Turkiet är exempel på ett muslimskt land som har en sekulär samhällsordning. Där förbjuder grundlagen all propaganda för en samhällsordning byggd på religionen. Det är också förbud mot att införa den islamiska lagen sharia som allmänt rättssystem. Däremot råder full religionsfrihet. Men religionen tillhör endast privatlivet. Detta har under de senaste decennierna varit en av orsakerna till den politiska oron i landet. Det finns en stark opposition som bl.a. kräver införande av islamisk statsordning.
I Tunisien finns många sekulära inslag i samhällssystemet. Under ramadan har kontor, restauranger och skolor sin verksamhet igång. Skolorna har ingen särdelning av pojkar och flickor.
Modernism
Modernisterna tolkar Koranen och sunna så fritt att innehållet lätt kan anpassas till de krav som teknik och vetenskapliga rön i ett modernt samhälle ställer. De kan tänka sig att ta emot vissa inslag från västerländsk kultur, men betonar att samhällsmönstret som helhet ska vara präglat av islam. Ränteförbudet tolkas så att det inte gäller vanlig bankränta utan enbart ockerräntor.
I dagens Iran uppträder modernisterna som en oppositionsrörelse mot den fundamentalistiska regimen. När de styrande fundamentalisterna vill tillämpa Koranens stränga vedergällningslagar, menar modernisterna att man ska stifta lagar som anpassas till nutid men som så långt det är möjligt bygger på islams värderingar. När fundamentalisterna säger att det är Gud som suveränt styr staten och samhället, svarar modernisterna med att det är statsledningen som styr med islam som instrument och som avgör vad som är islams värderingar.
Egypten styrs idag enligt modernistisk tolkning av islam. Fundamentalisterna, det Muslimska brödraskapet, utgör en del av oppositionen.
Traditionalism
Det gamla traditionella levnadsmönstret ska behållas. Därför behövs inga nya lagar. Koranen, sunna och sharia är tillräckliga, säger traditionalisterna. De är starka motståndare till förändringar och nymodigheter. De tillämpar ränteförbudet så strängt att de motsätter sig varje form av arbetsfri inkomst.
Traditionalister finns i de flesta muslimska länder men riktningen har delvis luckrats upp och ersatts eller kombinerats med tankar och idéer från både islamismen och sekularismen.
Islamisk socialism
Den socialistiska islamtolkningen har sin största utbredning i Nordafrika, t.ex. Tunisien. Islamisk socialism avvisar marxismens idé om klasskamp med hänvisning till att alla muslimer utgör en enhet inför Gud och att alla har lika värde inför Gud. Jämlikhet är ett socialistiskt mål. Men den ska åstadkommas genom en rättvis fördelningspolitik, inte genom indragning av privat egendom. Islamisk socialism fokuserar inte på arbetarklassen i samma grad som marxismen utan ser till alla samhällsgrupper.
I ekonomiskt avseende menar socialisterna att stora industrier, banker och försäkringsbolag ska ägas av staten. Men utöver detta tillåts privat verksamhet inom ganska vida ramar. Förutsättningen för det privata ägandet är att det inte leder till exploatering (utsugning).
Koranens ränteförbud följs inte bokstavligt av socialisterna. Men det används ibland för att förhindra ocker. Genom att förstatliga banker anser man att orättvis vinstfördelning motverkas.
I flera länder har socialisterna genomdrivit reformer på familjerättens område. Polygami (månggifte) har förbjudits i bl.a. Tunisien liksom mannens ensidiga rätt att förskjuta sin hustru. En minimiålder för att få ingå äktenskap har fastställts. I Somalia har lika arvsrätt för män och kvinnor införts.
Socialisterna vill avskaffa sharias regler för amputations- och prygelstraff.
Den socialistiska islamtolkningen syftar till en modernisering av religionen. Men detta innebär inte att muslimska socialister är antireligiösa.
Ofta förekommande missuppfattningar
När västerlänningar bedömer muslimska seder, uttryckssätt och politiska beslut, uppstår ofta missförstånd och missuppfattningar. Detta beror på att händelser och situationer relateras till västerländsk miljö, kultur och historia. Den muslimska världen har en helt annan referensram och dess historia innehåller andra händelser och andra personer än den västerländska. En muslimsk skolpojke känner inte till historiska hjältar i västerländsk historia. Han kan inte några namn på Jesu lärjungar. Däremot känner han till vad Muhammed gjorde, namnen på alla Muhammeds kusiner osv. Den enkle muslimske mannen på gatan har aldrig hört talas om Karl Marx. Däremot har han hört talas om Abu Bakr, en av Muhammeds följeslagare som inom islam räknas som en radikal socialist. Den iranska revolutionen 1979 kan jämföras med den franska revolutionen. Men den ska också ses mot bakgrund av den kamp som den tredje imamen Husayn år 680 utkämpade mot det umayyadiska kalifatet. Den palestinska kampen mot Israel ses av många muslimer som en motsvarighet till 1100-talshjälten Saladins kamp mot korsfararna.
En annan viktig faktor är de helt olika utgångspunkter muslimer och västerlänningar har för att ta ställning i olika frågor. Något överdrivet skulle man kunna säga att:
- i den muslimska världen är den absoluta tron en självklar grundvärdering när man tar ställning till ett problem.
- i västvärlden är sedan antiken det absoluta tvivlet och ifrågasättandet en självklar utgångspunkt när man tar ställning.
Mission och bistånd
Att sprida det muslimska budskapet är viktigt för varje rättrogen muslim. Ändå bedriver inte islam en aktiv mission för att omvända ickemuslimer till islam. Men islam har de senaste årtiondena fått en väsentligt ökad spridning i tredje världen och särskilt i Afrika. Detta beror dels på befolkningsexplosionen, dels på ökat ekonomiskt bistånd från muslimska länder.
Det internationella samarbetet mellan de muslimska länderna organiseras genom olika lokala och internationella samarbetsorgan. Störst är IKO - Islamiska konferensorganisationen (på engelska: OIC, Organization of the Islamic Conference) som består av 57 medlemmar och associerade. IKO arbetar för att främja det ekonomiska, politiska och kulturella samarbetet. Organisationen förvaltar stora utvecklingsfonder som stöder muslimska länder i tredje världen, moskébyggen och skolutveckling. Fonderna finansieras huvudsakligen av de rika oljenationerna i arabvärlden.
LÄS MER: Sharia - lagen
LÄS MER: Sharia - ett på uppenbarelsen vilande rättssystem
LÄS MER: Koranen
LÄS MER: Islams grunder
LÄS MER: Islam som världsreligion och vardagsreligion
