M
Kategori

Kapitalismen och klassamhället sett ur ett kritiskt perspektiv underifrån. Från samhällspyramidens topp och nedåt: Vi bestämmer över er, Vi lurar er, Vi skjuter på er, Vi äter åt er, Vi arbetar och förser er alla med mat.

Det långa 1800-talets huvudlinjer

Den senare delen av 1700-talet kan betraktas som en av de stora skiljelinjerna i världshistorien. Här nedan presenteras några av de händelser och övergripande omständigheter som bidrog till att ge "det långa 1800-talet" dess karaktär.

Teknologin lade grunden för den ekonomiska utvecklingen

Under den här tiden inleddes bland annat den industriella revolutionen i Storbritannien som banade väg för tekniskt nyskapande och ekonomisk utveckling, som med tiden spreds runt världen. Den industriella revolutionen bör därför ses som en långdragen process som steg för steg förändrade samhällets ekonomiska grunder och människornas levnadsförhållanden.

Den senare delen av 1700-talet kan betraktas som en av de stora skiljelinjerna i världshistorien. Här nedan presenteras några av de händelser och övergripande omständigheter som bidrog till att ge "det långa 1800-talet" dess karaktär.

Teknologin lade grunden för den ekonomiska utvecklingen

Under den här tiden inleddes bland annat den industriella revolutionen i Storbritannien som banade väg för tekniskt nyskapande och ekonomisk utveckling, som med tiden spreds runt världen. Den industriella revolutionen bör därför ses som en långdragen process som steg för steg förändrade samhällets ekonomiska grunder och människornas levnadsförhållanden.

ANNONS

Upplysningens idéer lade grunden för den politiska utvecklingen

Revolutionen i Frankrike 1789 var däremot en händelse med omedelbara politiska följder. Det kungliga enväldet och det aristokratiska ståndssamhället avskaffades och ersattes av ett nytt samhällssystem som istället byggde på folkstyre och likvärdighet inför lagen. Dessutom slopades adelns privilegier vilket innebar att samhällets karriärvägar nu låg öppna för alla - meriter blev hädanefter viktigare än börd (den familj/släkt man tillhör).

I samband med Napoleonkrigen i början av 1800-talet spreds den franska revolutionens idéer över Europa. Det dröjde därefter inte länge förrän det gamla europeiska ståndssamhället började omformas efter de nya idéerna.

Del av en utställningshall under världsutställningen i London 1851. 1800-talets världsutställningar var stora internationella tävlingar där olika länders tekniska, ekonomiska och kulturella framsteg presenterades.

Europa dominerar världen

Under 1800-talet fanns en inre dynamik (energi) i den europeiska kulturen som gjorde att den bredde ut sig inom många viktiga områden som teknik, ekonomi och krigföring. Europa och USA stod nu starkare i förhållande till resten av världen än någonsin tidigare. Den uppkomna klyftan mellan västvärlden och den övriga världen har därefter utvidgats efter hand ända in i vår tid då den har börjat minska.

Imperialism och globalisering

För Europas del karaktäriseras större delen av 1800-talet av fred och snabb utveckling. Ny teknik och ökade kapitalinsatser (investerade pengar) skapade under senare delen av 1800-talet en västerländsk massmarknad och tillväxt av världshandeln. I den västerländska utvidgningen och dominansen på världsmarknaden fungerade imperialismen som kapitalismens vapendragare. Kontinenterna knöts därmed samman till en världsomfattande ekonomisk arena. Man kan därför säga att globaliseringen började redan under 1800-talet.

Stora ekonomiska orättvisor

Den ekonomiska tillväxten minskade inte de sociala klyftorna i samhället under perioden. Större delen av kapitalet hamnade nu som tidigare i fickan på de rika översta samhällsklasserna. I likhet med tidigare historiska epoker så var vid den här tiden bara ett fåtal människor mycket förmögna och inflytelserika, medan de flesta andra hade det medelmåttigt eller fattigt. År 1914 ägdes ungefär hälften av all fast egendom i England och USA av endast en procent av befolkningen.

ANNONS

ANNONS

Klassamhället breder ut sig

Efter Napoleonkrigen försökte det gamla samhällets makthavare återställa den gamla ordningen och förhindra nya revolutionära resningar. Men utvecklingen som inletts genom den industriella revolutionen och den franska revolutionen gick inte att hejda. Under 1800-talet fick de gamla makthavarna ge vika för kraven hos de framväxande nya klasserna i samhället - först borgarklassen och vid periodens slut även arbetarklassen.

Kvällsresenärer ombord på en omnibuss i Paris 1892. En ögonblicksbild från den moderna staden där människor från olika samhällsklasser möts på ett helt nytt sätt. När bussen rörde sig förändrades hela tiden ljuset i vagnen. Elektrisk gatubelysning hade nyligen installerats på Paris gator. Del från en målning av Anders Zorn (1860-1920).

Industrialiseringen skapade nya sätt att framställa varor på, men också nya tankesätt och konsumtionsvanor hos folket. Under 1800-talets gång uppkom nya samhällsklasser som krävde inflytande. Detta skapade nya konflikter i samhället. Borgare, i form av kapitalister, hamnade ofta i strid arbetarna. Båda samhällsgrupperna utgjorde emellertid en förutsättning för varandras existens. Arbetarna behövde arbete och fabriksägarna behövde arbetare. Arbetskonflikterna avtog en bit in på 1900-talet efter att arbetarna fått det bättre och båda parterna lärt sig att kompromissa.

Medan det tekniska förnuftet utgjorde grunden för västvärldens industrisamhälle, formade den borgerliga livsstilen den kulturella förebilden. Den borgerliga mentaliteten spreds till andra socialgrupper med hjälp av skolan och andra institutioner i samhället.

Revolutioner, reformer och ökad handel

Efter Napoleonkrigen dominerade konservativa makthavare den politiska scenen i Europa, men under de följande decennierna försvagades deras ställning. I Storbritannien kom liberalerna till makten 1830 och en rad reformer genomfördes som stärkte de borgerliga industriintressena i samhället.

I Frankrike blev utvecklingen mera dramatisk. Både 1830 och 1848 bröt socialistiska revolutioner ut med deltagande både av den borgerliga medelklassen och arbetarna.

1848 års revolution gav upphov den en våg av revolter mot den gamla ordningen över hela Europa. Rörelser med krav på demokratiska reformer och social rättvisa formades nästan överallt. Men i Ryssland satt det tsaristiska konservativa självhärskardömet kvar, trots att livegenskapen avskaffades 1865.

Decennierna efter 1850 präglades av en ekonomisk högkonjunktur. Industrialismen började på allvar spridas även utanför Storbritannien. En viktig faktor bakom denna utveckling var de stora järnvägsbyggena som pågick under denna period. De knöt samman landsdelar och länder vilket ledde till ökad handel och tillväxt.

Demokratins genombrott

På det idéhistoriska planet präglades det långa 1800-talet framförallt av liberalismens idéer som bredde ut sig inom samhällets alla områden, främst ekonomiskt och socialpolitiskt. I slutet av perioden hade upplysningens liberala idéer omformat hela det västerländska samhället och gjort det politiskt moget för demokrati. Men de demokratiska reformivrarna stötte på hårt motstånd i många länder. I ett globalt perspektiv betraktades vid den här tiden parlamentarisk demokrati som ett politiskt experiment. Samtidigt utsattes demokratin för flankangrepp i de egna länderna – kommunister från vänster och högerextremister från det andra hållet. Den demokratiska utvecklingen förhindrades eller avbröts därför i flera länder strax efter periodens slut. I Ryssland genomfördes en kommunistisk revolution 1917 och under mellankrigstiden infördes diktatur i flera europeiska länder. "Det korta 1900-talet" (1914-1991) som följde efter det långa 1800-talet, kom därför att utmärkas av kamp mellan politiska ideologier och demokrati mot olika former av diktatur.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Emigrera: Att utvandra, flytta från ett land. Emigration = utvandring

Globalisering: Moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö. Läs mer >

Ideologi: Idélära, en samling besläktade idéer om hur samhället eller världen är och ska vara och hur förändringarna ska. De viktigaste idéerna i ett politiskt system.

Immigration: Att invandra, flytta in i ett land. Immigration = invandring

Imperium: En stor stat som omfattar flera nationer eller folkslag. Ursprungligen användes begreppet imperium inom romarriket för höga befattningshavares myndighet (maktbefogenheter), men begreppets betydelse kom att förändras med tiden till att istället syfta på rikets maktsfär. Ett imperium skiljer sig från en federation genom att inte erbjuda politisk representation till de områden som ingår. Jämfört med senare tiders nationalstater skiljer sig ett imperium genom att vara mer mångkulturellt. Organiserad strävan att bilda eller upprätthålla ett imperium kallas för imperialism.

Industrialisering kännetecknas av en mekaniserad produktionsordning med långt gående arbetsfördelning där tillverkningen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

Kapital: Tillgångar i form av t.ex. pengar, fastigheter, maskiner och skepp.

Kapitalist: Kapitalägare, rik person

Kapitalism: Ett ekonomiskt system där produktionsmedlen befinner sig i privat ägo och där produktionen styrs av marknadskrafterna.

Koloni: En administrativ region eller bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel. Organiserad strävan att bilda eller upprätthålla kolonier kallas kolonialism.

Kolonialism: Staters eller gruppers erövring och behärskande av, för dem, mer eller mindre främmande territorier. Det kan även involvera exploatering samt införande av den egna kulturen eller civilisationen. Enligt vissa synsätt krävs en mer omfattande migration till det koloniserade området för att man ska kunna tala om kolonialism, enligt andra synsätt räcker dominans. Läs mer >

Konsumtionsvanor: Var man handlar och vilka varor man köper.

Migration: När människor flyttar från ett område till ett annat, ofta över landgränser.

Nation: Ett kollektiv av människor som förenas av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, härstamning, historia, kultur, traditioner, gemensam styrelseform och sociala normer. En stat uppbyggd runt och förknippad med en nation är en nationalstat.

Nationalism: En världsåskådning som tar sin utgångspunkt i gemenskapen inom nationernas gränser. Nationalismen hyllar nationen, kulturen, historien och slår vakt om nationalstaten och dess intressen. Den som bekänner sig till nationalismen benämns nationalist. Nationalismen uppkom i Europa under 1700-talet och ledde under 1800-talet till skapandet av nationalstaterna, som vi känner dem idag.

Under 1800-talet blev nationalismen en ny politisk kraft i Europa. I stora riken som det habsburgska väldet började olika folkgrupper uppleva sig som skilda nationer och krävde att få bilda självständiga stater. Folk med samma språk och kultur som levde splittrade i olika stater försökte istället gå samman. Under 1860-talet enade Bismarck de tysk talande områdena i ett rike under preussisk ledning. Ungefär samtidigt bildades Italien. Också i USA skedde ett slags nationsbygge. Den indianska ursprungsbefolkningen fördrevs allteftersom nybyggarna flyttade västerut. På 1860-talet försökte sydstaterna bryta sig ur unionen men besegrades av nordstaterna i ett inbördeskrig. Resultatet blev bland annat att slaveriet avskaffades i hela USA.

Parlamentarisk demokrati: Folket väljer vilka personer som ska representera dem i parlamentet/riksdagen. Läs mer >

Privilegier: Företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar

Produktion: Tillverkning

Reform: Att omforma, omgestalta, förbättra. En förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället.

Revolution: En snabb eller djupgående förändring, en fullständig omformning av ett lands politiska, ekonomiska och/eller sociala system.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Adelns makt i samhället minskade under det långa 1800-talet. Varför?
     
  2. Varför kan man säga att Europa dominerade världen på 1800-talet?
     
  3. Varför kan man hävda att globaliseringen egentligen började redan under 1800-talet?
     
  4. Alla hade det inte så bra i samhället. Berätta kortfattat om klasskillnader.

Ta reda på:

  1. Gör en kortfattad sammanställning över de viktigaste idéerna i konservatismen, liberalismen och socialismen.

Diskutera:

  1. Vilka samhällsförändringar tycker du var de viktigaste under det långa 1800-talet? Motivera.
     
  2. De demokratiska idéerna spreds under 1800-talet, men det skulle dröja innan demokratin slog igenom i Europas länder. Försök förklara varför det tog så lång tid för demokratin att få starkt fäste i Europa.
     

Obs! I huvudavsnittet om det långa 1800-talet hittar du mer fakta och frågor som behandlar perioden på ett övergripande sätt.
 

 

Litteratur:
Kåre Tønnesson, Bra Böckers världshistoria, del 10 – Två revolutioner 1750-1815, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Lars-Arne Norborg, Bra Böckers världshistoria, del 11 – Det starka Europa 1815-1870, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Jarle Simensen, Bra Böckers världshistoria, del 12 – Väst erövrar världen 1870-1914, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Erik Lönnroth, Världshistoriens huvudlinjer: Det moderna Europa, Liber, 1994
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, 1995
Robert Marks, The Origins of the Modern World, Rowman & Littlefield, 2007
 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)


 

Läs mer om

Kartor

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Det långa 1800-talets huvudlinjer

SO-rummet bok
S
Qingdynastin

Qingdynastin (1644-1912)

av: Tore Persson
2024-09-03

Qing blev Kinas sista kejsardynasti och upprättades av ett invaderande folk som dock ansträngde sig för att bli mer konfucianska än kineserna själva. Under Qing blev Kina först så framgångsrikt att det väckte beundran bland Europas intellektuella, för att därefter drabbas av sådana motgångar att det kom att kallas ”Asiens sjuke man”...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
OS flagga

Olympiska spelen och politik, del 1: Krig väcker OS till liv

av: Lars Hildingson
2024-04-03

De första olympiska tävlingarna hölls i antikens Grekland för över 3 400 år sedan. Efter att Grekland införlivats i romarriket förvaltades traditionen vidare under romerskt styre. När sedan kristendomen infördes i romarriket i slutet av 300-talet förbjöds de olympiska spelen. Tävlingarna föll därefter mer eller mindre i glömska under 1 500 år, till slutet av 1800-talet då de återupptäcktes och återinfördes. De första olympiska spelen i modern tid hölls 1896 i Aten, och har därefter ägt rum vart fjärde år (med vissa undantag) på olika platser runt om i världen. De olympiska tävlingarna förenar numera idrottare över hela världen, men OS speglar också världshistoriens politiska och ekonomiska förändringar. I den här artikeln berättas framför allt om de olympiska spelens historia och utveckling i modern tid - från OS i Aten 1896, till OS i Berlin 1936...

+ Läs mer

M

Simón Bolivár och Sydamerikas avkolonisering

av: Magnus Västerbro
2021-08-12

Simón Bolivár ledde Sydamerika till självständighet från det spanska imperiet i början av 1800-talet och betraktas än idag som en nationell ikon i stora delar av Sydamerika. Men Bolivár hade egentligen större ambitioner än så. Han drömde om en Sydamerikansk republik där i stort sett hela kontinenten skulle ingå. Men av det blev det intet. Istället splittrades Sydamerika i många olika nationer som var och en ansåg sig var bärare av en unik nationalkaraktär, trots deras gemensamma historia...

+ Läs mer

M

Slaveriet förbjuds i det brittiska imperiet

av: Magnus Västerbro
2021-08-10

År 1833 förbjöds allt slaveri och slavhandel inom det brittiska imperiet. Bakom förbudet låg årtionden av hårt arbete utfört av den brittiska antislaverirörelsen, under ledning av bland annat parlamentsledamoten William Wilberforce. Men hur kom det sig att det var just Storbritannien - som av Europas alla stater varit mest inblandad och pådrivande i slavhandeln över Atlanten - som blev ett av de första länderna i västvärlden att avskaffa slaveriet?

+ Läs mer

M

Katarina II - härskare över Ryssland

av: Magnus Västerbro
2021-04-22

Katarina II styrde Ryssland under senare delen av 1700-talet. I 34 år var hon kejsarinna över det ryska imperiet och bidrog under sin regeringstid till att utöka dess gränser på bland annat Polens och det Osmanska rikets bekostnad. Det är svårt att hitta någon bland Europas regenter med en levnadsbana som är mer spännande än Katarinas, kejsarinna av Ryssland 1762-1796. Hon har beskrivits som ett politiskt geni, en intrigerande tyrann eller som, rent allmänt, en ”extraordinär kvinna”. I rysk historia kallas hon med självklarhet Katarina den stora...

+ Läs mer

S

Väckelserörelsen under 1800-talet

av: Åke Magnusson och Börje Andersson
2021-02-03

1800-talet var ett samhälle i förvandling. Under perioden tilltog den sekularisering som inletts under upplysningen. Individen frigjorde sig än mer från auktoriteter - från kyrkan och staten. Under 1800-talet förändrades dessutom det svenska samhället - jordbrukarsamhället började förvandlas till ett industrisamhälle. I takt med att kyrkans inflytande försvagades växte i de nya industrisamhällena fram ett behov av nya former för gemenskap och samarbete. Detta är en del av bakgrunden till de stora folkrörelsernas uppkomst under 1800-talets senare del. Väckelserörelsen var en av de mest betydelsefulla folkrörelserna...

+ Läs mer

Podcast om Det långa 1800-talets huvudlinjer

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
S

Liberalismens ideologi

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-11

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om liberalismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
S

Konservatismens ideologi

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-27

Julia, Mattias och Kristioffer pratar om konservatismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

+ Läs mer

Länkar om Det långa 1800-talets huvudlinjer

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Upplysningen

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens...

Hi

Det långa 1800-talet

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...

Hi

Industriella revolutionen

Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.

Hi

Emigrationen

Under emigrationen på 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade omkring en miljon svenskar och fler än 50 miljoner...

Hi

Nationalism och imperialism

Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.

Hi

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Hi

Ekonomi och handel 1776-1914

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Hi

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

Hi

Krig och försvar 1776-1914

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under det långa 1800-talet.

Hi

Sjöfart och sjökrigföring 1776-1914

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under det långa 1800-talet. Här berättas om sjökrig, sjöslag, långväga handel...

Hi

Kända personer 1776-1914

Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.

Sh

Politiska ideologier

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...

Hi
Karta

Europas historia

Få en överblick av Europas historia. Här hittar du material som behandlar den europeiska kontinentens historia i stora...

Relaterade taggar

Hi
Kolonialism

Kolonisation och kolonialism

Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...

Hi
Adel under 1600-talet

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...

Hi
Borgare i olika tider.

Borgare

Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...

Hi
bönder med hölass

Bönder

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...

Hi
Textilindustri

Industrialism

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....

Hi
Karta

Imperier

Med ett imperium menas ofta en större stat som omfattar flera nationer eller folkslag....

Hi
Ätten Habsburgs flagga

Habsburg

Släkten Habsburg var en fursteätt (ursprungligen från nuvarande Schweiz) som regerade i många...

Sh
bok i ett landskap

Ideologier

En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...

Hi
Turkar i Konstantinopel

Osmanska riket

Osmanska riket, eller Ottomanska riket, var turkarnas imperium som varade i drygt 600 år fr.o.m....

Hi
Fartyg

Upptäckare och upptäcktsresor

En upptäcktsresa är en resa med syfte att upptäcka, kartlägga eller göra anspråk på (göra till sina...

Hi
giljotin

Franska revolutionens följder

Franska revolutionen som inleddes 1789 fick många både kort- och långsiktiga följder. Hela det...

Hi
Industrialism

Industriella revolutionens ekonomiska och miljörelaterade följder

Den industriella revolutionen har skapat det samhälle vi lever i idag. Ett samhälle med...

Hi
Fabriksarbetare

Industriella revolutionens sociala följder

Industrialiseringen av samhället ledde till en omfördelning av arbetskraften och produktionen -...

Hi
Bismarck och Napoleon III

Fransk-tyska kriget

Fransk-tyska kriget utkämpades 1870-1871 mellan Frankrike och det Nordtyska förbundet under ledning...