Antal invånare: 1,5 miljoner (2024)
Huvudstad: Prishtina
Kosovo bröt sig ur Serbien 2008 och utropade självständighet. Sverige tillhör de drygt hundra länder som har erkänt Kosovo som en egen stat. Serbien accepterar inte utbrytningen och en utmaning för regeringen är att integrera den serbiskdominerade norra delen av Kosovo där motståndet mot den nya statsbildningen är starkt. En Natoledd fredsstyrka finns på plats.
Befolkning
Albaner är den dominerande folkgruppen i Kosovo medan serber utgör den största minoriteten. Befolkningen är en av de yngsta i Europa, ungefär hälften av invånarna är under 25 år.
Befolkningen i Kosovo minskar. När en folkräkning hölls våren 2024 beräknades invånarantalet vara bara drygt 1,5 miljon, ett tapp från den ännu rådande officiella siffran på cirka 1,8 miljoner från folkräkningen 2011.
Religion
De flesta i Kosovos stora albanska befolkningsmajoritet är muslimer och hör främst till huvudinriktningen sunni. Serberna är övervägande ortodoxt kristna.
Enligt författningen är Kosovo en sekulär stat. Religionen gör sig för det mesta inte starkt påmind i vardagslivet även om det finns många moskéer, och böneutrop kan höras under dagen.
Politiskt system
Kosovo är en parlamentarisk republik där parlamentet utses i allmänna val och presidenten väljs indirekt, av parlamentet. Författningen bygger på Ahtisaari-planen som den finländske medlaren Martti Ahtisaari utformade innan Kosovo utropade sin självständighet i februari 2008.
Sedan kriget i slutet av 1990-talet har det internationella samfundet (FN, EU) varit, och är delvis ännu, delaktigt i styret och försvaret av Kosovo men alltmer har landets egna institutioner tagit över.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Demokrati och rättigheter
I Kosovo hålls fria val under ordnade förhållanden men institutionerna är svaga i den unga staten. Skenande korruption bidrar till lågt förtroende för statsmakten och journalister utsätts för påtryckningar och hot. Rättssystemet försöker hantera anklagelser om krigsbrott i samband med Kosovokriget 1998–1999.
Det finns en mångfald av politiska partier i Kosovo och oppositionen kan agera någorlunda fritt. Men det förekommer påtryckningar och hot mot väljare.
Utrikespolitik och försvar
Centralt för Kosovo är att bli erkänt som en egen stat men bara hälften av världens nationer har gått kosovanerna till mötes. Motstånd hos medlemmar i FN:s säkerhetsråd gör att världsorganisationen centralt inte har kunnat erkänna den nya staten. Relationen med Serbien är fortsatt dålig men Kosovo har formella relationer med övriga grannländer.
Kosovo är medlem i FN:s båda fackorgan Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF), trots att landet inte släppts in på central nivå. Internationella idrottsorganisationer, som Internationella olympiska kommittén och fotbollens Fifa och Uefa, har också accepterat Kosovo som medlem. Däremot har det blivit stopp för medlemskap i FN:s kulturorgan Unesco.
Ekonomi
Kosovo är ett av Europas fattigaste länder, med ett stort beroende av överföringar från utlandet. Arbetslösheten är hög och utbildningsnivån låg. Bakom fattigdomen ligger också krig, korruption och vanskötsel.
Jordbruk och gruvdrift har varit basen i ekonomin och stått för huvuddelen av landets inkomster och sysselsättning.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Kosovos geografi >
Utbildning
De flesta barn i Kosovo går den nioåriga grundskolan som är obligatorisk, och en stor majoritet fortsätter också till gymnasiet. Utbildningssektorn lider av såväl brist på pengar som lämpliga lokaler och kvaliteten på undervisningen är låg.
Sociala förhållanden
Kosovo är ett av Europas fattigaste länder. En stor del av befolkningen är beroende av socialbidrag och stöd från släktingar utomlands. Det finns ett socialt skyddsnät men ersättningsnivåerna är låga.
Närmare en fjärdedel av befolkningen beräknas leva i fattigdom i Kosovo. Landet finns inte med på FN:s utvecklingsorgan UNDP:s lista över utvecklingsnivån i världens länder, men det ligger lägre än andra länder i regionen.
Besök Landguiden och läs mer om Kosovo.
Konflikter : Kosovo
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om