Hjalmar Branting i talarstolen kring förra sekelskiftet. Branting var en stark förespråkare för allmän rösträtt. 1920 blev han Sveriges förste socialdemokratiska statsminister.
Ordet demokrati kommer från grekiskan. 500 år före Kristus använde den grekiska stadsstaten något som kallades demos kratein, som betydde folket härskar.
Atens män samlades till stormöten där man diskuterade och beslutade om skatter, krig och fred och vem som skulle utföra olika uppdrag.
De som fick vara med och bestämma var de fria männen. Kvinnor, slavar och utlänningar hade inget inflytande över besluten.
Demokrati: Att det är folket som styr. Demokrati kan ha många betydelser. Ofta avses att besluten stämmer överens med vad de flesta tycker och att varje röst är lika mycket värd.
Direktdemokrati: Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet. Majoriteten ”vinner”.
Representativ demokrati: Folket väljer ut vilka som ska representera dem och bestämma, t.ex. i riksdagen (inne i riksdagen har man däremot direkt demokrati).
På 1700-talet talade upplysningsfilosoferna om individens rättigheter. De ifrågasatte att vissa grupper i samhället skulle ha mer makt och rikedom än andra. Grunden till dessa tankar hade lagts i och med ”den vetenskapliga revolutionen” på 1600-talet. Vetenskapsmän menade att det inte fanns något vetenskapligt stöd för att makten endast skulle utövas av några få. John Lockes hävdade att alla människor hade rätt till sitt liv, sin frihet och sin egendom. Han ansåg att det var kungens uppgift att värna dessa rättigheter och gjorde kungen inte det skulle han kunna avsättas.
På 1700-talet följde filosofer som François de Voltaire och Jean-Jacques Rousseau i Lockes fotspår. Voltaire kritiserade kungarnas förtryck. Han trodde att om alla fick ta del av upplysningens och vetenskapens idéer skulle de upptäcka det gamla samhällets orättvisor och protestera mot dem. Rousseau talade om allmänviljan som var allas gemensamma bästa. Han ville att valda ombud skulle styra staten utifrån detta. Ur upplysningen hämtade liberalismen sina tankar om frihet och mänskliga rättigheter.
I Frankrike inträffade 1789 en blodig revolution. Revolutionens slagord var ”frihet, jämlikhet, broderskap”. Folket protesterade mot adelns och prästerskapets privilegier som bland annat befriade dem från skatt. Idéerna spreds och fick stor betydelse för samhällsutvecklingen i många länder.
Samma år fick Nordamerikas förenta stater (USA) en demokratisk författning. Den reglerade hur makten skulle fördelas mellan den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten.
På 1800-talet utvecklades socialismen, och den mest betydelsefulla personen inom läran var Karl Marx. Enligt socialismen skulle klassamhället avskaffas och total jämlikhet och rättvisa skulle råda mellan alla människor. Tankarna fick stor spridning, och både fackförbund och socialistiska partier startades runt om i Europa. I slutet av 1800-talet höjdes röster för att jämlikhet och rättvisa även skulle omfatta kvinnor. Marx tankar lade också grunden till den ryska revolutionen.
Omvandlingen av näringslivet, inflyttningen till städerna och införandet av den allmänna folkskolan 1842 var viktiga händelser för samhällsutvecklingen. Människor lärde sig läsa och skriva, och de enades kring gemensamma intressen. Folkrörelser som exempelvis nykterhetsrörelser, frikyrkor, fackföreningar och politiska partier växte fram. Genom folkrörelserna lärde sig människor mötesregler, att skriva protokoll, argumentera för sin sak och att sköta ekonomi och kontakter med myndigheter. Arbetarna framförde krav på bättre arbetsvillkor och rösträtt oavsett kön och inkomst. Kampen gav resultat och 1909 fick alla män rösträtt och 1921 fick alla kvinnor rösträtt. Läs mer >
Under andra halvan av 1900-talet spreds demokratin även till länder i Latinamerika, Afrika och Asien. I och med Sovjetunionens fall ökade antalet demokratier ytterligare. I många länder finns dock demokratiska brister, och det är viktigt att kontrollera de styrande och att omvärlden bevakar brott mot demokrati och mänskliga rättigheter.
Men det finns tyvärr fortfarande många länder i världen som inte är demokratier, till exempel Kina, stora delar av Afrika och Arabiska halvön samt Nordkorea.
LÄS MER: Demokrati
LÄS MER: Demokratins genombrott i Sverige
LÄS MER: Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt
LÄS MER: Atens demokrati
PODCAST: Införandet av allmän och lika rösträtt
PODCAST: Demokratin i antikens Aten
PODCAST: Demokrati och demokratins principer
Frågor till texten:
För mer fakta och frågor om demokrati, se avsnitten: Demokrati och svensk parlamentarism, Fakta om demokrati, Så styrs Sverige samt Politiska partier i Sveriges riksdag
Från kungamakt till folkstyre är ett pedagogiskt material om riksdagens utveckling under 500 år. Det lyfter händelser och förändringar som skett, källor och historiebruk.
På riksdagens Youtube-kanal finns pedagogiska filmer som beskriver riksdagens uppgifter, de folkvaldas arbete och riksdagens roll i vår demokrati.
Ett fördjupande studiehäfte som tar upp vad demokrati är och hur demokratin genomsyrar samhället.
Vad var orsakerna till att Sverige införde allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1918-1919? Och vilka faktorer var viktigast?
För hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?
Lästid 6 minuter
För oss moderna svenskar kan det svenska valet tyckas självklart, enkelt och okomplicerat. Här är rösträtten allmän och lika, och har så varit i över ett sekel. Men det finns ändå anledning att titta närmare på det svenska valet i allmänhet och på den svenska rösträtten i synnerhet...
Lästid 4 minuter
När fick Sverige allmän rösträtt? Frågan kan framstå som enkel att besvara. Ändå anger forskare, journalister, politiker och museer inte sällan olika årtal. Svaret är nämligen beroende av vilket perspektiv som anläggs och vad vi lägger i begreppet ”allmän rösträtt”...
Lästid 5 minuter
Talmannen kan sägas vara den som lyssnar mest på riksdagens debatter - och som talar minst. En talman, numera i könsneutral betydelse, är den som håller ordning, ger ledamöterna ordet, övervakar omröstningar och slår klubban i bordet när debatten avslutas. I skuggan av rösträttsreformerna förändrades också hur talmännen i de båda kamrarna utsågs...
Lästid 5 minuter
Strax efter halv fyra på eftermiddagen den 16 december 1970, slog första kammarens talman Erik Boheman klubban i bordet. Slaget avslutade inte bara riksdagsdebatten utan också riksdagsåret och därtill första kammarens 104-åriga historia. Andra kammaren avskaffades också. Den efterföljande riksdagen med bara en kammare hade mest gemensamt med den tidigare andra kammaren i fråga om hur den valdes. Dagens enkammarriksdag kan därför ses som en utbyggd variant av andra kammaren...
Lästid 3 minuter
I den tvåkammarriksdag som hade införts 1865-1866 bestämdes rösträtten och valbarheten av individens ekonomiska ställning. Borta var den gamla ståndsriksdagens indelning i adel, präster, borgare och bönder. Adeln hade då representerats av varje släkts överhuvud. Biskopar och andra av kyrkans män var självskrivna i prästeståndet. Nu skulle alla väljas. Ändå dominerades den nya riksdagen av samma grupper: adliga godsägare, ämbetsmän, företagare och självägande bönder. Krav på inkomst och förmögenhet uteslöt stora delar av befolkningen...
Lästid 6 minuter
Med tvåkammarriksdagens öppnande i januari 1867 blev det lättare för olika ledamöter och grupper att samarbeta. Även i ståndsriksdagen hade det funnits ”partier” i respektive stånd. Borgarståndet kunde exempelvis innehålla grupperingar som stod mot varandra i viktiga frågor. Men kontakterna mellan stånden var begränsade. Med tvåkammarriksdagen öppnades möjligheten för ett mer modernt partisystem...
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om liberalismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?
Kort genomgång (2:54 min) på engelska via YouTubekanalen Inspire Education som här berättar om demokrati i antikens Aten.
Faktafilm (4:22 min) från Sveriges riksdag om riksdagens historia. I juni 2023 kan Sverige fira 500 år som en självständig nation. Den historiska händelsen ger en utgångspunkt för att beskriva hur vårt lands styrelseskick har vuxit fram, från riksmötet i Strängnäs till dagens konstitution. Sveriges riksdag uppmärksammar och högtidlighåller hur Sveriges styrelseskick har utvecklats, med tyngdpunkt på riksdagens roll och utveckling av dess arbetsformer under 500 år.
Artikel i tidningen Släkthistoria där Anna Larsdotter berättar om den svenska (moderna) riksdagens barndom. I september 1921 hölls det första riksdagsvalet där kvinnor både fick rösta och var valbara. I januari 1922 intog de första kvinnliga ledamöterna sina platser i riksdagen – en i första kammaren, fyra i den andra. De hälsades med orden: "Mina herrar!"
Programserie från UR i 6 delar (14 min per avsnitt). Lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten. Du får förklaringar till olika politiska begrepp och får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Du får möta människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt företrädare för de politiska blocken. Programinnehållet ramas in av en dramatiserad del som beskriver ett Sverige år 2040, styrt av en diktator.
Läxhjälpsfilm (14:27 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om riksdagens historia från ståndsriksdag till tvåkammarriksdag och vidare till enkammarriksdag. Här berörs bland annat de fyra stånden.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om kvinnlig rösträtt i Sverige. 2021 fick Sverige sin första kvinnliga statsminister – Magdalena Andersson. Samma år var det hundra år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige. Men vägen fram var lång och snårig...
Avsnitt i P1 kultur (54 min) som handlar om modehistoria och kampen för rösträtt. Hur påverkar ökad demokrati och jämställdhet modet? Och hur såg kampen ut för de kvinnor som i decennier kämpade för rösträtt? Följ med P1 Kultur ut på en politisk catwalk.
Avsnitt (59 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Signe Bergman och andra orädda svenska kvinnor som tog saken i egna händer, mobiliserade sina styrkor och dedikerade sina liv till den segdragna kampen om rätten att rösta.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om demokratins genombrott i Sverige. Alla, oavsett kön eller klass, ska få rösta. Det är en av demokratins viktigaste grunder...
Avsnitt (19:37 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges demokratisering. Idag är det lätt att ta för givet att alla vuxna medborgare har rätt att gå att rösta. Men hur länge har egentligen Sverige varit en demokrati? Och hur gick det till när den infördes? Vi får följa den stundtals dramatiska utvecklingen när Sverige gick från enväldig kung och förlegad ståndsriksdag till allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Magasinet Demokratin står aldrig stilla är ett studiematerial om demokratins genombrott, utveckling och framtid. Riksdagens talman Andreas Norlén tipsar om magasinet som riktar sig till gymnasie- och vuxenstuderande men som också fungerar för högstadiet. Materialet som finns i en uppdaterad upplaga är kostnadsfritt och finns att beställa eller ladda ner på http://firademokratin.riksdagen.se
Undervisar du om demokratifrågor och riksdagens roll och arbete? Nu finns det nytt material du som lärare kan använda i klassrummet. Till exempel skolmaterial om demokratins genombrott, en valingång med riksdagsquiz och övningar kopplat till riksdagsarbetet – och snart även en unik möjlighet att uppleva riksdagen digitalt!
Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati
På riksdagens jubileumswebbplats Fira demokratin kan du läsa om de svenska folkrörelsernas historia. Den svenska demokratin har i stor utsträckning formats av ett starkt och aktivt föreningsliv. Under senare delen av 1800-talet bildades nykterhetsrörelsen, fackföreningar, frikyrkosamfund, kvinnorörelsen, bildningsförbund och andra föreningar. Alla hade en gemensam grund – människor gick samman för att ställa krav på ett bättre och mer rättvist samhälle. Genom att organisera sig kunde människor tillsammans arbeta och kämpa för samma mål...
Artikel i tidningen Populär Historia där Gunnela Björk berättar om Kata Dalström. Hon var överklassflickan som blev socialistisk agitator och den första kvinna som nådde toppen i ett svenskt parti. Men Kata Dalström var omstridd – hon sparkades ut från den socialdemokratiska partiledningen då hon var för revolutionär.
Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...
Franska revolutionen (1789-1799) ökade folkets makt och förändrade det franska och europeiska samhället.
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av...
Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...
Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.
Socialismen är en politisk ideologi som till stor del grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr...
Om demokratins grunder, Sveriges politiska system, politiska partier i Sveriges riksdag, demokratisk påverkan,...
Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?
Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...
I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och...
Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...
Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...
Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför. I det här avsnittet kan du läsa om...
Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...
Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...
En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...
Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...
Arbetarna organiserar sigSveriges första fackförening bildades av de tidigt organiserade...
Hjalmar Branting (1860-1925) var socialdemokratins förste ledare, riksdagsman från 1897,...
Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer med riksanslutning och...
När arbetarrörelsen på 1880-talet valde första maj till demonstrationsdag var det inte av en slump...
ABF, Arbetarnas bildningsförbund, bildades 1912 på initiativ av bl.a. Rickard Sandler för att ordna...
Arbetarrörelsen med sin politiska och fackliga gren har betytt mest av folkrörelserna. Även den har...
Rösträttsfrågan var en av de stora politiska frågorna under slutet av 1800-talet och de första...
Frihetstidens statsskick präglades av riksdagens starka ställning i regeringsformen 1719 och 1720...
1809 års regeringsform utformades på två veckor efter Gustav IV Adolfs avsättning och var...
Representationsreformen 1865-1866 innebar att ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag....
Industrialiseringen av samhället ledde till en omfördelning av arbetskraften och produktionen -...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....
