Globalisering som fenomen är en samverkan mellan ekonomiska, politiska, sociala och kulturella faktorer.
Avsnittet handlar om globaliseringens drivkrafter och konsekvenser samt dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Historiker skriver ibland att globaliseringen inleddes under 1800-talet när telegrafen och ångbåtarna kom och världen sakta men säkert knöts samman. Idag menar vi i regel något annat när vi talar om globalisering.
Själva ordet global betyder att någonting omfattar hela världen (en slags geografisk gränslöshet). Men med globalisering menas idag att hela världen håller på att knytas samman. Det gäller såväl människor som samhällen.
Vi använder oss av begreppet globalisering när vi pratar om allt från moderna kommunikationer till kultur, politik och miljö. Men mer än något annat är globalisering de ekonomiska nätverk som allt tydligare binder samman världens folk och ekonomier. Pengar och annat kapital rör sig idag snabbare och mer svårkontrollerat över gränserna än tidigare.
Vi köper kött från Argentina, italienska oliver och kinesisk elektronik. I stort sett varje mindre svensk stad har en rad butiker med olika grad av exotiskt innehåll, och i de stora matbutikerna presenteras nästan dagligen nya varor och märken från olika delar av världen. När vi handlar kläder kommer de från Vietnam, Bangladesh eller Turkiet. Våra bilar drivs med bensin från Mellanöstern och våra semesterresor går till Spanien eller Thailand. Mattan på vardagsrumsgolvet kommer från Afghanistan och snittblommorna som pryder bordet har mellanlandat i Amsterdam på sin väg från Afrika. Vi spenderar timmar med att sträckkolla den senaste amerikanska streamade serien och när du ringer din datorsupport hamnar du i Nigeria eller Indien.
När det idag sker stora ekonomiska förändringar i t.ex. Kina eller Japan påverkar det vår ekonomi direkt. Ekonomiska kriser som börjar i den ena delen av världen slår snabbt mot andra delar av världen.
Tiden efter andra världskriget brukar kallas efterkrigstiden och präglades av kalla krigets politiska motsättningar. Två stora internationella maktblock under ledning av USA respektive Sovjetunionen tävlade om politiskt och ekonomiskt inflytande i världen.
Under efterkrigstiden bildades också flera stora internationella organisationer och nätverk genom vilka handel och kultur spreds.
Detta har resulterat i att världshandeln har växt kraftigt och fortare än ekonomin i stort. Exporten av varor och tjänster har ökat dramatiskt under efterkrigstiden.
När Sovjetunionen gick under 1991 började upplösningen av kalla krigets två maktblock. Efter det har världshandeln vuxit ännu snabbare och många länders ekonomier har utvecklats i samma takt.
När motsättningarna mellan kalla krigets maktblock försvann inleddes även en process där inte bara västländer utan hela världen började knytas samman. Detta drevs framförallt på av ekonomiska motiv, men också politiska samarbeten inom t.ex. FN som bland annat resulterade i att frågor om miljö och mänskliga rättigheter kom upp på agendan.
Redan 1992 möttes världens ledare på en konferens i Rio de Janeiro för att gemensamt besluta om hur de skulle motverka miljöförstöring, fattigdom och demokratiska problem. Ledordet för detta möte blev hållbar utveckling. Konferensen var ett av de första globala mötena efter Sovjetunionens kollaps. Det handlingsprogram som man beslutade om kallades för Agenda 21, en slags föregångare till vår tids Globala målen.
I takt med internets framväxt och den digitala eran har också möjligheten till kommunikationer och samarbete ökat i snabb takt. Kontakt mellan människor och spridning av idéer har aldrig tidigare varit lika lätt som i dagens informationssamhälle.
Det talas ofta om globalisering som ett ekonomiskt projekt, men det finns också flera andra sidor av globaliseringen:
Vår tids globalisering kännetecknas främst av att varor och pengar numera rör sig betydligt lättare mellan länder och kontinenter än för bara några decennier sedan. Vi blir en alltmer integrerad del av ett globalt ekonomiskt och teknologiskt nätverk samtidigt som vi blir alltmer beroende av varandra. Det har alltid funnits handel mellan länder och samhällen, men aldrig som idag.
Idag har alltfler politiska frågor fått en global karaktär, till exempel har flyktingströmmar varit en fråga som lyfts till en högre politisk nivå. Andra saker som ofta diskuteras är fattigdomsbekämpning och rätten till utbildning för barn och framförallt flickor. Detta är exempel på social globalisering.
Inte sällan är ekonomiska intressen knutna till de kulturella. I samband med att världen blivit mer global har kultur från vissa områden fått större spridning. Människor i Abu Dahbi, Washington och Tingsryd ser idag på samma Netflixserier, och med det sprids den kultur som dessa serier förmedlar. För de stora bolag som verkar inom kulturområdet har globaliseringen lett till enorma framgångar. Men trots möjligheterna till spridning riskerar globaliseringen samtidigt att göra den kultur som sprids mer likriktad och likformig. Även om fler idag känner till Bollywood och att t.ex. "Gangnam style" blev ett internationellt fenomen 2012, så är det främst västerländsk musik, film och konst som sprids. Och när det dessutom kopplas ihop med ekonomiska intressen riskerar det att leda till ännu mindre mångfald.
Andra kulturella uttryck som sprids är kläder, mat och livsstil. Genom detta blir olika subkulturer tillgängliga på ett sätt som inte varit möjlig utan teknik och sammanbindning av världen. Cosplay är ett exempel på detta.
En annan sorts kulturell globalisering är den religiösa. Genom att världen öppnats upp, har religiösa idéer kunnat spridas som aldrig förr, men också kunskapen om religioner och förståelsen för olika religiösa grupper.
De viktigaste frågorna kring miljö och hållbar utveckling är idag globala. Angelägenheter som biologisk mångfald, global uppvärmning och föroreningar i världshaven är tre tydliga exempel på miljöproblem som angår hela världen, och inte bara några enskilda länder. Därför är också miljön en viktig sida av globaliseringen.
Många positiva saker kommer med en ökad globalisering. Det första är mötet mellan människor och länder. Ju mer världen knyts samman i ett ömsesidigt beroende, desto mindre blir risken för att krig eller andra typer av konflikter ska uppstå.
Genom den ekonomiska utvecklingen skapar globalisering mängder av arbetstillfällen över hela världen. Detta leder bland annat till att fattiga människor ges möjlighet att arbeta och tjäna pengar och på så sätt ta sig ur fattigdomen.
Många av dem som är positivt inställda till globalisering menar också att det är svårare för makthavare att styra över diktaturer i en värld där såväl idéer som kultur blir alltmer global. Genom att fler länder blivit mer sammanflätade har också demokratiska idéer och ideal haft större möjlighet att spridas.
Tack vare våra moderna kommunikationer - som är den viktigaste förutsättningen för globaliseringen - får också folkrörelser som arbetar för förändring av samhället bättre förutsättningar att sprida sina idéer. En idé eller åsikt, som förr hade tagit lång tid att sprida till många, kan idag med ett enkelt knapptryck på en smartphone eller dator förmedlas till tusentals människor på ett ögonblick.
De som menar att globaliseringen är något dåligt pekar istället på en rad problem. Även om globalisering leder till generellt ökat välstånd,och att även fattiga länder blir rikare, så kan också globaliseringen leda till att globala orättvisor ökar. Fattiga länder dit företagen flyttar sin produktion kan bli fastlåsta i att leverera billiga varor som den rika världen kan konsumera.
Genom att ekonomin blir mer global, blir det också svårare för länder att själva styra över samhällsekonomin.
Flera av världens största ekonomier är dessutom idag inte länder, utan multinationella företag. För några år sedan motsvarade det amerikanska företaget Walmarts inkomster en 16:e-plats om det hade varit ett land [businessinsider]. Det placerar dem före Belgien, som är Europas sjätte största ekonomi.
Dessa multinationella företag har enorm makt. Fattiga länder kan därför ibland ha svårt att stå emot rovgiriga banker och stora företag med väldiga ekonomiska resurser.
Den ekonomiska globaliseringens mörkare sidor innebär också att företagen ibland inte tar hänsyn till värdefrågor som demokrati och mänskliga rättigheter, utan istället lägger produktionen där det är billigast och flyttar produktionen när de som arbetar kräver för höga löner. Ofta innebär det att multinationella företag väljer att flytta sin produktion till länder där såväl miljöregler som arbetarskydd är bristfälligt.
I många av världens fattiga länder där globaliseringen fått stora negativa konsekvenser har också urbaniseringen ökat kraftigt. Städerna växer så snabbt att bostadsbyggandet inte räcker till. Istället växer slumområden och kåkstäder fram där det saknas möjligheter till hygien, sophantering och avlopp. Dessa områden påverkar även miljön negativt.
På samma sätt som goda idéer sprids tack vare globaliseringen kan också mindre goda idéer spridas. Globaliseringen har bland annat medfört en ökning av den internationella brottsligheten. Det handlar om allt från grova brott som trafficking, drog- och vapenhandel till enklare bedrägerier. Kriminalitet som utförs genom internationella nätverk blir ofta svårare att lösa.
Även antidemokratiska ideologier, aggressiv nationalism, vänsterradikalism, religiös fundamentalism och andra intoleranta idéer sprids snabbare och effektivare idag än tidigare. Medlemmar i sådana grupper kunde förr vara ganska ensamma i sina länder medan de idag med hjälp av internet ges större möjligheter till internationella kontakter och utbyten.
Samtidigt som världen blivit mer globaliserad har det uppstått ett motstånd, både från etablerade politiska krafter och från gräsrotsrörelser.
Politiska krafter i flera länder gör motstånd genom att skydda sina egna ekonomier med tullar och handelsrestriktioner. USA har t.ex. rivit upp frihandelsavtal för att dessa inte varit tillräckligt gynnsamma för landet vilket bland annat lett till ett begynnande handelskrig med Kina (2019), något som skapat ekonomisk oro på världsmarknaden.
Globaliseringen är spridd, men inte mer än att den till stor del kan förhindras genom olika politiska beslut världen över.
I andra änden av samhället har det uppstått en antiglobaliseringsrörelse som framförallt vänt sig mot de stora multinationella företagens ökade makt. Denna rörelse brukar peka på att de multinationella företagen försämrar de fattiga ländernas möjligheter att bli självständiga ekonomier, och att företagens makt leder till global miljöförstöring.
Precis som ledarna för världens länder regelbundet träffas, så träffas även representanter för antiglobaliseringsrörelsen. Ett exempel på detta är det som kallas World Social Forum.
Antiglobaliseringsrörelsen är splittrad och består av många olika organisationer - från militanta vänsterrörelser till kyrkor och fackföreningar. Det som förenar dem är att de vill skapa en rättvisare värld genom att minska klyftorna mellan fattiga och rika länder och människor.
Ibland påstås det att alla är vinnare på globaliseringen eftersom tillväxten och välståndet ökar i världen. Men många utvecklingsländer är inte med i utvecklingen, ofta för att inbördeskrig eller andra konflikter gjort det svårt, eller för att deras styrelseskick förhindrat dem (om de varit eller är diktaturer).
Globaliseringen i form av den ökade världshandeln har lett till att en stor del av världens människor har kunnat öka sin konsumtion, särskilt invånarna i de rika länderna. Detta har enligt nationalekonomen Joseph Stiglitz resulterat i att vissa fattiga länder där varorna produceras hålls kvar i fattigdom av systemet för att den rika världen ska få billiga konsumtionsvaror.
Det är dock inte så överallt. Vissa fattiga länder har genomgått en mycket snabb industrialisering och gynnats kraftigt av den ökade världshandeln. Ett exempel på det är Nigeria som idag är en av Afrikas snabbast växande ekonomier.
För många länder som tidigare betraktats som utvecklingsländer, men som genomgått en positiv utveckling i samband med den ökade världshandeln och därigenom fått starka ekonomiska muskler, har globaliseringen också inneburit ett minskat beroende av västvärlden. Många tidigare fattiga länder som Brasilien, Mexiko eller Indien, har idag snabbt växande ekonomier.
LÄS MER: Globalisering - orsaker och följder
LÄS MER: Ekonomi och handel
LÄS MER: Samhällsekonomi
LÄS MER: Ekonomins globalisering
LÄS MER: Kritik mot globaliseringen och de transnationella företagen
LÄS MER: Vår tids globala handelsmönster
LÄS MER: Media och samhället
LÄS MER: Internationella relationer
LÄS MER: Världens befolkning
LÄS MER: Migration, urbanisering och städer
LÄS MER: Fattigdom och ohälsa i världen
LÄS MER: Miljö och hållbarhetsfrågor
Globalisering: En process där världens länder och avlägsna områden knutits samman genom moderna kommunikationer och modern informationsteknologi (som internet).
Hållbar utveckling: Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.
Konsumtion: De varor och tjänster som vi köper.
Kåkstad: Enkel bristfällig bebyggelse som saknar vatten, el och avlopp.
Migration: När människor flyttar från ett område till ett annat, ofta över landgränser.
Multinationella företag: Globaliseringen har lett till att många företag idag kan beskrivas som multinationella. Med det menas att de har sin huvudsakliga verksamhet i flera länder.
Transnationella företag: Många multinationella företag utvecklas med tiden till transnationella företag. Det är företag som på grund av sin utspridda verksamhet runt om i världen har fått en så svag koppling till ursprungslandet att de istället numera betraktas som en global aktör.
Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.
Utvecklingsland: Tidigare kallat u-land. Ett fattigt land med låg ekonomisk tillväxt. Många utvecklingsländer i världen har varit kolonier till europeiska länder.
Frågor till texten:
Fundera på:
Diskutera:
Källor:
Abrahamsson, H. Det gyllene tillfället: teori och strategi för global rättvisa. Stockholm: Leopard. 2003
Elmbrant, B. Dom där uppe, dom där nere: om demokratin i Sverige. ([Ny utg.]). Stockholm: Atlas. 2011
Föreningen Lärare i religionskunskap. Religion, politik och globalisering: religionsdidaktiska perspektiv. Lomma: Föreningen Lärare i religionskunskap (FLR. 2006
Jensen, T. & Tollefsen, A. Globalisering. (1. uppl.) Malmö: Liber. 2012
Reinert, E.S. Global ekonomi: hur rika länder blev rika och varför fattiga länder förblir fattiga. Stockholm: Premiss. 2016
Stiglitz, J.E. Globaliseringen och dess kritiker. Stockholm: Leopard. 2003
Wennerhag, M. Global rörelse: den globala rättviserörelsen och modernitetens omvandlingar. Diss. Lund : Lunds universitet, 2008. Stockholm. 2008
https://www.businessinsider.com/25-giant-companies-that-earn-more-than-entire-countries-2018-7?r=US&IR=T#volkswagens-revenues-are-greater-than-the-gdp-of-chile-24
https://www.globalamalen.se/
https://www.regeringen.se/artiklar/2017/02/plast-i-haven--ett-omfattande-miljoproblem/
FÖRFATTARE
Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare
Webbplats: gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.
SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för samhällskunskap åk 7-9 och geografi åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för geografi 1, samhällskunskap 3, internationell ekonomi och internationella relationer.
Poddar från Sveriges Radio kan användas på en rad olika sätt i undervisningen och med det här skolmaterialet kan du som pedagog på ett enkelt och spännande sätt börja inkludera poddar i din undervisning.
Utbildningsmaterialet "Varför handlar vi med omvärlden?" beskriver på ett lättillgängligt sätt varför länder handlar med varandra och hur den internationella handeln ser ut idag. Materialet är anpassat för i första hand gymnasieskolan.
Du som dagligen möter unga i skolan eller på deras fritid är viktig i arbetet med att öka ungas kunskap om EU och därmed deras möjligheter till ett aktivt och inflytelserikt medborgarskap.
I det här skolmaterialet får eleverna stifta bekantskap med en rad olika internationella organisationer. Materialet syftar till att öka förståelsen för hur de internationella organisationerna fungerar och påverkar vår omvärld.
Euro är EU:s valuta som idag används i 20 av EU:s medlemsländer. Sverige valde att inte införa euro som valuta efter en folkomröstning 2003, där majoriteten ville behålla svenska kronor. Argument för euro är att det underlättar handel och resande mellan länder där valutan används. Även företag slipper valutaväxling och prisskillnader. Argument mot euro är att det minskar euroländernas frihet eftersom EU:s bank får mer makt över deras ekonomi...
I EU är det 27 länder som samarbetar. De använder 24 olika språk, inklusive svenska. EU har ingen riktig huvudstad, men många kontor finns i Bryssel. Det finns regler för nya medlemmar i EU, och flera europeiska länder (som idag står utanför) vill gå med. EU har en flagga med tolv stjärnor, och en sång. De använder många språk för att vara rättvisa, även om det kan vara krångligt...
Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom organisationen. De kallas EU-kommissionen, ministerrådet, EU-parlamentet och Europeiska rådet. Dessa grupper jobbar tillsammans för att bestämma lagar och regler som påverkar människor i EU-länderna...
Världshälsoorganisationen WHO är verksam över hela världen och arbetar med allt från att vaccinera barn mot polio till att övervaka det internationella hälsoläget. Organisationen är FN:s fackorgan för hälsofrågor och har sitt huvudkontor i Genève...
Att skapa fred. Det är och har varit Förenta nationernas inte så obetydliga huvuduppgift sedan organisationen bildades efter andra världskrigets slut 1945. Till grund för världsorganisationen ligger FN-stadgan (antogs den 24 oktober 1945) som har status som folkrätt och är förpliktigande för alla stater som är medlemmar. Enligt stadgan ska staterna ”lösa sina internationella tvister med fredliga medel” och ”avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende”...
Globaliseringen har ”krympt” världen och ändrat många människors sätt att leva. Globaliseringens främsta kännetecken är gränslöshet. Människor, varor och pengar rör sig idag betydligt lättare mellan länder och kontinenter än för bara några decennier sedan. Vi blir en allt mer integrerad del av ett globalt ekonomiskt och teknologiskt nätverk. Och allt mer beroende av varandra, vilket bl.a. vår tids finansiella kriser är exempel på. De får snabbt återverkningar över hela världen...
I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, pratar Mattias Axelsson om Parisavtalet.
Mattias, Kristoffer och Anna pratar om global uppvärmning, dess orsaker och konsekvenser och möjliga lösningar.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?
Utbildningsmaterialet "Varför handlar vi med omvärlden?" beskriver på ett lättillgängligt sätt varför länder handlar med varandra och hur den internationella handeln ser ut idag. Materialet är anpassat för i första hand gymnasieskolan. Syftet med materialet är att enkelt förklara varför handelsfrågorna är viktiga för oss alla.
Materialet består av sex kapitel: Handel märks i din vardag | Varför handlar vi? | Handelns effekter | Förändrade handelsmönster | Handelspolitik | Handel och hållbar utveckling
Genomgång (31:08 min) där SO-läraren "magister Wendin" pratar om naturresurser och globalisering.
- Vad är naturresurser?
- Naturresurser och utrikespolitisk makt
- Industriell utveckling
- Naturresursernas vinster
- Naturresursernas förluster
- Fallet Venezuela
- Fallet Demokratiska republiken Kongo
Genomgång (21:50 min) på Magister Mitterers youtubekanal där lärarna Emma och Janne förklarar vad ekonomisk globalisering är. Här berörs bland annat den ökade världshandeln, marknadsekonomins dominans, ökad konsumtion, global fördelningspolitik och ett ökat globalt välstånd (totalt sett).
Genomgång (18:47 min) på Magister Mitterers youtubekanal där lärarna Emma och Janne förklarar vad politisk globalisering är. Här berörs bland annat vår gemensamma världsekonomi, staten, organisationer, ett mera öppet samhälle, säkerhetspolitiskt samarbete mellan länder, nya krig och terrorism.
Genomgång (18:14 min) på Magister Mitterers youtubekanal där lärarna Emma och Janne förklarar vad kulturell globalisering är. Här berörs bland annat global socialisering, mångkulturella influenser, dominerande kulturer, likriktad kultur och värdering av kultur.
Genomgång (25:12 min) där gymnasieläraren Elisabeth Wigenius berättar om FN:s organisation. Här berörs bl.a. FN:s organ, avdelningar, FN:s tre pelare, FN:s inverkan på världen och kritik mot FN.
Genomgång (8:35 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om de olika sektorer som finns gällande produktion och konsumtion av olika varor och tjänster. Genomgången behandlar också olika lokaliseringsfaktorer, förändringar i näringslivet samt förändringar i konsumtionsmönster. Genomgången behandlar innehåll i ämnet geografi för högstadiet.
Pedagogisk genomgång (25:01 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om handel (främst världshandeln) ur olika perspektiv. Här berörs bl.a. sektorer, näringsgrenar, lokaliseringsfaktorer, multinationella företag, transport, hållbar utveckling, specialisering, världshandeln...
Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030. Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter i världen. Att lösa klimatkrisen. Att främja fred och rättvisa. Genom de Globala målen för hållbar utveckling kan det här uppnås. I alla länder. För alla människor. Om målen ska fungera måste alla känna till dem.
Genomgång (6:47 min) av gymnasieläraren Erik Tyni som handlar om internationella samarbeten. Del 2 av 3 i en serie om internationell politik idag.
UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen. Det finns 22 kortdokumentärer som är mellan 5 och 10 minuter långa. Här möter vi personer med olika åsikter, möjligheter och perspektiv, blandat med förklarande grafik. Avsnitten avslutas alltid med tankeväckande frågor som sammanfattar innehållet. Varje avsnitt har ett eget, avgränsat tema.
Serien är indelad i åtta huvudteman med 22 underteman:
Här hittar du lärarhandledningen till Perspektiv på världen
Obs! Till varje avsnitt finns dessutom ett arbetsblad att ladda ner.
Genomgång (8:43 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om globalisering. Här berörs: Vad är globalisering? globaliseringens framväxt, påverkan, gynnade regioner...
Visste du att du som medlem i ett svenskt fackförbund är del av världens största demokratiprojekt? Ditt förbunds engagemang för schysta arbetsvillkor slutar inte vid Sveriges gränser. Du är även del av en global rörelse som jobbar tillsammans med andra fackförbund i hela världen för goda arbetsvillkor, demokrati, en rättvis fördelning av makt och resurser och en hållbar utveckling. Totalt är det 181 miljoner medlemmar som är med i den demokratiska fackliga rörelsen. Materialet presenteras av Union to Union.
Globalis är en interaktiv världskarta i FN-förbundets regi. Globalis har gjort en mängd statistik och information från FN och andra internationella organisationer tillgänglig på ett enklare och mer visuellt sätt. Verktyget innehåller en stor databas, där det finns förklaringar och ny FN-statistik sorterat efter teman.
Kort introduktion (10:09 min) till globalisering samt några av globaliseringens varianter. Filmen är gjord av samhällskunskapsläraren Janne Mitterer.
Miljö och hållbarhetsfrågor handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en...
Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...
De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna...
Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...
Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...
Aktuella samhällsfakta samt politisk och ekonomisk bakgrund till olika världsdelar och världens länder.
Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...
Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...
Avsnittet handlar om Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Vi ska även titta på...
Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism,...
Här kan du läsa om aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i världen. Avsnittet handlar också om...
Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...
Ämnesområdet världens befolkning handlar om befolkningsutveckling, befolkningsfördelning, migration, urbanisering och...
Om befolkningsutvecklingen ur ett historiskt och nutida perspektiv. Här berörs även hur befolkningen är fördelad i...
Om migration och dess bakomliggande orsaker samt drivkrafterna bakom urbanisering och vilka konsekvenser förflyttningen...
Om människans behov av naturresurser och hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
Om olika typer av naturresurser och vilka konsekvenser användningen av dessa får för människor och miljö runt om i...
Hur produktion, transport och konsumtion av varor och tjänster hänger nära samman med globaliseringen.
Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...
Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.
Sveriges beredskap handlar om att förebygga och vara beredd på att hantera hot mot vårt samhälle om de blir verklighet.
Krig, konflikter och naturkatastrofer har varit vanligt förekommande genom hela mänsklighetens...
Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken är två internationella organ i nära samarbete...
De varorna vi köper produceras ofta i andra länder än Sverige, ofta i låglöneländer där...
Europeiska unionen (EU) är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder...
Den internationella freds- och säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (FN) tillkom formellt den...
Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information.Resultatet...
Industriländer, som på engelska även brukar benämnas som ”utvecklade länder” (developed countries...
Utvecklingsländer (engelska Developing Countries, i kontrast till Developed Countries, d.v.s....
Allteftersom utvecklingen har gått mot en globaliserad värld har även behovet av internationella...
Multinationella företag är viktiga aktörer på den internationella arenan. Förutom att de svarar för...
Den industriella revolutionen har skapat det samhälle vi lever i idag. Ett samhälle med...