Alla människor är beroende av jordens naturresurser. Så har det alltid varit, men beroendet har ökat i takt med konsumtionssamhällets framväxt och utbredning. Allt vi använder oss av i vårt dagliga liv tillverkas av någon form av naturresurs.
För att tillgodose våra behov av naturresurser och produkter måste det finnas handel. Världshandeln knyter idag samman alla världsdelar och länder i ett stort nätverk av olika leverantörer och underleverantörer. Handelsvaror strömmar ständigt mellan olika platser på jorden och transporteras över världshaven och kontinenter.
Handel i en globaliserad värld
Internet i kombination med moderna transportmedel och ny teknik har lagt grunden till vår tids globalisering. Med begreppet globalisering menas att världens länder knutits samman med hjälp av moderna kommunikationer och att avstånd inte längre innebär några större problem. Det har helt enkelt blivit lättare att bedriva handel. Pengar kan idag förflyttas på ett ögonblick med ett knapptryck och människor och varor kan transporteras på helt andra sätt än tidigare. Allt detta har revolutionerat handeln vilket har lett till att nya handelsmönster har uppstått.
Utan världshandeln skulle många länder vara betydligt fattigare än vad de är idag. Vi måste dock vara medvetna om att utvinning av naturresurser samt produktion och transport av industrivaror är krävande för miljön. Produktionskedjorna kan vara mycket långa och varor transporteras ibland tusentals kilometer med fartyg, lastbilar och flygplan innan de når butikerna. Allt detta innebär stora utsläpp av växthusgasen koldioxid. Många naturresurser utvinns också under usla miljömässiga förhållanden som berör både människor och natur. Det samma gäller ibland tillverkningsindustrin (där råvaror förädlas till färdiga industrivaror).
Genom att handla närproducerade varor (produkter som är tillverkade i närheten), eller varor som är miljö- eller rättvisemärkta, kan du som konsument göra val som på sikt får positiva effekter på miljön och bidrar till bättre arbetsförhållanden i de länder där varorna produceras.
Fördelning av naturresurser
Vissa länder och områden i världen är rika på naturresurser medan andra länder har brist eller i vissa fall saknar naturresurser av värde.
Sverige är ett land som är rikt på både skog och järnmalm, medan exempelvis Danmark saknar dessa naturresurser. Norge har blivit ett rikt land på grund av tillgången på olja, en naturresurs som Sverige saknar.
Men att ett land är rikt på naturresurser innebär inte alltid att folket som bor där får del av de pengar som naturresurserna genererar. Det finns flera exempel på länder som är rika på naturresurser men där merparten av befolkningen lever i fattigdom. Det handlar helt enkelt om hur de ekonomiska tillgångarna fördelas och vad de används till. De afrikanska länderna Kongo-Kinshasa och Angola, precis som Nordkorea i Asien, har stor tillgång på naturresurser men inkomsterna från dessa når sällan folket utan hamnar istället hos krigsherrar, diktatorer eller västerländska bolag. Istället för att satsa pengarna på skola, vård och omsorg går pengarna till annat såsom lyxkonsumtion och upprustning av ländernas arméer.
Förnybara och icke-förnybara naturresurser
Naturresurser delas in i kategorierna förnybara och icke-förnybara naturresurser vilket anger om det är en resurs som återskapas av naturen eller inte. De resurser vi behöver vara mest aktsamma om är de som inte återskapas och som alltså kommer att ta slut med tiden.
Exempel på icke-förnybara naturresurser är mineraler och metaller som utvinns vid gruvdrift. Även fossila bränslen som olja, naturgas och kol är icke-förnybara naturresurser. Fossila bränslen har sitt ursprung från växter och djur som levde på jorden för miljontals år sedan och som under lång tid, långt under markytan, ombildats till fossila bränslen. Olja, naturgas och kol används framförallt som energikällor (icke-förnybara energikällor). Fossila bränslen är skadligt för miljön eftersom stora mängder koldioxid och andra skadliga ämnen frigörs vid förbränning. Ökningen av koldioxid i atmosfären förstärker växthuseffekten och är därför den främsta orsaken till vår tids globala uppvärmning.
Förnybara naturresurser är resurser som naturen återskapar eller som inte kommer att ta slut under överskådlig framtid. Exempel på förnybara naturresurser är skog, vatten, vind och sol. Skog, rinnande vatten, vind och sol kan dessutom omvandlas till förnybar energi i form av biobränsle, vattenkraft, vindkraft respektive solkraft.
Lokaliseringsfaktorer
Som framgått tidigare i texten skiljer man på naturresurser (råvaror - icke förädlade eller färdiga produkter) och industrivaror (förädlade eller färdiga produkter).
Det finns olika faktorer som styr över var i världen som tillverkning av industrivaror förläggs (placeras). Dessa faktorer eller omständigheter kallas inom geografiämnet för lokaliseringsfaktorer.
Världshandeln styrs i sin tur av marknadsekonomiska faktorer som utbud, efterfrågan och vinstintresse. Detta leder till att tillverkningsindustrierna endast byggs upp på de platser som är mest fördelaktiga för företagen.
Hur bra platsen lämpar sig för industriell verksamhet styrs av flera lokaliseringsfaktorer:
- Tillgång till råvaror
- Arbetskostnad (löneläget på platsen)
- Arbetarnas utbildning
- Infrastrukturens utformning
- Närheten till försäljning/marknad.
Det är därför många olika lokaliseringsfaktorer som styr över var i världen företag förlägger sin produktion.
Tillgång på råvaror
I vår globaliserade värld har den geografiska närheten till råvarorna minskat i betydelse eftersom moderna transportmedel ”krympt” avstånden. Det är dock fortfarande många tillverkningsföretag som förlägger sin produktion i närheten av där råvarorna utvinns för att skapa en snabbare och mer kostnadseffektiv produktionskedja. I många fall krävs det flera råvaror för att framställa en produkt (t.ex. en bil). Då väljer ibland företag att placera verksamheten geografiskt mittemellan där naturresurserna finns för att på så vis få så snabba och billiga transporter som möjligt.
Arbetskostnad
En lokaliseringsfaktor som inte går att räkna bort är löneläget i landet där tillverkningen ska. För att hålla nere lönekostnaderna har många västerländska företag ”outsourcat” (flyttat ut) hela eller delar av sin produktion till länder där lönerna är låga.
Arbetarnas utbildning
Många företag är idag beroende av högutbildad arbetskraft för att kunna sälja varor eller tjänster. För dessa företag utgör de anställdas utbildningsnivå en viktig lokaliseringsfaktor. Dessa företag väljer ofta att ha kvar tillverkningsindustrin i sina ursprungsländer där lönerna är höga.
Infrastrukturens utformning
Det är också viktigt att platsens infrastruktur håller hög standard. Exempel på viktig infrastruktur är vägar, järnvägar, flygplatser, kollektivtrafik, bebyggelse, elnät, vatten- och avloppsnät och så vidare. Tillgången till bra infrastruktur är därför viktig när ett företag ska lokalisera sin verksamhet till ett visst ställe. Det går t.ex. inte att bedriva någon modern tillverkningsindustri utan tillgång till kommunikationer och el. Företag som bedriver mycket energikrävande tillverkning kan göra stora vinster genom att förlägga produktionen till platser där elpriserna är låga.
Närheten till försäljning/marknad
Närheten till den marknad där varorna säljs är också en viktig lokaliseringsfaktor. På så vis minskar transportkostnaderna och företaget slipper tullavgifter. Ibland kan det även vara viktigt att snabbt kunna nå ut till kunderna. Många företag väljer därför att förlägga sin tillverkningsindustri i de världsdelar eller regioner där produkterna säljs.
LÄS MER: Vår tids globala handelsmönster
LÄS MER: Naturresurser och dess fördelning
LÄS MER: Energikällor
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Varför är vi så beroende av naturresurser?
- Förklara vad som menas med globalisering.
- Vad är det för vinst med att handla närproducerade varor?
- Vad är det för skillnad på förnybar och icke-förnybara naturresurser?
- Nämn och beskriv tre viktiga lokaliseringsfaktorer.
Ta reda på och diskutera:
- Sverige är beroende av import (köp av varor från andra länder). Börja med att diskutera i grupp vilka länder i världen ni tror att Sverige importerar varor ifrån. Vilka 5 länder tror ni Sverige importerar mest varor ifrån?
- Öppna följande länk Sveriges import 2023 SCB. Här kan ni se statistik, hämtad från Statistiska centralbyrån som visar Sveriges import av varor från de 30 största exportländerna till Sverige. Gå igenom listan och jämför med era svar under fråga 1. Överensstämde era svar med statistiken? Fanns det några länder i listan som ni inte trodde exporterade (sålde) varor till Sverige? I så fall vilket eller vilka?
- Välj ut två länder i statistiken (under fråga 2) vars export till Sverige ni vill undersöka mer. Sök på internet och ta reda på vilka varor som Sverige importerar från dessa länder. Använder ni själva dessa varor?
- Ni ska nu se er själva som företagsledare på ett stort nystartat svenskt industriföretag. Bestäm även vad ni ska tillverka (vilken produkt som helst: t.ex. bilar, stolar, eller spadar). Ert uppdrag är att rangordna lokaliseringsfaktorerna (geografisk närhet till råvaror, tillgång till energi, löneläge och utbildningsnivå, infrastruktur samt närhet till marknad) från 1 till 5 där siffran 1 är mest viktig och siffran 5 är minst viktig. Var noggranna med att motivera era svar om varför ni rangordnat dem som ni gjort.
- Hållbar utveckling handlar om att vi som lever nu inte ska göra slut på jordens resurser utan att kommande generationer ska ha samma möjligheter som vi har. Hållbar utveckling delas in i tre kategorier, social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att människor, oavsett var i världen de bor, ska leva i trygghet. Den ekonomiska hållbarheten utgår ifrån att människor ska lyftas ur fattigdom. Ekologisk hållbarhet handlar om att vi ska kämpa mot klimatförändringar och för en giftfri miljö. Om ni skulle göra er rangordning av lokaliseringsfaktorer (under fråga 4) men med fokus på hållbar utveckling istället för vinst, skulle er rangordning då se annorlunda ut? Diskutera och motivera era svar.
Litteratur:
Erik Andersson, Globaliseringens politiska ekonomi - en introduktion, Studentlitteratur AB, 2001
Erik S Reinert, Global ekonomi: hur rika länder blev rika och varför fattiga länder förblir fattiga, Premiss, 2016
Göran Collste, Globalisering och global rättvisa, Studentlitteratur AB, 2010
Hans Hansson, Internationell ekonomi, SNS Förlag, 2006
Niel Coe, Philip Kelly, Henry W.C. Yeung, Economic Geography: A Contemporary Introduction, Wiley, 2013
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, SO-lärare samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Koppling till skolans styrdokument
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Geografi Geografi åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Geografi 1, Samhällskunskap 1a2, Samhällskunskap 1, Samhällskunskap 2, Samhällskunskap 3, Internationell ekonomi och Internationella relationer.
