Antal invånare: 9,5 miljoner (2024)
Huvudstad: Minsk
Belarus (Vitryssland) gränsar till Ryssland, Ukraina och EU-länderna Lettland, Litauen och Polen. Landet kontrolleras helt av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritära regim. Belarus har en bred industribas men är ekonomiskt beroende av Ryssland, inte minst import av rysk naturgas.
Befolkning
Drygt fyra av fem invånare identifierar sig som belarusier (vitryssar). Av minoritetsgrupperna är ryssarna flest; nästan var tionde invånare är av rysk härkomst. Gränsdragningen mellan belarusier och ryssar är dock vag och det ryska språket används mer än belarusiskan.
Religion
Den belarusiska ortodoxa kyrkan är landets största samfund och har enligt religionslagen från 2002 en särställning i samhället. Katolicismen, islam, judendomen och den lutherska tron erkänns som ”traditionella religioner”.
Politiskt system
Belarus (Vitryssland) styrs av den auktoritäre presidenten Aleksandr Lukasjenko. Varken presidentposten, allbelarusiska folkförsamlingen (dit de viktigaste maktfrågorna har lyfts 2024) eller parlamentet tillsätts genom fria val. Regimen anklagas för omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna.
Författningen har ändrats flera gånger de senaste årtiondena, varje gång i syfte att utöka och befästa presidentens makt. Det har genomförts folkomröstningar om ändringarna, men de har kritiserats för att vara odemokratiska. Nyckelfrågor i författningen handlar om hur många gånger presidenten kan väljas om, vilka inrättningar som ska ha makt och i vilken utsträckning ledamöter av de beslutsfattande organen ska väljas av folket.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Demokrati och rättigheter
Belarus (Vitryssland) under Aleksandr Lukasjenko brukar kallas Europas sista diktatur. Dekret från presidenten har starkare ställning än landets lagar och hans makt över förvaltning och domstolar liknar envälde. Regeringskritiska röster motarbetas. Efter en folklig protestvåg, riktad i synnerhet mot presidentvalet 2020, har tillslagen mot massmedier ökat och straffen för oliktänkande skärpts.
Utrikespolitik och försvar
Regimen i Belarus (Vitryssland) är starkt beroende av Ryssland även om relationerna ofta varit turbulenta. Belarus tog inledningsvis avstånd från Rysslands annektering av ukrainska Krim 2014, men har senare valt att betrakta Krim som ryskt. Förhållandet till västländerna har länge varit problematiskt. Regimens hantering av presidentvalet 2020 och stödet för Rysslands invasion i Ukraina 2022 har skärpt motsättningarna.
Ekonomi
Belarus tvingas betala ett högt pris för sin inblandning i Rysslands invasion av Ukraina. Tidigare gav subventionerad gas och olja från Ryssland billig energi till Belarus industri och möjlighet att återexportera raffinerade produkter med förtjänst. Men president Lukasjenkos bristande popularitet hos det egna folket förde honom och därmed landets ekonomi närmare Ryssland igen, och andra dörrar har stängts för regimen i utlandet.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Belarus geografi >
Utbildning
De flesta barn i Belarus går några år i förskola innan de börjar ordinarie skola. Nioårig skolplikt råder, från sex eller sju års ålder. Det stora flertalet går också gymnasiet. Men undervisningen anses hålla ojämn kvalitet och det belarusiska språkets ställning är svag.
Sociala förhållanden
På papperet garanterar myndigheterna i Belarus (Vitryssland) full sysselsättning, rätt till skola, vård, omsorg och pension. Men flera år av ekonomiska svårigheter gjorde många belarusier arbetslösa och försämrade de sociala förmånerna. Skyhög inflation urholkade värdet av pensioner och andra ersättningar. Välståndet beskrivs som knapert men jämnt fördelat.
Besök Landguiden och läs mer om Belarus.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om