För att hämnas och förhindra fler terrordåd invaderade USA Afghanistan där ledaren för terroristnätet al-Qaida, som tagit på sig dådet, sades ha sin bas.
2003 invaderade USA även Irak sedan landet anklagats för att ha massförstörelsevapen. Några sådana vapen hittades aldrig. Både i Afghanistan och Irak drogs USA och dess allierade in i långvariga väpnade konflikter med olika grupper som dels slogs mot varandra, dels mot de utländska trupperna och de regeringar de tillsatt. Efterhand insåg ledarna i USA och Storbritannien att krigen i Irak och Afghanistan aldrig kunde vinnas - unga män och kvinnor från USA och andra länder dog i onödan.
Den arabiska våren och dess följder
I december 2010 hällde tunisiern Mohammed Bouazizi en flaska bensin över sig och tände på. Polisen hade krävt mer mutor än han kunde betala och därför förstört hans grönsaksvagn. Bouazizis död ledde till stora protester. Från Tunisien spred sig demonstrationerna över stora delar av arabvärlden, där inte en enda ledare var demokratiskt vald. Flera ledare tvingades avgå. I flera fall ledde det till inbördes strider när nya ledare försökte ta makten. I Libyen störtades den mångårige ledaren Gaddafi och sedan utbröt ett långt inbördeskrig som i praktiken ledde till att olika delar av Libyen hamnade under kontroll av olika ledare.
I Syrien möttes protesterna med dödligt våld och tortyr. Protesterna utvecklades till fullt inbördeskrig. Efterhand uppstod en rad grupper som slogs mot presidenten men också mot varandra. Allt fler länder blandade sig i konflikten på olika sidor - Iran, Turkiet, Ryssland och USA.
Invasionerna av Irak och Afghanistan och striderna i Syrien gjorde att stora delar av de här länderna slutade att fungera. I början av 2000-talet utropades Islamiska staten (IS) i Irak. IS sade sig ha som mål att återupprätta ett muslimskt kalifat. IS gick också in i Syrien och tog snabbt kontroll över stora landområden. IS gjorde sig känd för sin stränga tolkning av islam, attacker på civila, massavrättningar och bortrövandet av kvinnor.
Efter flera terrordåd runtom i världen som IS tagit på sig började flera länder exempelvis Ryssland och USA bomba IS ställningar i Irak och Syrien. IS förlorade efterhand sina områden.
Den arabiska våren blev kort. I flera länder tvingades ledare avgå men i de flesta fall innebar det inte att demokratin ökade. Undantaget var Tunisien där demonstrationerna startade.
Vågor av flyktingar
Krig och oroligheter har lett till en ökad ström av flyktingar som söker sig till EU. Flyktingar från Mellanöstern, Afghanistan och Afrika har försökt korsa Medelhavet eller ta sig till Europa på andra vägar. 2015 kom ungefär 1,3 miljoner flyktingar till EU. Många riskerade livet i överfyllda båtar, en trafik som till stor del sköts av människosmugglare. Andra har tagit landvägen, in i Turkiet, också de ofta hjälpta av människosmugglare.
De stora flyktingströmmarna har lett till stora påfrestningar inom EU eftersom medlemsstaterna vill ta emot olika många flyktingar, och en del inga alls.
Kina - en växande makt
Under 2000-talet har Kina stärkt sin ställning. Målmedvetet har landet byggt upp sin ekonomi och väntas gå om USA som världens största ekonomi runt år 2030. Kina har anklagats för en lång rad brott mot mänskliga rättigheter och riktat ekonomiska sanktioner mot länder som av olika anledningar väckt Beijings missnöje.
Palestinakonflikten
I Mellanöstern fortsätter den långdragna konflikten mellan Israel och Palestina. Trots oräkneliga förhandlingar och medlingar har ingen lösning nåtts.
Men Israel har under senare år slutit flera avtal med arabländer, som tidigare visat upp enad front i sitt stöd till palestinierna. Flera arabländer ser, precis som Israel, Iran som det stora hotet i området. De anser därför att avtal med Israel går före stödet till palestinierna.
Nordkorea - ett steg fram, två tillbaka
Det kommunistiska Nordkorea tycks ibland mildra sin politik mot väst och den främsta rivalen, det USA-stödda Sydkorea. Sedan har man tagit ett par steg tillbaka och återgått till en fientligare politik.
Nordkorea kallas världens mest hemlighetsfulla och tillslutna land. Därför är det svårt för andra länder att veta vad som egentligen händer i Nordkorea. Politiken är dessutom svår att förutsäga och kastas ibland hastigt om. Den oförutsägbara politiken oroar omvärlden eftersom Nordkorea är en kärnvapenmakt och har sagt sig ha robotar som kan nå USA.
Ibland tycks forskningen runt kärnvapen och provskjutningarna med robotar som kan bära kärnvapen ha upphört för att sedan återupptas. Detta trots avtal och FN-resolutioner. FN har svarat med sanktioner som drabbat landets ekonomi. Men en hörnsten i nordkoreansk ideologi är att landet ska kunna klara sig på egen hand på alla områden.
I juni 2020 bröt Nordkorea den ”heta linjen” till Sydkorea. I juli 2021 öppnade Nordkorea linjen på nytt. Men sommaren 2021 rapporterade BBC också att den som importerade filmer från väst riskerade dödsstraff. Det är två exempel på de tvära kast som oroar omvärlden.
Auktoritära regimer har stärkts under pandemin
2020 drabbades världen av covidpandemin. Världen över fick det stora konsekvenser, inte minst politiskt. I många länder medförde pandemin att folksamlingar förbjöds på olika platser. Det innebar även att auktoritära ledare kunde stoppa demonstrationer med hänvisning till pandemin. I flera länder anses makthavarna stärkt sina positioner. I Ryssland och Kina har demonstrationer slagits ned och regimkritiker fängslats. Nya lagar har gjort det allt svårare att kritisera de styrande.
Kaos i Afghanistan
När USA invaderade Afghanistan 2001 styrdes landet av talibanerna, en rörelse med en mycket konservativ tolkning av islam, exempelvis fick inga flickor gå i skolan. Talibanerna störtades men startade ett långvarigt gerillakrig. Efter nästan tjugo års strider växte insikten i USA om att detta var en kamp där unga soldater stupade i ett dyrt krig som aldrig skulle kunna vinnas. När USA drog sig tillbaka i augusti 2021 föll den USA-stödda regeringen ihop på några dagar och talibanerna återtog makten.
I USA växte kritiken mot presidenten. Efter att ha satsat miljarder dollar och förlorat tusentals soldater var man tillbaka till läget 2001. Dessutom hade USA förlorat mycket anseende medan muslimska terrorgrupper, de som invasionerna i Irak och Afghanistan skulle stoppa, stärkt sina ställningar runt om i världen. Uttåget ur Afghanistan ses som ett fiasko som det kommer att ta långt tid för USA att hämta sig ifrån.
Samhällets digitalisering - en kommunikationsrevolutionSedan Berlinmurens fall 1989 har internet och digitalisering svept fram över världen. Människor över hela världen kan utbyta åsikter, information och bilder. Journalister kan skicka hem sitt material på några sekunder. Information som före digitaliseringen aldrig nådde omvärlden kan spridas till miljoner läsare och åhörare. Det finns också nackdelar med digitaliseringen och internet. Via mobiltelefoner går det att spåra var en person befunnit sig. Det går att sätta upp övervakningskameror på offentliga platser, kameror som känner igen ansikten. Vissa stater kräver att myndigheterna får tillgång till allt material som passerat personliga datorer. Digitalisering och datorisering har alltså mångdubblat möjligheterna att övervaka personer som säkerhetstjänster vill kontrollera. Det gäller såväl terrorister som planerar terrordåd, som människor som förbereder fredliga demonstrationer mot korrupta regeringar.
|
LÄS MER: Internationell politik och globala samhällsfrågor
LÄS MER: Internationella relationer
LÄS MER: Globalisering
LÄS MER: Internationell ekonomi och handel
LÄS MER: Världens befolkning
LÄS MER: Jordens resurser och handelsmönster
LÄS MER: Miljö och hållbarhetsfrågor
LÄS MER: Fakta om världens länder
LÄS MER: Efterkrigstidens huvudlinjer 1945-1991
LÄS MER: Kalla kriget 1945-1991
LÄS MER: Ekonomi och handel 1914-1991
LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991
