Antal invånare: 38 246 108 (2021)
Huvudstad: Ottawa
Kanada är världens till ytan näst största land. Det sträcker sig hundratals mil mellan Atlanten, Stilla havet och Norra ishavet. Ändå hamnar det ständigt i skuggan av det stora grannlandet USA. Kanada värjer sig mot att betraktas som en sorts mindre USA. Snarare kan det jämföras med de nordiska länderna i fråga om social trygghet. Det europeiska arvet märks också i den franska kulturens starka ställning i provinsen Québec. På senare år har det skett en stor invandring till Kanada, inte minst från Asien. Samtidigt pågår en uppgörelse som rör behandlingen av landets ursprungsbefolkningar.
Befolkning
Kanada är ett av världens mest glesbefolkade länder. De flesta kanadensare lever i ett pärlband av städer längs gränsen till USA. Tre av fem invånare bor i provinserna Ontario och Québec. Inflyttningen till British Columbia har samtidigt varit stor, medan den mattats av något i de tre prärieprovinserna. Stora områden är glest befolkade och norra Kanada är praktiskt taget obebott. De tre nordliga territorierna hade 2021 en sammanlagd befolkning på drygt 118 000 personer.
Urbefolkningarnas rättigheter
Kanadas ursprungsfolk omfattas av tre grupper: First Nations (som är den officiella benämningen på landets indianfolk), inuiter och mestiser (métis, personer av blandat indianskt och franskt eller brittiskt ursprung). De har ofta sämre sociala och ekonomiska villkor än den övriga befolkningen. Flera regeringar har lovat att förbättra deras villkor, men klyftorna består.
Religion
Religionsfrihet råder. Enligt siffror från 2011 räknade sig två tredjedelar av kanadensarna som kristna. Den grupp som hade vuxit mest sedan folkräkningen 2001 var den som sade sig helt sakna religion, från 16,5 procent till knappt 24 procent. Katolikerna var fortfarande flest. Nästan två av fem invånare tillhörde den katolska kyrkan (varav cirka sex miljoner i Québec). Quebeckarna har dock under senare år blivit alltmer sekulariserade och språket spelar en större roll för deras identitet än religionen.
Politiskt system
Kanada är en förbundsstat där makten delas mellan den federala regeringen och de tio provinsregeringarna. De tre nordliga territorierna – Yukon, Northwest Territories och Nunavut – har inte samma självständiga ställning som provinserna men har egna regeringar med betydande befogenheter. Liberala partiet och olika konservativa partier har länge dominerat den politiska scenen.
Demokrati och rättigheter
Kanada har ett väl fungerade demokratiskt system, där politiska och medborgerliga rättigheter respekteras. Flera orosmoln finns dock, bland annat ökad övervakning av medborgarna och risken för att lagar mot terrorism kan utnyttjas för att begränsa yttrandefriheten. Landets urbefolkningar kämpar sedan länge mot diskriminering och för större politiska rättigheter.
Utrikespolitik och försvar
Kanada har traditionellt fört en aktiv utrikespolitik med ett starkt engagemang i frågor som rör nedrustning, handel och miljö. Vid maktskiftet 2015 talade den nya liberala regeringen mycket om klimatpolitik, flyktinghjälp och fredsinsatser. Men när nya visioner för utrikespolitiken stakades ut 2017 gick större delen av pengarna till försvaret och en mindre del till en satsning på en feministisk biståndspolitik. Precis som det tidigare konservativa styret försöker Trudeaus regering stärka Kanadas ställning genom nya frihandelsavtal.
Ekonomi
Kanada är ett rikt land med enorma naturtillgångar, välutbildad arbetskraft och högteknologiska industrier. Tillverkningsindustrin är fortfarande viktig för landets ekonomi, men tjänstesektorn har vuxit snabbt. Den svarar numera för nästan tre fjärdedelar av bruttonationalprodukten (BNP) och sysselsätter nästan åtta av tio kanadensare. Gruvdrift samt olje- och gasutvinning ger stora exportinkomster. Jordbruket spelar ännu en central roll för ekonomin, framför allt i prärieprovinserna.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Kanadas geografi >
Sociala förhållanden
I det index som FN:s utvecklingsorgan UNDP upprättar årligen över levnadsstandarden i världen brukar Kanada ligga på någon av de översta platserna, men 2020 hade landet trillat ned till 16:e plats, delvis på grund av växande inkomstklyftor. Indexet tar hänsyn till sådant som inkomst, läskunnighet, medellivslängd och barnadödlighet. Samtidigt hamnade Kanada som nummer fyra på OECD:s lista över de länder som det är bäst att leva i.
Besök Landguiden och läs mer om Kanada.
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
