L

Kategori

Bilden visar den förmögne köpmannen och brukspatronen John Jennings tillsammans med sin bror och svägerska. Han var en av frihetstidens rikaste köpmän. Målning gjord av Alexander Roslin, 1769.

Frihetstidens Sverige 1719-1772

Genom stora delar av den svenska historien, från medeltidens början fram till stormaktstidens slut, hade Sverige styrts av kungar eller drottningar. Under den senare hälften av stormaktstiden, då Karl XI och senare Karl XII styrde, hade kungamakten dessutom blivit enväldig vilket innebar att kungen själv hade kunnat fatta alla viktiga beslut. Detta ändrades under frihetstiden då makten istället hamnade i riksdagen.

Riksdagen tar makten - kungamakten minskar

Efter Karl XII:s död 30 november 1718 och det svenska stormaktsväldets sammanbrott, befann sig Sverige i kris. Landet var utfattigt efter de många och långa kostsamma krigen och var i stort behov av återhämtning. Folket ville ha förändring.

Genom stora delar av den svenska historien, från medeltidens början fram till stormaktstidens slut, hade Sverige styrts av kungar eller drottningar. Under den senare hälften av stormaktstiden, då Karl XI och senare Karl XII styrde, hade kungamakten dessutom blivit enväldig vilket innebar att kungen själv hade kunnat fatta alla viktiga beslut. Detta ändrades under frihetstiden då makten istället hamnade i riksdagen.

Riksdagen tar makten - kungamakten minskar

Efter Karl XII:s död 30 november 1718 och det svenska stormaktsväldets sammanbrott, befann sig Sverige i kris. Landet var utfattigt efter de många och långa kostsamma krigen och var i stort behov av återhämtning. Folket ville ha förändring.

ANNONS

I samband med att Sveriges dåvarande drottning Ulrika Eleonora hade avsagt sig kronan 1720, passade riksdagen på att minska kungamakten. Makten skulle i fortsättningen istället ligga hos rådet (regeringen) och riksdagen. Perioden mellan 1719 (ibland räknas från 1720) och fram till Gustav III:s maktövertagande 1772 brukar därför inom svensk historieforskning kallas för frihetstiden.

Bild: Nationalmuseum

Naturvetaren Carl von Linné (1707-1778) är Sveriges mest kände vetenskapsman genom tiderna. Här avporträtterad av Alexander Roslin, 1775.

Men friheten var bara till för ett fåtal eftersom riksdagen dominerades av adeln. Bönderna, som utgjorde merparten av Sveriges befolkning, hade fortfarande väldigt lite makt och hölls utanför alla viktiga politiska beslut.

Hattarna och mössorna - Sveriges första politiska partier

Under frihetstiden fick Sverige sina två första politiska partier – hattarna och mössorna. Den politiska makten skiftade mellan dessa två partier under frihetstidens gång. Mössorna förde en försiktig utrikespolitik, medan hattarna ville ha revansch mot ärkefienden Ryssland vilket ledde till ett misslyckat krig 1741-1743.

Sverige behövdes byggas upp ekonomiskt

Krigen på 1600-talet och i början av 1700-talet hade ruinerat Sverige. Landet var därför tvunget att byggas upp även finansiellt (ekonomiskt). För att Sverige skulle kunna återhämta sig var det viktigt att lokalisera, mobilisera (samla ihop) och utnyttja alla resurser som fanns inom rikets gränser. En rad vetenskapsmän, däribland Carl von Linné, skickades under 1740-talet ut på upptäcktsresor inom landets gränser för att hitta outnyttjade naturresurser som staten kunde använda sig av.

I Sverige grundades också en vetenskaplig akademi 1739 i syfte att förbättra de teknologiska kunskaperna och få fart på landets industri.

Bild: Nationalmuseum

Vy över Stockholm, med det kungliga slottet i bakgrunden. Under frihetstiden var kungamakten mycket begränsad. Den politiska makten låg istället hos riksdagen.

Det kungliga enväldet återinförs

Frihetstiden karaktäriseras av ekonomiska och vetenskapliga framsteg, men också av politisk instabilitet. Läget i riksdagen var lynnigt och korruptionen utbredd. Frihetstidens politiska kaos utmynnade så småningom i Gustav III:s statskupp 1772 som satte punkt för frihetstiden. I och med det återupprättades det kungliga enväldet så att kungen återigen bestämde det mesta själv.

Bild: SO-rummet.se

Gustaf III:s kröning i Storkyrkan 1771. Detalj från en ofullbordad målning av Carl Gustaf Pilo (1711-1793).

Bakgrunden till Gustav III:s statskupp

Under sitt första regeringsår försökte Gustav III att stärka kungamakten och samtidigt få de båda politiska partierna att komma överens och istället börja samarbeta under hans ledning. Mösspartiet opponerade sig dock mot all inblandning av kungen.

Gustav III ansåg vid den här tiden att Sveriges riksdag hade hamnat i samma läge som i Polen där det paralyserade parlamentet drivit landet in i ett inbördeskrig. När sedan Polen delades i augusti 1772 och förlorade en stor del av sitt landområde, genomförde Gustav III en statskupp varefter rådet (dåtidens regering) fängslades och tvingades att godta den nya regeringsformen.

Gustav III:s statskupp markerar slutet på frihetstiden och början på den gustavianska tiden (1772-1809). Den gustavianska tiden dominerades av två kungar: först Gustav III och därefter hans son Gustav IV Adolf.

LÄS MER: Frihetstidens statsskick

LÄS MER: 1700-talet var nyttans tidevarv i Sverige

LÄS MER: Hattar och mössor

LÄS MER: Gustav III

Ståndsriksdagen

Kung Gustav Vasa sammankallade 1527 ett så kallat riksmöte i Västerås, där adel, borgare och bönder var representerade. Prästerna deltog som ett självständigt stånd först vid 1544 års riksdag.

Ståndsriksdagens makt och arbetssätt förändrades många gånger genom åren. Under Karl XII:s envälde (1697–1718) sammanträdde riksdagen knappast alls.

Under frihetstiden (1719–1772) hade riksdagen stor makt och sammanträdde regelbundet. Läs mer >

ANNONS

Visste du att:

Den 29 februari 1720 abdikerade drottning Ulrika Eleonora till förmån för sin man Fredrik av Hessen. Drottningen motiverade sin abdikation med bibliska ord (hon följde Paulus ord). Hon ansåg att det var omöjligt att regera när hon hade en 12 år äldre make, som enligt aposteln Paulus, skulle styra över kvinnan.
År 1726 förbjöds alla enskilda religiösa sammankomster i Sverige. De som bröt mot förbudet dömdes till höga böter eller långvariga fängelsestraff. En person fick till exempel 44 års fängelse. Förbudet upphävdes först 1858.
Vid mitten av 1700-talet var en tredjedel av Sveriges befolkning yngre än 15 år. Idag har andelen barn under 15 år minskat till en femtedel av befolkningen.
Husförhör var ett slags religionsförhör som prästen utförde på sina församlingsbor. Prästen kom till de olika hemmen och förhörde alla huvudstycken i Luthers lilla katekes, som var läroboken i kyrkans och statens tro. Meningen med dessa förhör var att kontrollera att ingen försökte föra fram nya idéer som stred mot den rätta tron. Vid dessa förhör förde prästen anteckningar om vad var och en kunde och vilka som var läskunniga. Husförhören var också ett slags folkliga fester. Till dem gick man för att träffa bekanta och äta god mat.
Det nuvarande Sverige hade år 1750 knappt 1,8 miljoner invånare och Finland drygt 400 000.
1700-talets svenska riksdagsdebatter var livliga föreställningar. Fylleri och slagsmål var vanliga företeelser. Talmannen fick ofta uppmana riksdagsmännen att de inte skulle komma onyktra till sammanträdena. Ordentligt berusade riksdagsmän arresterades för fylleri när de var inne i riksdagen.
År 1771 åt den svenske kungen Adolf Fredrik ihjäl sig. Kungens svaga hälsa tålde inte en supé bestående av kött med rovor, vetebullar, kaviar, hummer, böckling, öl, champagne och massor av semlor. Läs mer här >
1772 hade Stockholm 70 000 invånare, över 9 000 var tiggare.
Under 1700-talet satsade både hattarna och Gustav III (1741 respektive 1775) på statliga brännvinsfabriker (s.k. kronobrännerier) samtidigt som importen av brännvin och böndernas husbehovsbränning förbjöds. Under frihetstiden var detta en av riksdagens mest brännande frågor. Hattarna ansåg att hembränningen ledde till att stora mängder spannmål måste importeras, vilket förstörde statens ekonomi (enligt den rådande merkantilistiska läran). Gamla slott som Vadstena och Kalmar började utnyttjas för tillverkning av sprit. Några stora inkomster till kronan blev det emellertid aldrig. Hembränningen fortsatte i smyg och spritsmugglingen tilltog. Vissa eftergifter gjordes av Gustav III, främst för att lugna bönderna, som hade intresse av att kunna bedriva egen sprittillverkning och försäljning. Först på 1820-talet släpptes husbehovsbränningen helt fri.
Olika handelshus (firmor i Stockholm och Göteborg) behärskade under frihetstiden utrikeshandeln och byggde upp stora förmögenheter i skydd av hattarnas reglerade näringspolitik. Dyra transporter och behovet av ett utbrett kontaktnät i utländska handelsstäder gynnade de stora firmorna med deras utvecklade kreditsystem. De var ofta familjeföretag och avläggare (dotterbolag) till utländska firmor som försåg dem med kapital. "Börsaristokratin" bestod till stor del av inflyttade köpmän från England, Skottland, Holland och svenska Pommern; kända göteborgska släkter är Campbell och Sahlgren. Stockholms handelshus behärskades av den s. k. skeppsbroadeln - de kapitalbildande och investerande storköpmännen - med intressen i ostindiehandel och med goda lånemöjligheter i Riksens ständers bank. Framstående bland dessa var t.ex. G. Kierman, T. Plomgren, H. Petersen och C. Grill. Järnbruken var också viktiga för handelshusen.

Regentlängd under frihetstiden

Ulrika Eleonora: 1718-1720
Fredrik I: 1720-1751
Adolf Fredrik: 1751-1771

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Varför kallas perioden för frihetstiden? Vad syftar friheten på?
Men hade vanligt folk frihet? Varför eller varför inte?
Vad gjordes för att förbättra Sveriges ekonomi under frihetstiden? Nämn några insatser/åtgärder som utfördes.
Nämn några fakta om frihetstidens två politiska partier.
Hur och varför tog frihetstiden slut?
Vad kan mer vara värt att minnas i den här texten?

Ta reda på:

Varför kallades de politiska partierna för hattar och mössor?
Vad menas med polsk riksdag?

Diskutera:

Vad innebär begreppet "frihet" för dig? Vilka värden sätter du främst? Jämför med dina klasskompisar.

Litteratur:
Den svenska historien (Bonnier lexikon), del 9 – Hattar och mössor. Ostindiska kompaniet, Bonniers, 1994
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Almqvist & Wiksell, 1996
Susanna Hedenborg, Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006, Studentlitteratur AB, 2006
Jakob Christensson (red), Frihetstiden - Signums svenska kulturhistoria 4, Signum, 2006

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)

Läs mer om

Kartor

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024

Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Lärarmaterial om Frihetstidens Sverige

Riksdagen under 500 år – från kungamakt till folkstyre

av: Sveriges riksdag

Mellanstadiet

Från kungamakt till folkstyre är ett pedagogiskt material om riksdagens utveckling under 500 år. Det lyfter händelser och förändringar som skett, källor och historiebruk.

+ Läs mer

Sveriges historia från istid till EU

av: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)

Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst

Textfrågor, skapa tidslinje och skriv personporträtt.

+ Läs mer

Sverige, slavhandeln och slaveriet

av: Forum för levande historia

Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst

Många känner till den transatlantiska slavhandeln och slaveriet, men få vet att Sverige var en del av det.

+ Läs mer

Artiklar om Frihetstidens Sverige

Samarbete

Den transatlantiska slavhandeln är en del av vår svenska historia

av: Forum för levande historia

2023-03-08

Det handlar om makt, våld och rasism. Det nya undervisningsmaterialet Sverige, slavhandeln och slaveriet dyker ner i en för många okänd historia om Sverige som kolonialmakt i Karibien...

+ Läs mer

S

Bergsbruk och skogsbruk i 1700-talets Sverige

av: Torbjörn Nilsson

2022-06-27

Bergsbruk var en näring som vid 1700-talets mitt stod för 75 procent av Sveriges export. Viktigast var de ca 350 järnbruken, men även koppar och silver bröts. Stångjärnet exporterades främst till England. Sverige dominerade den internationella handeln, men konkurrensen från Ryssland ökade starkt under seklets senare del. Genom Jernkontoret var bergsbruket strikt reglerat för att garantera kvalitet, höga priser och tillgång till bränsle. Skogsbruk bestod under 1700-talet av främst tjärbränning och vedinsamling. Exporten av sågat virke var liten. Norges mer utvecklade sågverk med finbladiga sågar var en övermäktig konkurrent. Först under senare delen av seklet utvecklades sågverksindustrin i Sverige...

+ Läs mer

S

Skolans och läraryrkets historia i Sverige

av: Esbjörn Larsson

2022-06-13

Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan när de är barn och de flesta tycker inte att det är något konstigt med det. Men så har det inte alltid varit. För 400 år sedan, på 1600-talet, var det till exempel bara några få av pojkarna som gick i skolan. För flickor fanns det inga skolor alls. När man läser om hur barn hade det i skolan förr så upptäcker man snart att skolor kan se ut på många olika sätt och att den skola vi har idag fungerar på ett annat sätt än skolan gjorde förr...

+ Läs mer

L

Boskapsdjuren var livsviktiga i det gamla jordbrukssamhället

av: Lars Hildingson

2022-05-14

Husdjuren i det gamla jordbrukssamhället under tidigmodern tid, var småväxta jämförda med dagens husdjur. Kor och grisar vägde inte mer än en tredjedel av vad de väger idag. En ko gav kanske 500 liter mjölk per år. Dagens ko ger 10 000 liter mjölk per år. Det händer att hennes juver blir så stort och tungt att det behöver hållas uppe med väv och remmar för att inte spenarna ska släpa mot marken...

+ Läs mer

M

Maten förr: I herrgårdens kök

av: Jane Fredlund

2022-02-18

Följ med på ett besök i herrgårdsköket där vi möter matos, rök som sticker i ögonen, slammer av kastruller och idogt arbete. Men pass på rangordningen. Bäst att visa respekt för husmamsellen med nyckelknippan skramlande i ett band kring midjan. På mindre herrgårdar låg köket enligt gammal tradition inrymt i en särskild flygel. Det var främst för brandfarans skull, för maten lagades över öppen eld. Dessutom slapp man matos och sotig rök i sal och förmak. I köksflygeln fanns också diverse ekonomiutrymmen och tjänstefolkets sovrum...

+ Läs mer

M

Maten förr: På bondens bord

av: Jane Fredlund

2022-02-18

Mest karakteristiskt för gångna tiders mathållning på landsbygden var nog att kosten var så ensidig. Dag efter dag samma mat, mål efter mål. Enformigheten bröts bara till helgerna och vid en och annan fest. Matvanorna skilde sig åt från trakt till trakt och kosten var mycket olika sammansatt beroende på vad som odlades och vad som i övrigt fanns att tillgå. "Man tager vad man haver" var den gyllene regeln...

+ Läs mer

Länkar om Frihetstidens Sverige

Sortera efter:

Taggar (taxonomy_vocabulary_6)

14:45

Historia fördjupat: Frihetstiden

Avsnitt (14:45 min) från UR:s programserie Historia fördjupat där du kan lära dig mer om frihetstidens Sverige. Två experter fördjupar sig i den svenska frihetstiden. Hur demokratiskt var egentligen Sverige under denna period? Hur såg motståndet ut - tyckte alla att de nya friheterna var bra? Vad är egentligen suppliker och hur kan de hjälpa oss förstå vardagliga problem i 1700-talets Sverige?

Om Historia fördjupat: Fördjupande program om de händelser och skeenden som tas upp i serien Historia förklarad. Tillsammans med en programledare samtalar några av Sveriges främsta experter inom respektive område om historiebruk, källor och hur historiska händelser påverkar oss även idag.

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Taggar:

Dokumentär och film

Frihetstidens statsskick

Spara som favorit

5:21

Vad är grejen med Sverige under 1700-talet?

En kortfattad genomgång (5:21) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar om Sverige under 1700-talet. Här berörs stora nordiska kriget, frihetstiden och den gustavianska tiden.

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Gustavianska tidens Sverige

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Stora nordiska kriget

Spara som favorit

Frihetstiden (1719-1772)

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa en sammanfattning över frihetstidens politiska skeenden. År 1719 avskaffade riksdagen den svenska monarkins envälde. Så började frihetstiden i Sverige, som pågick till Gustav III:s statskupp 1772...

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Taggar:

Hattar och mössor

Arvid Horn

Gustav III:s statskupp

Frihetstidens statsskick

Spara som favorit

ANNONS

18:25

Tidigmodern tid förklarad

Avsnitt (18:25 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om tidigmodern tid. Den tidigmoderna tiden rubbar den kristna världsbilden med upptäcktsresor, vetenskapliga upptäckter och en ny syn på människan. Men vad var det för upptäckter som gjordes? Vilka konsekvenser fick upptäcktsresorna? Och hur kunde ett krig splittra hela kontinenten? Vi förklarar den här epoken och hur den förändrade världen.

Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.

Kategorier:

Nya tidens huvudlinjer

Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Reformationen

Frihetstidens Sverige

Upplysningen

Taggar:

Dokumentär och film

Världsbild

Vetenskapliga revolutionen

Upptäckare och upptäcktsresor

Kolonisation och kolonialism

Spara som favorit

Riksarkivets digitala arkiv : Skatter

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser och så vidare om skatter. Sedan mitten av 1500-talet har vi en rik dokumentation av olika skatter som inbetalats till staten. Dessa användes framförallt till kungens underhåll och de krig som landet deltog i. Fogdar placerades ute i landet för att administrera och driva in skatterna. Dessa arkiv berättar folkets historia, du får insikt i våra förfäders ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, t.ex. alkohol- och tobaksbruk. Från att skatterna under 1500-talet i huvudsak gällde jord och säd uppstod nya behov och efterhand tillkom en mängd olika skatter till bl.a. kommun och landsting.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"

Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Stormaktstidens Sverige

Frihetstidens Sverige

Ekonomi och handel 1500-1776

Gustavianska tidens Sverige

Sverige under 1800-talet

Ekonomi och handel 1776-1914

Sverige under 1900-talet

Ekonomi och handel 1914-1991

Sveriges historia

Historiska arkiv, kartor och statistik

Taggar:

Skatter och skatteväsen

Samhällsstatistik

Källvärdering och källkritik

Historiskt källmaterial

Spara som favorit

Riksarkivets digitala arkiv : Militaria - indelta båtsmän, ryttare och soldater 1680-1901

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser, brevsamlingar och så vidare om indelta båtsmän, ryttare och soldater 1680–190. Från 1680-talet fram till och med 1901 bestod manskapet i den svenska krigsmakten dels av värvat folk, dels av indelt folk. Det indelta manskapet utgjorde den stora majoriteten och bildade kärnan i arméns landskapsregementen och flottans båtsmanskompanier. När indelningsverket skapades lät man en eller flera gårdar bilda rotar och rusthåll med uppgift att rekrytera en båtsman, ryttare eller soldat, ge honom lön och ett torp med mark att bruka. Indelningsverket såg olika ut i olika delar av landet. Det förändrades också över tiden. I några landskap eller vissa regementen förekom exempelvis inga torp. Riksarkivets digitaliserade arkiv behandlar främst tiden under indelningsverket.

Se även Riksarkivets militärhistoriska ordlista

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"

Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Frihetstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Gustavianska tidens Sverige

Krig och försvar 1776-1914

Historiska arkiv, kartor och statistik

Taggar:

Stora nordiska kriget

Skånska kriget

Indelningsverket

Finska kriget

Historiskt källmaterial

Spara som favorit

Riksarkivets digitala arkiv : Krigsarkivets kartsamlingar

Kartering är en viktig beståndsdel i krig och försvar. Därför är Krigsarkivets samlingar av historiska kartor så omfattande, särskilt vad gäller utlandet. Samlingen omfattar Svenska och utländska topografiska kartor, ett flertal av kartorna avbildar städer och fästningar från hela världen. Kartorna är tryckta eller vackert handritade med stor detaljrikedom. De äldsta kartorna dateras till sent 1500-tal, de yngre från 1980-talet, men den största delen är från 1700- och 1800-talen.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"

Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Stormaktstidens Sverige

Frihetstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Gustavianska tidens Sverige

Sverige under 1800-talet

Krig och försvar 1776-1914

Sverige under andra världskriget

Historiska arkiv, kartor och statistik

Taggar:

Kartografi

Historiskt källmaterial

Spara som favorit

Lovisa Ulrika och den misslyckade statskuppen

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Lovisa Ulrika. Ingen av Sveriges icke-regerande drottningar har drivits av en sådan iver att regera. Brodern varnade henne ofta. Fredrik av Preussen insåg att det var ljusår mellan hans kungliga militärdiktatur och frihetstidens riksdagsstyrda Sverige. Här hade det enväldiga kungadömet begravts med Karl XII 1718. Nu regerade riksdagen som bestod av fyra kammare, en för varje samhällsstånd: adel, präster, borgare och bönder. Ständerna kallades de.

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Kända personer 1500-1776

Taggar:

Statskupper

Drottningar

Lovisa Ulrika

Spara som favorit

20:00

Frihetstiden förklarad

Avsnitt (20:00 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om frihetstiden. Det är under frihetstiden som Sverige tar några stapplande steg mot demokrati - och perioden brukar räknas från Karl XII död till Gustav III:s statskupp. Vi reder ut vad som händer, men försöker också förstå hur det var att leva under den del av 1700-talet, då allt fler får något att säga till om.

Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Taggar:

Ulrika Eleonora (d.y.)

Frihetstidens statsskick

Spara som favorit

Verklighetens Ulla Winblad

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Bellmans kanske mest kända karaktär, Ulla Winblad. Många känner Ulla Winblad som en fiktiv karaktär i Carl Michael Bellmans epistlar. Som själva sinnebilden för 1700-talets fatalistiska rumlande är hon en intressant symbol för tidens kvinnosyn. Och bakom henne finns det faktiskt en person av kött och blod...

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Kända personer 1500-1776

Kvinnohistoria och genushistoria

Taggar:

Berömda kvinnor

Carl Michael Bellman

Stockholms historia

Genus och genusperspektiv

Spara som favorit

Kvinnors företagande på 1700-talet: Kvinnorna Bruhn

Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om kvinnorna Bruhns företagande på 1700-talet. Efter hallrättens (1739) första 20 år hade elva kvinnor tagit tillfället i akt och beviljats tillstånd för att driva eget tapetmakeri. Historikern Mia Elisabeth Skott berättar om två av dem, mor och dotter Bruhn...

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Ekonomi och handel 1500-1776

Kvinnohistoria och genushistoria

Taggar:

Hantverk

Genus och genusperspektiv

Spara som favorit

Frihetstiden: Hattar och mössor i hård kamp

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om frihetstidens hattar och mössor. Perioden mellan det karolinska enväldets slut och Gustav III:s statskupp 1772 brukar kallas frihetstiden. I Sverige rådde då ett fritt statsskick där hattar och mössor, som de första partierna kallades, utkämpade hårda politiska strider...

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Taggar:

Pommerska kriget 1757-1762

Gustav III:s statskupp

Spara som favorit

Därför abdikerade Ulrika Eleonora

Artikel i tidningen Populär Historia där Karin Tegenborg Falkdalen berättar om Ulrika Eleonora den yngre. Det har gått 300 år sedan Ulrika Eleonora abdikerade som regerande drottning...

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Kända personer 1500-1776

Taggar:

Ulrika Eleonora (d.y.)

Drottningar

Spara som favorit

Fredrik I - en avdankad militär på tronen

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Fredrik I, en av Sveriges mest anonyma kungar. Karl XII:s svåger och krigarkompis lyckades erövra kronan, men sedan tog intresset för jakt och unga kvinnor över...

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Kända personer 1500-1776

Taggar:

Fredrik I

Kungar och kejsare

Spara som favorit

Lovisa Ulrika : SKBL

Artikel i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL) där du kan läsa om Lovisa Ulrika. Drottning Lovisa Ulrika var en av det svenska 1700-talets mest framträdande gestalter, såväl på det politiska som på de litterära och konstnärliga områdena...

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Kända personer 1500-1776

Kvinnohistoria och genushistoria

Taggar:

Drottningar

Lovisa Ulrika

Berömda kvinnor

Spara som favorit

Loading content ...