Kända personer på forntiden och antiken

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Caligula. Romarrikets tredje kejsare Caligula (12–41 e.Kr.) beskrivs som en ökänd tyrann och skildras ofta som grym med storhetsvansinne...

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Claudius, den romerska kejsarfamiljens hackkyckling som frystes ut och knuffades undan – men som oväntat steg fram ur skuggorna vid precis rätt tillfälle och knep platsen som en av historiens främste män.

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om farao Hatshepsut. Hans majestät drottningen, farao i det forntida Egypten. En härskare som lämnade så starkt avtryck att hon fortfarande lever vidare – trots intensiva försök att radera henne ur historien.

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Aristoteles - en av filosofins fäder från den grekiska antiken vars öde nära flätades samman med en världshärskares. Men hela sitt liv dedikerade han till kunskapen - och än idag ekar hans ord tydligare i våra öron än vi kanske förstår...

Genomgång (14:13 min) av SO-läraren Fredrik Andersson som berättar om Jesus ur ett vetenskapligt perspektiv. Vem var han? Vad vet vi egentligen? Vilka källor kan vi lita på? Del 2 av 2.

Genomgång (13:17 min) av SO-läraren Fredrik Andersson som berättar om Jesus ur ett vetenskapligt perspektiv. Vem var han? Vad vet vi egentligen? Vilka källor kan vi lita på? Del 1 av 2.

Avsnitt (58 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Cicero - statsmannen, retorikern och filosofen som försvarade den sargade romerska republiken in i de sista ögonblicken, men vars övertygelse och passionerade talekonst till slut blev hans brutala död.

Genomgång (11:33 min) med läraren Fredrik Andersson som berättar om Alexander den store. Varför är han så känd? Varför ska vi kunna något om honom?

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om kejsare Nero. Det är en dramatisk bild. Nero, den galne romerske kejsaren, står och blickar ut över sin stad – den största i den kända världen – som brinner. Luften är tjock av sot och aska. Lågorna får hans ansikte att lysa i mörkret. Han står på sin balkong och spelar violin medan branden förtär hans stad. Samtidigt som folk ropar och skriker och försöker rädda sina ägodelar ur eldhavet står han lugnt och spelar på sitt instrument...

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa kortfattat om kejsare Augustus. Augustus spelade en avgörande roll för imperiet som varade i 500 år och förändrade Europa, ett kejsardöme vars arv är påtagligt ännu idag...

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Kejsare Germanicus. 10 oktober 2019 var det exakt två tusen år sedan Germanicus Julius Caesar Claudius, bara trettiofyra år gammal plötsligt insjuknade och dog i Antiokia...

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om när farao Tutankhamons grav öppnades. å söndagskvällen den 26 november 1922 lät Howard Carter göra ett hål i dörren för att kika in och se vad som väntade på andra sidan. För säkerhets skull sträckte han in ett ljus för att utröna förekomsten av farliga dunster och gaser. Först kunde han inte se någonting. Luftdraget från Tutankhamons grav fick ljuset att fladdra till. Sedan vande sig ögonen vid dunklet och det ena föremålet efter det andra blev synligt. Carter var förstummad. Sekunderna gick och han sade inget. Lord Carnarvon, som otåligt väntade strax bakom, frågade till slut: ”Kan du se något?” ”Ja”, svarade Carter, ”underbara ting”...

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om mordet på Julius Caesar. Det finns många missuppfattningar och myter kring mordet på den romerske statsmannen Gaius Julius Caesar. Bakom dådet, som ägde rum den 15 mars år 44 f Kr, låg en skara sammansvurna senatorer. Konspiratörerna hade olika motiv för sin medverkan, men den gemensamma nämnaren var missnöjet med att Caesar strax före mordet hade låtit utnämna sig själv till diktator på livstid...

Artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Aristoteles och naturvetenskaperna. Aristoteles (384-322 f.Kr.) var inte atensk medborgare. Han föddes i Makedonien, där hans far var kunglig hovläkare. Han sändes som tonåring till Aten för att studera vid Platons skola, Akademin. Där förblev han i ett tjugotal år till Platons död 347. Periodvis tvingades han att vara på flykt från Aten, där de antimakedonska stämningarna växte i styrka som en följd av Makedoniens alltmer ökande makt. Under några år var Aristoteles lärare för den unge makedonske tronföljaren Alexander...

Artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om filosofen Platon. Platons (427-347 f.Kr.) betydelse för Västerlandets idévärld är ofantlig och hans prestige orubblig. Det har sagts att hela den västerländska filosofin är en serie fotnoter till Platons dialoger...