Antal invånare: 55 miljoner (2024)
Huvudstad: Naypyidaw
Det buddistiska Myanmar (tidigare Burma) i Sydöstasien blev självständigt från kolonialmakten Storbritannien 1948 efter ett befrielsekrig. 1962 tog militären makten i en kupp och härskade oinskränkt till 2010, då en demokratisering inleddes. Myanmars mest kända medborgare är Aung San Suu Kyi, som tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin fredliga kamp för demokrati men vars anseende dalade i samband med en militäroffensiv mot folkgruppen rohingya 2017. Suu Kyi och hennes parti NLD hann sitta fem år i regeringsställning innan militären återtog makten i en kupp i februari 2021.
Befolkning
Drygt två tredjedelar av Myanmars invånare räknas till majoritetsfolket burmeser. Omkring 30 procent av befolkningen tillhör 135 officiellt erkända nationella minoriteter. Minoritetsfolken är kraftigt underrepresenterade i politiken och lever oftast under svåra ekonomiska förhållanden. Motsättningarna mellan burmeserna och minoriteterna är i flera fall så allvarliga att väpnad konflikt råder.
Religion
En stor majoritet av burmeserna, arakaneserna (rakhine), mon, shan och pa-o samt flertalet karener tillhör den buddistiska theravadaskolan. Bland minoritetsfolken kachin och chin är de flesta kristna, främst baptister men också katoliker. På senare år har trakasserierna mot den muslimska minoriteten ökat.
Politiskt system
Myanmar styrs av militären sedan 2021 då den folkvalda regeringen under ledning av statskansler Aung San Suu Kyi avsattes i en kupp. Maktövertagandet gav överbefälhavaren Min Aung Hlaing i det närmaste oinskränkt makt. Kuppen utlöste ett uppror som har utvecklats till inbördeskrig mellan militären och kuppmotståndare understödda av gerilla.
Konflikter med minoritetsfolk
I stort sett ända sedan Myanmars självständighet 1948 har staten legat i konflikt med en rad etniska minoritetsgrupper, främst i öster, väster och norr. Striderna i landets ytterområden har vållat stort lidande och bromsat Myanmars utveckling.
Demokrati och rättigheter
Efter en militärkupp den 1 februari 2021 styrs Myanmar av landets högsta militärledning. Även i författningen garanteras militären stort politiskt inflytande. De väpnade styrkorna anklagas för grova brott mot de mänskliga rättigheterna, i synnerhet gentemot minoritetsfolk.
Utrikespolitik och försvar
Myanmars relationer till Kina är centrala. Medan stora delar av omvärlden fördömde militärens maktövertagande i Myanmar den 1 februari 2021 valde Kina att tona ned händelsen. Även Ryssland är en nära bundsförvant som förser militärregimen med vapen.
Ekonomi
Myanmars ekonomi är tudelad i en laglig del och en dold sektor. Den lagliga ekonomin präglas av jordbruk, skogsbruk, olje- och fossilgasutvinning samt lätt industri. Den dolda sektorn domineras av smuggling av främst ädelträ, ädelstenar och opium. Den illegala delen av ekonomin bedöms ofta omfatta lika stora värden som den legala.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Myanmars geografi >
Utbildning
Skolundervisningen i Myanmar är avgiftsfri för alla där den finns att tillgå, vilket är fallet i samtliga städer men inte alltid på landsbygden. Det finns ett antal privata skolor, däribland buddistiska klosterskolor.
Sociala förhållanden
Myanmar har under militärdiktaturen utvecklats till ett socialt skiktat klassamhälle, med höga militärer och byråkrater i toppen och bondebefolkningen och de etniska minoriteterna i botten. Numera beräknas runt en fjärdedel av invånarna leva i fattigdom. Problemen med drogmissbruk är stora.
Besök Landguiden och läs mer om Myanmar.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
