Antal invånare: 86,3 miljoner (2024)
Huvudstad: Ankara
Det stora Turkiet är bron mellan Europa och Asien. Där Medelhavet möter Svarta havet ligger den gamla kulturstaden Istanbul strategiskt i två världsdelar. Större delen av landet tillhör Västasien, men Turkiet räknar sig till Europa. Väntan på EU-medlemskap ser dock ut att bli lång. Turkisk politik präglas av maktkamp mellan den sekulära statsideologin kemalismen och det regerande islamkonservativa partiet AKP. AKP framträder som allt mer auktoritärt och demokratin har urholkats.
Befolkning
Turkiets befolkning uppskattades 2024 till cirka 86 miljoner. Tätast befolkade är Marmararegionen i nordväst, inklusive Istanbul, och kusterna i väster och söder. Inlandet öster om Ankara är glest befolkat.
Turkiets invånare är yngre och befolkningstillväxten högre än i EU-länderna. Omkring en fjärdedel av befolkningen är under 15 år. Födelsetalen har stadigt sjunkit sedan 1950-talet, men ännu växer befolkningen markant årligen.
Religion
Nästan alla turkar är muslimer, även om långtifrån alla är utövande troende. Under den turkiska republiken sedan 1923 har det paradoxala förhållandet rått att staten kontrollerar religionen, trots att religionen officiellt är skild från staten. Och trots att en stor majoritet av befolkningen är religiös betraktades religionsutövandet länge närmast med misstänksamhet av de styrande.
Politiskt system
Turkiet har gått från att vara en parlamentarisk demokrati, med vissa begränsningar, till att återigen ha presidentstyre. Landet har ett starkt auktoritärt arv, där militärer och domare ofta satt folkviljan ur spel. Arvet från Kemal Atatürk har präglat Turkiet och kemalister, landsfaderns efterföljare, har värnat om den sekulära stat som skapades ur Osmanska rikets spillror. 2018 stärktes presidentens makt igen, nu med en islamist på posten.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Demokrati och rättigheter
Turkiet är ömsom tolerant, ömsom strängt. Friheten att välja livsstil är ganska stor, men i politiska sammanhang är gränserna bestämda. För närvarande är det en religiös president som anger tonen, och rättsväsendet och andra myndigheter används till att bestraffa presidentens motståndare och tysta kritiska röster.
En följd av att Turkiet haft militärstyre under långa tider är att statens rättigheter varit starka och individens svaga. Svag är medborgaren fortfarande, men nu är det inte som tidigare en stenhårt sekulär militärhierarki utan toppstyrd islamism som sätter reglerna. Samma moderata islamistledare som till en början såg ut att vilja verka för ett tolerant samhälle har blivit alltmer auktoritär och genomdrivit lagändringar som utökar presidentens makt.
Utrikespolitik och försvar
Turkiet har stärkt sin ställning i världen på senare år. Målmedveten diplomati parad med att turkiska företag trappat upp sin aktivitet i omvärden har gett Turkiet en nyckelroll såväl gentemot andra Natoländer och EU som i utbytet mellan Ryssland och västländer. I Afrika, Mellanöstern och Centralasien har det turkiska inflytandet vuxit.
Ekonomi
Inflation, en pressad valuta och frikostiga vallöften såg ut att göra Turkiets ekonomi skör redan före en naturkatastrof i februari 2023. Till följd av de värsta jordbävningar som inträffat i det moderna Turkiet (efter den osmanska tiden) måste nu dessutom gigantiska insatser genomföras för återuppbyggnad av bostäder, sjukhus, infrastruktur och skolor i elva jordbävningsdrabbade provinser.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Turkiets geografi >
Utbildning
För storstadseliten finns skolor och universitet av högsta klass, men den turkiska utbildningsnivån är ganska låg i jämförelse med de flesta europeiska länders. Den nuvarande regeringen har förlängt skolplikten och storsatsat på nya universitet i områden som tidigare saknat högre utbildning, men anklagas av oppositionen för att öka islams inflytande över undervisningen.
Sociala förhållanden
Turkiet är ett på många sätt ojämlikt samhälle. Inkomstnivåerna ligger långt under dem i Västeuropa. Skillnaderna är också stora inom landet. Pensionsåldern har varit låg, men ska höjas. Aborter är tillåtna och homosexualitet är inte förbjuden, men båda är omgivna av hårdnande attityder. Kvinnoorganisationer och sekulära partier ser behov av att slå vakt även om den lagliga giftasåldern på 18 år. Lagskyddet mot kvinnomisshandel har försvagats.
Besök Landguiden och läs mer om Turkiet.
Konflikter : Cypern
Konflikter : kurderna
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
