) i nordöst och Nusa Tenggara (Små Sundaöarna), som sträcker sig som ett pärlband av mindre öar från Bali till Timor. Den västra delen av ön Timor är indonesisk, medan den östra utgörs av den självständiga nationen Östtimor.

Största delen av Indonesien vilar på vulkanisk grund. Bara på Java finns ett 30-tal vulkaner, av vilka Merapi hör till de mest aktiva. Totalt har Indonesien cirka 400 vulkaner, varav ett 100-tal är aktiva. Ett utbrott i Gunung Tambora krävde 92 000 liv i början av 1800-talet, och 1883 sprängde vulkanen Krakatau bort en hel ö mellan Java och Sumatra. Årligen registreras ett stort antal jordbävningar. I december 2004 drabbades provinsen Aceh på Sumatras nordspets av det kraftigaste jordskalv som noterats i världen på över 40 år (9,3 på Richterskalan). Minst 170 000 Acehbor omkom i de jättevågor, tsunami, som följde på skalvet.

Många av de indonesiska öarna präglas av höga bergskedjor, till exempel Java, Papua och Sumatra. De mest utbredda låglanden, ofta sumpmarker, finns på Sumatras östkust och längs Kalimantans och Papuas sydkuster.

Trots omfattande skövling återstår mycket regnskog. Närmare hälften av Indonesiens landyta täcks av tropisk regnskog. I den finns bland annat orangutang (Sumatra, Kalimantan), elefant, näsapa, malajbjörn och noshörning. I Papua lever paradisfåglar och pungdjur, på Komodo och en annan ö finns komodovaranen, världens största ödla som kan bli tre meter lång. Från centrala Java till Timor dominerar savanner med bland annat eukalyptusträd.

Det varma havsvattnet runt öarna gör att dagstemperaturen ligger på 24–31 grader. Det är dock svalare uppe i bergen.

Nederbörden varierar avsevärt med monsunen och lokala vindar. I grova drag är det regnperiod december–mars och torrperiod juni–september. Normalt får västra och norra Indonesien mest regn, omkring 2 000 mm per år.

ANNONS

ANNONS

Staden Bogor på Java uppges inneha det dystra världsrekordet på 322 stora oväder per år. Öarna närmast Australien tenderar att vara torrare än övriga öar, med ca 1 000 mm nederbörd om året.

Indonesien
Bild: Utrikespolitiska institutet

 

Indonesiens flagga.

Naturtillgångar och energi

Indonesien är ett av världens mest gynnade länder när det gäller fiskevatten, skog, mineral och bördig jord. De stora tillgångarna av kol, fossilgas och olja spelar en viktig roll för ekonomin, men utvinningen av naturrikedomarna leder till stora miljöskador. Indonesien tillhör de sju länder som släpper ut mest klimatskadliga växthusgaser.

Den indonesiska oljeindustrin är en av de äldsta i världen. Olja hittades redan 1883 på norra Sumatra. Många av oljefälten är gamla och innehållet i dem minskar. 2006 blev Indonesien nettoimportör av olja (importen överskred exporten) i stället för som tidigare nettoexportör. Det ledde till att landet 2009 lämnade de oljeproducerande ländernas organisation Opec, där Indonesien blev medlem 1962. Under senare år har landets oljeimport ökat snabbt.

Indonesien är också en av världens största producenter av tenn och guld och har även mycket stenkol, koppar, bauxit och silver. Landet är världens största producent av nickel och upplevde i början av 2020-talet en ”nickelrush” då inhemska och utländska bolag tävlade om att utvinna metallen som är en nödvändig komponent i elektriska bilbatterier.

Indonesien är världens fjärde största exportör av kol.

Ungefär en tredjedel av energiförbrukningen i Indonesien kommer från olja, drygt en femtedel från kol och närmare en femtedel från fossilgas. Endast drygt en femtedel utvinns ur förnybara energikällor, främst biobränsle, vindkraft och solenergi. Indonesiens regering gör satsningar på att öka andelen förnybara energislag, men sedan millennieskiftet är det framför allt kolanvändningen som ökat relativt sett medan övriga kraftslag legat jämförelsevis stilla.

Jordbruk och industri

Indonesiens tropiska klimat med rik nederbörd i stora delar av landet gör att förutsättningarna för jordbruk är goda. Industrins bidrag till landets BNP är dock större än jordbrukets. Många industriföretag är små eller medelstora och framställer produkter för den inhemska marknaden.

Jordbruket sysselsätter nästan 30 procent av arbetskraften. Den viktigaste grödan är ris. Med hjälp av ny teknologi, bevattning och kemiska gödningsmedel har risproduktionen ökat kraftigt. Trots det har ris importerats de flesta år. Andra viktiga matgrödor är majs, kassava, sötpotatis och sojabönor.

Indonesien är en av världens största exportörer av palmolja och naturgummi. Landet säljer också stora mängder kaffe, te, kakao, kryddor, socker, tobak, bananer och kokosnötsprodukter till utlandet.

Kustfisket har stor betydelse för lokalbefolkningen. 1982 förklarades vattnet mellan Indonesiens öar ingå i landets territorium. Försäljning av räkor och tonfisk till andra länder i regionen står för större delen av exportinkomsterna från fisket.

1991 blev industrins bidrag till Indonesiens BNP för första gången större än jordbrukets. Sedan dess har industrins andel ökat ytterligare.

Flera industrier arbetar med förädling av landets egna naturresurser och råvaror. Det finns till exempel företag som framställer palmolja, samt sågverk och plywoodfabriker. Staten driver en del större, kapitalintensiva bolag. Det statliga oljebolaget Pertamina driver flera oljeraffinaderier. Det finns också tung industri i form av järn- och stålverk, aluminiumsmältverk och cementindustri. Tillverkning av TV- och radioapparater är en annan viktig industrigren.

 

Besök Landguiden och läs mer om Indonesien.

 

FÖRFATTARE

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
 

Landguiden


 


 

Läs mer om

 

Sidan uppdaterad: 6 augusti 2024
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Indonesiens geografi

Jämföra länder

av: Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Högstadiet

Använd Landguidens båda fakta- och statistikavsnitt och jämför länder med varandra utifrån olika ämnen och indikatorer.

+ Läs mer

Länkar om Indonesiens geografi

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Sh
Karta

Fakta om Indonesien

Aktuell samhällsfakta om Indonesien. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...

Hi
Karta

Indonesiens historia

Här hittar du material som behandlar Indonesiens historia i stora och små perspektiv.