Kläder och klimatdebatten
Våra kläder har också dragits in i debatten om jordens klimat och hållbar utveckling. Det går åt mycket resurser till att tillverka kläder. Enligt EU-organet europeiska miljöbyrån EEA går det t.ex. åt 2 700 liter färskvatten för att tillverka en enda T-shirt. Samtidigt lider stora delar av världens befolkning av vattenbrist. Enligt FN-organet UNICEF saknar 2,2 miljarder människor på jorden tillgång till rent vatten. Att klädindustrin använder så stora resurser har fått många att ifrågasätta om vi verkligen behöver köpa så mycket kläder som vi gör.
Tonårsmodet
Ofta har ungdomarnas sätt att klä sig chockerat den äldre generationen. På 1960-talet blev det populärt att tonårspojkar skulle ha långt hår. Många förfasade sig och tyckte det var ett förfärligt mode. Men efterhand började alltfler äldre också låta håret växa.
Efter ett tag går chocken alltså över. Ungdomarnas mode blir accepterat och allt fler äldre tar över det. Då dyker ett nytt ungdomsmode upp, blir accepterat av de äldre och ersätts i sin tur av ett annat. I början av 2020-talet var det populärt bland ungdomar att köpa jeans som hade hål på knäna redan från början.
Ibland finns det hets i modet. Många ungdomar känner press att bära kläder och skor av ett visst - ofta dyrt - märke för att få vara med i gruppen.
Modet förändras
Modet förändras snabbt. Det som är allmänt accepterat kan några år senare betraktas som löjligt. Den som tittar på foton från tidigare årtionden häpnar över konstiga frisyrer, kläder och glasögonbågar.
"Hur kunde folk klä sig så", är en vanlig tanke. Men då tyckte de flesta att det var normalt.
Utseende före hälsa
Att göra sig fin och se bra ut har för det mesta handlat om att göra sig attraktiv för andra, ofta för personer av motsatt kön. I antikens Grekland visade ett blekt kvinnoansikte att ägarinnan tillhörde överklassen och inte behövde slita utomhus i solskenet hela dagarna. För att göra ansiktet riktigt blekt använde grekerna vitt puder. Pudret innehöll den giftiga metallen bly. Men trots att grekerna visste det satte de sitt utseende före sin hälsa.
Bruket att använda bly som ingrediens i puder fortsatte in i renässansen. Englands drottning Elisabet I (1533-1603) använde puder för att dölja sina smittkoppsärr. Hon avled till slut av blodförgiftning, orsakad av bly och andra giftiga ämnen som ingick i det smink hon använde.
Utseendet har också gällt kroppen - främst kvinnornas. Idealet för kvinnor har växlat. Ibland har det varit en rund kvinnokropp som gällt, ibland en smal.
I början av 2020-talet var det viktigt att vara smal och hälsosam. Sociala medier och influencers spelar en allt större roll får hur ungdomar vill se ut. Ibland har det gått så långt att främst unga flickor drabbats av ätstörningar för att bli så smala som möjligt.
Mönstret att ta till metoder som är skadliga för att se attraktiv ut har alltså levt kvar sedan antiken - även om metoderna skiftat.
Kroppen och samhället
Kraven på hur kvinnors kroppar ska se ut speglar samhället. I samhällen där det är ont om mat ger en rund kropp status. I samhällen där det finns gott om mat är en rund kropp inte lika viktig. Då blir det andra ideal som gäller.
Det har också blivit allt vanligare med skönhetsoperationer för män och kvinnor som vill uppfylla dagens skönhetskrav. Det kan handla om att göra läpparna eller brösten större eller näsan rakare. Det finns gott om annonser på nätet som lovar att uppfylla alla drömmar. Men långtifrån alla är nöjda efter operationen, det blev inte som tänkt, eller som läkaren lovat.
Hygien och hälsa
Att frivilligt gå i trasiga kläder var länge otänkbart. Men i början av 2020-talet var det mode bland en del ungdomar att köpa jeans som hade hål på benen redan från början.
Men även för den som frivilligt bär trasiga kläder är hygienen viktig. Att lukta otvättad eller ha otvättat hår är fortfarande socialt oacceptabelt. Det är viktigt att vara ren och lukta gott. Precis som klädtillverkning är skönhetsprodukter en mångmiljardindustri. I affärer dignar hyllorna av en rad olika typer av schampo, balsam, kroppslotion och deodoranter.
Men även synen på hygien har förändrats under århundradena. Precis som med modet kan något som en gång var självklart bli oacceptabelt och tvärtom.
I romarriket fanns stora badhus - termer - som bland annat kejsarna lät bygga. Förmögna romare tillbringade många timmar varje vecka i de påkostade anläggningarna. Varje romersk ort med självaktning skulle ha minst ett badhus.
”Farligt att bada”
Men efterhand kom badandet i vanrykte. Européerna blev allt smutsigare och mindre benägna att bada. Läkare varnade till och med för att det kunde vara farligt. De menade att badandet öppnade huden och att sjukdomar lättare kunde ta sig in. Solkonungen Ludvig XIV ska bara ha badat två gånger under sitt liv.
Ingen kände till att det var bakterier och virus som förde med sig smitta. Därför såg ingen heller nyttan med att hålla sig ren. När läkaren Ignaz Semmelweis på 1840-talet uppmanade sina kollegor att de skulle tvätta händerna innan de förlöste barn, blev ilskan så stor att han måste lämna sjukhuset i Wien.
Först när Louis Pasteur och Robert Koch i slutet av 1800-talet visade att bakterier orsakade sjukdomar började alltfler inse att det var viktigt med hygien. Den ökade hygienen blev först något för över- och medelklassen. Det är naturligtvis lättare att bada för den som har ett badrum där varmt vatten strömmar ur kranen än för den som måste bära upp badvatten från en pump på gården och sedan värma det.
Idag anser vi det självklart med badrum och toalett inomhus. Men ännu i mitten av 1960-talet saknade vart tredje hushåll i Sverige badrum. Folk tvättade sig och badade i köket, utomhus eller gick till ett badhus. Men det blev inte varje dag, i bästa fall en gång i veckan.
Numera kopplas hygien ihop med god hälsa. Även för den som väljer att gå i trasiga jeans gäller det alltså att lukta gott.
Att dricka brunnFrån och med 1600-talet blev det populärt att dricka brunn i Sverige. På vissa orter fanns det vatten som ansågs vara speciellt nyttigt. Vattnet skulle vara klart och glittrande, lukta svavel och innehålla järn. Brunnar med sådant vatten kallades surbrunnar. Man tänkte sig att järnsalter i vattnet tog sig in mellan muskelfibrer i kroppen och stärkte den. Svavlet sades bota alla möjliga sjukdomar. Men det var inte bara för vattnets skull man reste till brunnsorter, det var också ett ställe där man kunde koppla av och roa sig. Medevi, Loka, Ramlösa, Porla och Ronneby är exempel på berömda brunnsorter. Det fanns också många mindre berömda surbrunnar. Surbrunnsgatan i Stockholm har troligen fått sitt namn efter Norra Malms brunn, den äldsta av Stockholms surbrunnar. Även utomlands fanns berömda brunnsorter som Vichy i Frankrike och Baden-Baden i Tyskland.
|
LÄS MER: Kläder förr - en rikedom
LÄS MER: Lätta fakta om klädernas historia
LÄS MER: Modets makt
LÄS MER: En dräkt för hela svenska befolkningen
LÄS MER: Bomull - slaveriet och textilindustrins framväxt
LÄS MER: Historia om relationer, kärlek och sex
LÄS MER: Personlig hygien förr - en smutsig historia
