M
Kategori

Det svenska välfärdssystemet kan liknas vid ett socialt skyddsnät som ska se till att medborgarnas levnadsförhållanden når upp till en viss standard.

Den svenska välfärden

I det här avsnittet förklaras hur det svenska välfärdssystemet fungerar. Här presenteras välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Vi kommer också titta närmare på föräldraförsäkringen, barn- och studiebidrag, A-kassa, sjukvårdssystemet och pensionssystemet.

Koppling till kursplaner för högstadiet och ämnesplaner för gymnasiet hittar du längre ner i texten.

Vad är ett välfärdssamhälle?

Begreppet välfärd kan ha många olika betydelser. När vi talar om det i ett samhällsperspektiv menar vi i regel välfärdssamhälle. Begreppet välfärdssamhälle brukar innebära att staten försöker bygga ett samhälle med olika trygghetssystem som gör att människor som är sjuka, arbetslösa eller gamla kan få stöd och hjälp av olika inrättningar i samhället.

I det här avsnittet förklaras hur det svenska välfärdssystemet fungerar. Här presenteras välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Vi kommer också titta närmare på föräldraförsäkringen, barn- och studiebidrag, A-kassa, sjukvårdssystemet och pensionssystemet.

Koppling till kursplaner för högstadiet och ämnesplaner för gymnasiet hittar du längre ner i texten.

Vad är ett välfärdssamhälle?

Begreppet välfärd kan ha många olika betydelser. När vi talar om det i ett samhällsperspektiv menar vi i regel välfärdssamhälle. Begreppet välfärdssamhälle brukar innebära att staten försöker bygga ett samhälle med olika trygghetssystem som gör att människor som är sjuka, arbetslösa eller gamla kan få stöd och hjälp av olika inrättningar i samhället.

ANNONS

ANNONS

Ett välfärdssamhälle skapas med hjälp av gemensamma insatser från ett lands befolkning. Det vanligaste sättet att finansiera välfärden är med hjälp av skatter som betalar samhällets skolor, äldrevård, sjukhus och så vidare. Detta system används i ett fåtal länder som ibland kallas för välfärdsstater. Andra länder finansierar till exempel sjukhus med avgifter eller försäkringar.

Demokratiska drivkrafter bakom välfärdssamhällets uppbyggnad

Vid sidan av staten (i form av riksdag och regering), så har även det civila samhället haft stor betydelse för uppbyggnaden av det svenska välfärdssamhället. Framförallt gäller detta arbetarrörelsens fackföreningar som fortfarande är den väsentliga kraften bakom t.ex. arbetslöshetsförsäkringen.

Vidare har flera andra grupper, som exempelvis handikapprörelsen och kvinnorörelsen, haft stor betydelse för att förbättra villkoren för de grupper de företrätt.

Det svenska välfärdssystemets delar

Det svenska välfärdssystemet består av tre grundläggande delar:

  1. Ekonomisk trygghet (som innefattar ekonomiska trygghetssystem)
     
  2. Social trygghet (som innefattar sociala trygghetssystem)
     
  3. Hälsa (som innefattar vårdrelaterade trygghetssystem)

Det innebär att välfärdsstaten strävar efter att ge alla människor en ekonomisk grundtrygghet, möjlighet till delaktighet och deltagande i samhället samt förutsättningen att leva ett friskt liv och få vård efter behov.

Alla dessa olika trygghetsskydd kallas även för socialförsäkring.

Skatterna finansierar det svenska välfärdssystemet

I Sverige finns en rad olika trygghetssystem. De bygger i olika hög grad på principen om omfördelning. Det innebär att de finansieras med skatter som ökar ju högre inkomst man har. De svenska skattepengarna fördelas sedan bland de olika trygghetssystemen där de bland annat används till att hjälpa den del av befolkningen som har störst behov av hjälp.

Det svenska skattesystemet som finansierar trygghetssystemen bygger på att höginkomsttagare betalar mer i skatt per person än låginkomsttagare. En slags Robin Hood-politik skulle en del säga.

Indrivning av skatter sköts av Skatteverket, en av Sveriges viktigaste statliga myndigheter.

Försäkringskassan är den statliga myndighet som har som uppgift att besluta om och betala ut en stor del av de förmåner som ingår i socialförsäkringen (som innefattar de flesta av trygghetssystemen).

Pengar som delas ut inom de olika trygghetssystemen är bland annat bidrag.

Det finns två typer av bidrag:

  1. Generella bidrag: Bidrag som delas ut generellt till alla som har rätt till dem. Till exempel barnbidrag, vilket ges i samma summa till alla barnfamiljer (per barn), oavsett hur stor eller liten inkomst hushållet har.
     
  2. Sökbara bidrag: Bidrag som måste sökas och som ofta ges beroende på vilken inkomst den sökande har. Exempel på sökbara bidrag är bostadsbidrag och socialbidrag.

ANNONS

ANNONS

Föräldrar och barn

Alla som får barn i Sverige omfattas av ett visst grundskydd. Det är för att det inte ska vara en klassfråga att skaffa barn, och för att alla barn ska kunna få en bra start i livet.  Detta grundskydd består framförallt av föräldraförsäkringen, barnbidraget och studiebidraget som vi ska titta lite närmare på.

1. Föräldraförsäkring

Föräldraförsäkringen innebär att den som är gravid ges möjlighet att sluta jobba i god tid innan barnet föds, men ändå få en inkomst från Försäkringskassan i form av s.k. graviditetspenning. Föräldraförsäkringen innebär också att en förälder kan vara hemma med sitt barn en tid medan barnet är litet.

Som det är idag används föräldraledigheten mest av mammor. Ett skäl till detta kan vara att mannen i familjen har högre inkomst och att familjen förlorar mindre pengar på att låta mamman vara hemma med barnet. Det kan ibland också bero på gamla värderingar som lever kvar som går ut på att det främst är mammans uppgift att vara hemma hos barnet medan pappan jobbar. Numera finns det därför speciella föräldradagar som bara kan utnyttjas av vardera förälder, vid sidan av de vanliga föräldradagarna (respektive förälder har 90 dagar som är personliga, resterande 390 dagar får de dela mellan sig hur de vill). Detta är för att fler föräldrar ska dela på föräldraförsäkringen och vara föräldralediga, alltså vara hemma med sina barn.

Föräldraförsäkringen ger även föräldrar möjlighet att stanna hemma och vårda sina barn när de är sjuka. Vid vård av barn (VAB) får föräldern ersättning från Försäkringskassan istället för lön från arbetsgivaren.

2. Barnbidrag och studiebidrag

Med barnet kommer också ett barnbidrag. Det är en fast summa pengar som alla föräldrar får fram till att barnet fyllt 16 år. Familjer med flera barn kan dessutom få ett flerbarnstillägg. Det innebär att man får extra pengar om man har minst två barn. Efter att barnet fyllt 16 år och börjat på gymnasiet betalar Centrala studiestödsnämnden (CSN) studiebidrag. 

Därefter finns ett särskilt studiebidrag för den som börjar studera på högskola eller universitet. Dessutom finns möjlighet att få studielån från CSN. På så vis ges alla i Sverige som blivit antagna till högskola eller universitet samma möjlighet att studera och skaffa sig en högre utbildning.

Om man blir sjuk

Även den som blir sjuk får stöd av samhället. När man blir sjukskriven och inte kan jobba utbetalas från och med andra sjukdagen ersättning från arbetsgivaren. Den första dagen man är sjukskriven ges ingen ersättning. Det kallas för karensdag. Från och med den 14 sjukdagen är det Försäkringskassan (istället för arbetsgivaren) som betalar ut sjukpenningen.

ANNONS

ANNONS

I Sverige finns ett sjukvårdssystem som garanterar alla medborgare rätt till vård. Tack vare vårt omfattande skattesystem behöver den vårdsökande bara betala en förbestämd liten patientavgift som brukar ligga på mellan 100-300 kr. Dessutom kan den som måste besöka sjukvården ofta få ett frikort som ger gratis vård. Även många mediciner är subventionerade (delvis betalade med statliga bidrag) för att människor med allvarliga sjukdomar och dyra mediciner inte ska behöva oroa sig för alltför stora kostnader.

Arbetslös och utan inkomst

I Sverige har de flesta som arbetar ett medlemskap i en arbetslöshetskassa (A-kassa). Det innebär att man varje månad betalar till en gemensam pott. För att få ersättning från en A-kassa måste man i regel ha arbetat nyligen under en sammanhängande period på minst 6 månader. Den som blir arbetslös och är medlem i en A-kassa kan därefter få pengar även utan att ha ett arbete. Arbetslöshetskassorna är till för att det ska vara möjligt att bli arbetslös under en period utan att drabbas av ekonomiska svårigheter. Det kan till exempel vara i samband med att man byter jobb eller under en period mellan jobb och studier.

Även för den som inte har arbetat, eller haft möjlighet att skaffa sig ett jobb, finns viss ekonomisk trygghet. Via det som kallas för socialtjänst kan människor som helt saknar inkomster ansöka om ekonomiskt bistånd. Det innebär att man kan få en grundinkomst för att kunna klara av att försörja sig om det inte finns andra vägar till inkomst.

När man blir gammal

Även den som blir gammal ska kunna känna trygghet. I Sverige har vi därför ett allmänt pensionssystem som garanterar alla en viss grundpension.

Pension innebär att (oftast äldre) människor helt enkelt får en summa pengar istället för arbete.

Pensionen är idag mer än bara den allmänna delen (allmän pension) som är helt skattefinansierad. De flesta har utöver grundskyddet också en avtalspension via sitt arbete. Det innebär att arbetsgivaren stoppar undan en del av lönen till framtida pension. Dessutom är det ganska vanligt att man idag pensionssparar privat. Det innebär att man själv, beroende på hur mycket pengar man tjänar, lägger undan en del av lönen som man sedan kan ta ut när man blivit pensionär.

Idag har vi rätten att få allmän pension från 61 års ålder och arbeta kvar till 67 års ålder. Eftersom vi lever längre och blir allt mer friska kommer detta dock behöva förändras i framtiden. Sannolikt kommer de som idag är unga att behöva arbeta till de blir närmare 70 år istället, för att pensionssystemet inte ska belastas för hårt.

ANNONS

ANNONS

PODCAST: Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar

PODCAST: Välfärdsteorier och välfärdsmodeller

PODCAST: Offentliga sektorn: Myndigheter

PODCAST: Offentliga sektorn: Regioner

PODCAST: Offentliga sektorn: Kommuner

PODCAST: Fakta om skatt i Sverige

PODCAST: Arbetslöshet

LÄS MER: Arbete och boende

LÄS MER: Sexualitet, könsroller och jämställdhet

LÄS MER: Sveriges befolkning, migration och integration

LÄS MER: Samhällsekonomi

LÄS MER: Fakta om Sverige

LÄS MER: Svenska skatteväsendets historia

Användbara begrepp

Allmän pension: Pengar man får från staten när man lämnar arbetslivet på grund av att man uppnått pensionsåldern. Den allmänna pensionen i Sverige administreras av Pensionsmyndigheten. Det går att ansöka om allmän pension tidigast från 61 års ålder.

Arbetsgivare: Den som har arbete att erbjuda eller anställer, exempelvis staten, en kommun eller ett företag.

Arbetslös: En vuxen person i arbetsför ålder som saknar (betalt) arbete.

Bidrag: Ekonomiskt stöd

Fackförening: Medlemsorganisation för arbetstagare som driver arbetstagarnas intressefrågor (om löner, arbetstider o.s.v.) gentemot arbetsgivarnas organisationer.

Försäkring: Genom att betala för en försäkring köper man ett ekonomiskt skydd mot en viss risk, t.ex. stöld, brand, olyckor, sjukdom, arbetslöshet o.s.v. Läs mer >

Försäkringskassan: Statliga myndighet som har som uppgift att besluta om och betala ut en stor del av de förmåner som ingår i socialförsäkringen (som inkluderar de flesta av trygghetssystemen).

Föräldraledighet: Den ledighet som beviljas av staten i samband med barns födelse och under småbarnstiden. Föräldraledigheten innefattar ett begränsat antal föräldradagar då den ledige föräldern får föräldrapenning från Försäkringskassan istället för lön från arbetsgivaren.

Inkomst: Pengar som en person får in, vanligtvis genom lönearbete.

Karensdag: Första sjukdagen som man är sjukskriven är en karensdag. Under karensdagen får man ingen betalning. I vissa fall kan man slippa karensdagen, för det finns särskilda regler.

Myndighet: En del av statens eller kommunernas förvaltning. Myndigheterna utför och ansvarar för det som riksdag och regering har bestämt. Exempel på statliga myndigheter är Skatteverket och Försäkringskassan. Lista över Sveriges myndigheter.

Omfördelning: Omfördelningspolitik har till syfte att påverka fördelningen av inkomster, förmögenheter, egendom och konsumtion i ett samhälle (så att fler kan gynnas). Omfördelning görs bland annat genom skatter och välfärd. Omfördelningspolitik kan grovt förenklat liknas vid en slags Robin Hood-politik där staten tar från de rika och fördelar bland de fattiga.

Sjukskriven: När man blir sjuk och inte kan arbeta sjukanmäler man sig till sin arbetsgivare. Man blir därmed sjukskriven.

Skatt: Alla som tjänar pengar eller konsumerar varor och tjänster måste betala skatt (t.ex. löneskatt och moms) som går till gemensamma kostnader i samhället. I Sverige betalas skatten till kommunen, regionen och staten som bestämmer vad pengarna ska användas till. Vårt samhälle är uppbyggt och styrs med hjälp av skattepengar.

Skatteverket: Statlig myndighet som ansvarar för att ta in skatter, sköta folkbokföringen och mycket annat.

Socialförsäkringen: Ett samlingsnamn som inkluderar de flesta av de statliga trygghetssystemen som finansieras med skattepengar. Socialförsäkringen handlar om att ge ekonomisk trygghet vid sjukdom, ålderdom och när barnen är små. Området omfattar sjukförsäkringen, pensionerna samt föräldraförsäkring och bidrag till föräldrar.

Struktur: Uppbyggnad och sammansättning

Välfärd: En samlande benämning på människors levnadsförhållanden som grundas på deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden och så vidare. Allmän välfärd innebär att alla i samhället har en grundläggande nivå av till exempel skydd, säkerhet, mat, sjukvård och utbildning. Förenklat uttryckt kan den allmänna välfärden liknas vid ett socialt skyddsnät som ska se till att medborgarnas levnadsförhållanden når upp till en viss standard.
 

ANNONS

ANNONS

Välfärdssamhällets bakgård

Ibland talar vi i Sverige om att vi ska ha ett finmaskigt skyddsnät. Med det menas att de olika delarna av välfärdssamhället ska ge individen så mycket skydd att ingen ska kunna “falla igenom” och hamna utanför samhället. Idag är dock så inte fallet. Särskilt människor som invandrat, både från olika delar världen och andra EU-länder, lever ibland under omständigheter som gör att de står helt utanför välfärdsstatens olika trygghetssystem, trots att de lever i samma land som oss andra.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad menas med ett välfärdssamhälle?
     
  2. Vilka tre delar är det svenska välfärdssystemet uppbyggt kring?
     
  3. Vad menas med att skatterna finansierar det svenska välfärdssystemet?
     
  4. Förklara vad Försäkringskassan är och vilken roll den har i samhället.
     
  5. Det finns främst två olika typer av bidrag. Hur skiljer de sig åt?
     
  6. På vilka sätt skapar föräldraförsäkringen trygghet för både föräldrarna och barnet?
     
  7. Förklara skillnaden mellan barnbidrag och studiebidrag.
     
  8. Hur fungerar det om man blir sjuk och måste vara hemma från jobbet?
     
  9. Förklara kortfattat hur det svenska sjukvårdssystemet fungerar. Använd gärna följande begrepp i din förklaring: skatter, patientavgift, frikort samt subventionerade mediciner.
     
  10. Vad menas med A-kassa och hur fungerar den?
     
  11. Vilket stöd finns att söka om man är arbetslös och inte är medlem i en A-kassa?
     
  12. Förklara kortfattat vad pension är och hur pensionssystemet fungerar.

Ta reda på:

  1. Hur mycket får en familj i barnbidrag varje månad per barn?
     
  2. Hur mycket får du i studiebidrag varje månad när du studerar på gymnasiet?
     
  3. Hur mycket betalar din kommun i skolpeng varje år till din skola för att du ska kunna gå i skolan gratis?

Diskutera:

  1. Har vi ett bra eller dåligt välfärdssystem i Sverige? Motivera varför.
     
  2. Har vi för höga eller låga skatter i Sverige? Motivera ditt svar. Jämför gärna med USA:s välfärdssystem.
     
  3. Är det bra eller dåligt att höja pensionsåldern ytterligare? Motivera ditt svar.
     
  4. Ska vi ha fler privata aktörer inom t.ex. vården och skolan? Motivera ditt svar.
     

 

Källor:
https://www.forsakringskassan.se/privatpers
https://www.skatteverket.se/privat/skatter 
https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Stod-och-service/Ersattning-fran-a-kassa.html
https://www.pensionsmyndigheten.se/forsta-din-pension
Klas Åmark. Hundra år av välfärdspolitik: välfärdsstatens framväxt i Norge och Sverige, Boréa, 2005
Per Thullberg och Kjell Östberg, Den svenska modellen, Studentlitteratur AB, 1994.
Margareta Bäck-Wiklund, Svensk välfärd under 100 år, Forsa, 2003
Anthony Giddens, Sociologi, Studentlitteratur AB, 2003
Göran Ahrne, Det sociala landskapet: En sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet, Bokförlaget Korpen, 2013
Lotta Vahlne Westerhäll och Judith Jäderberg, Den lilla starka staten - Samtal om välfärdssystemets sociala hållbarhet i ett rättsligt perspektiv, SNS Förlag, 2005
 

FÖRFATTARE

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

 

 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplan för Samhällskunskap 1a1,

Sidan uppdaterad: 13 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 11 september 2018

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer

Försäkringskassans skolmaterial för gymnasiet

av: Försäkringskassan
Gymnasiet

Filmer och annat material om försäkringar för dig som är gymnasielärare i samhällskunskap.

+ Läs mer

Allas våra pengar - undervisningsmaterial

av: CSN
Gymnasiet, Nyanlända

Allas våra pengar är ett undervisningsmaterial om det svenska välfärdssystemet med utgångspunkt i studiebidraget.

+ Läs mer

Upptäck välfärden

av: CSN, Kronofogden och Skatteverket
Högstadiet, Gymnasiet

Upptäck välfärden är ett studiematerial om att förstå och värna våra gemensamma resurser. Välfärdsystemet spelar en stor roll i det svenska samhället. Begreppet välfärd används ofta i debatter och medier - men förklaras sällan. Vi tror den förklaringen behövs för att skapa en insikt om det gemensamma ansvaret för samhällets gemensamma resurser.

+ Läs mer

Artiklar om Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer

SO-rummet bok
S

Synen på invandring och medborgarskap i Sverige - 1800-talet och framåt

av: Torbjörn Nilsson
2021-10-11

Den franska revolutionen och utvecklingen under tidigt 1800-tal blev en vattendelare i medborgarskapets idéhistoria. Begreppet undersåte försvann inte, men utmanades av ”medborgare”. Svensken (mannen) kunde uppfattas som en deltagande individ, någon som var med att förbättra människans lott. Medborgarskapet blev universellt (omfattande alla) och lagstadgat i en författning istället för hierarkiskt och diskriminerande...

+ Läs mer

Podcast om Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer

SO-rummet podcast icon
M

Välfärdsteorier och välfärdsmodeller

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-10-24

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om tre olika välfärdsteorier: den konservativa, den liberala och den socialdemokratiska.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-10-17

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur den svenska välfärden (ex. sjukvård och pension) fungerar.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Fakta om skatt i Sverige

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-09-26

Julia, Kristoffer och Mattias förklarar vilka skatter vi betalar i Sverige och vad pengarna går till.

+ Läs mer

Länkar om Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Sh

Samhällsekonomi

Om hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Vi ska också titta på pengars värde,...

Sh

Privatekonomi

Om hushåll, inkomst, utgifter, skatt samt relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

Sh

Konservatism

Konservatismen är en samhällsåskådning som bygger på devisen "frihet under ansvar", och som slår vakt om sådant som har...

Sh

Liberalism

Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.

Sh

Socialism

Socialismen är en politisk ideologi som till stor del grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr...

Sh

Sveriges politiska system

Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...

Ge

Fattigdom och ohälsa i världen

Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...

Sh
Karta

Fakta om Sverige

Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...

Sh

Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...

Sh
Folkmassa

Individers och gruppers identitet och relationer

Om identitet, sexualitet, könsroller, jämställdhet, minoriteter, arbete, boende, välfärdsstrukturer, migration,...

Sh

Sexualitet, könsroller och jämställdhet

Om socialisation, normer, genus och identitet. Vi reder ut begreppen jämlikhet och jämställdhet och hur sexualitet och...

Sh

Sveriges befolkning, migration och integration

Avsnittet handlar om Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Vi ska även titta på...

Sh

Arbete och boende

Avsnittet handlar om olika boendeformer och vad de innebär för individen samt sambanden mellan socioekonomisk bakgrund...

Sh

Demokratisk påverkan och demokratimodeller

Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...

Relaterade taggar

Hi
bankir

Skatter och skatteväsen

Här kan du läsa om de svenska skatteväsendets historia fram till den tidpunkt då vi fick det...

Hi
mekanisk verkstad

Arbetsliv

Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...

Hi
Schackpjäser

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Hi
Riksdag

Riksdagens historia

Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...

Hi
Stadstorg 1950-tal

Folkhemmet

Det svenska folkhemmet är ett begrepp som statsministern Per Albin Hansson myntade i ett radiotal...

Sh
statistik

Samhällsstatistik

Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information.Resultatet...

Sh
Konjunktur

Konjunkturer

Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi.En...

Sh
BNP karta

BNP och HDI

Välfärd kan mätas i olika mått som värderas olika. Ett gammalt och fortfarande vanligt mått på...

Hi
Handslag

Den svenska modellen

Det svenska folkhemmet och den svenska modellen hänger ihop men är inte synonyma. Man kan säga att...

Hi
Betongkomplex

Miljonprogrammet

Miljonprogrammet var ett bostadspolitiskt program som genomfördes av socialdemokraterna 1965-1974...

Hi
Industrialism

Industriella revolutionens ekonomiska och miljörelaterade följder

Den industriella revolutionen har skapat det samhälle vi lever i idag. Ett samhälle med...

Hi
Fabriksarbetare

Industriella revolutionens sociala följder

Industrialiseringen av samhället ledde till en omfördelning av arbetskraften och produktionen -...