Persiska bågskyttar från det akemenidiska riket. Detalj av en relief från Dareios palats i Susa, ca 510 f.Kr.
Under antiken var det persiska riket en världsmakt. På 500-talet f.Kr började den persiska akemenidiska kungaätten utvidga sitt rike från kärnlandet i nuvarande Iran. Den ena staten efter den andra erövrades av den effektiva persiska krigsmakten. Med tiden hade ett gigantiskt rike skapats som sträckte sig från floden Indus i öster till Medelhavet i väster. Perserna hade därmed skapat världshistoriens dittills största imperium (se karta).
På 220-talet e.Kr störtades partherna av sasaniderna. Sasaniderna lyckades skapa en stark centralmakt som gav bättre kontroll över riket. Ett av medlen för att öka sammanhållningen bland de splittrade lydländerna inom imperiet var religionen. Zoroastrismen (deras religion) blev därmed en förenande länk samtidigt som dess präster gavs makt och gjordes delaktiga i rikets förvaltningen. Det sasanidiska imperiet var mycket expansivt. Under dess storhetstid kom det att breda ut sig från nordvästra Indien i öster till trakterna runt östra Medelhavet i väster.
I början av 600-talet var det sasanidiska riket försvagat efter omfattande krig med det östromerska (bysantinska) riket. När sedan araberna inledde sin expansion utanför den arabiska halvön under slutet av 630-talet, gick det sasanidiska riket snart under. Sedan dess har Irans fortsatta historia varit starkt sammankopplad med islams historia.
I persernas kärnland som utgörs av nuvarande Iran, har alltså flera perserriken existerat genom historiens gång. Ett utmärkande historiskt drag för Persien är att området lyckats behålla sin kulturella särart och sitt språk, till och med efter arabernas erövring av landet på 600-talet e.Kr.
Staden PersepolisPersepolis var en mäktig stad i det forntida Persien. Persepolis byggdes för att hylla härskaren över det största rike världen hade skådat. Konstnärer från 23 besegrade länder kallades in. Joniska stenhuggare, babyloniska tegelslagare, egyptiska guldsmeder arbetade två sekler för att skapa den stad som skulle symbolisera Persiens rikedomar. Staden grundades av Darius I 515 f.Kr när han hade gripit makten. Under hans 36 år långa regeringstid nådde perserriket sin största utbredning. Riket sträckte sig från Donau till Indus, från centrala Asiens stäpper till Nilen. Nu hör ruinerna i Persepolis till de mest storslagna som finns kvar från forntiden. Palatset i Persepolis var byggd på en konstgjord terrass 1 570 meter över havet och omgavs av kraftiga murar. Terrassen som palatset låg på var 500 meter lång och 300 meter bred och uppbyggd i tre avsatser. Den bestod av blankpolerade fyrkantiga plattor av mörkgrön marmor. Palatsets port var prydd med två bevingade tjurar som var sex meter höga. Även staden låg på en terrass. Palats, harem, kaserner, stall en skattkammare och en audienssal som rymde 10 000 personer stod en gång på plattformen. Till palatset hörde skattkammare, förrådshus och logement för soldater och slavar. I den gyllene tronsalen bars taket upp av 100 pelare som var 20 meter höga. Darius flyttade regelbundet sitt hov från den administrativa huvudstaden Susa till Persepolis i sydvästra Iran, antagligen på våren då det persiska nyåret firas. När Alexander den store kom till palatsstaden med sin armé plundrade han den och brände ner den. Ödeläggelsen av staden var avsett som en hämnd för Xerxes nedbrännandet av templet i Aten. Ironiskt nog begravdes därigenom staden i sekler under aska och grus vilket bidrog till att bevara paraderna av stenfigurer intakta. Alexander fick ett enormt byte när han plundrade staden. I nutida penningvärde borde värdet räknas i miljarder. Trots att Persepolis nu är i ruiner ger det ändå ett intryck av makt och härlighet. Man har funnit talrika kilskriftstavlor i Persepolis. Dessa har gett väsentlig information om fornpersiska väldets statsskick och organisation. |
LÄS MER: Perserkrigen
LÄS MER: Alexander den store skapade ett världsimperium
LÄS MER: Persisk religion - zoroastrism
LÄS MER: Irans historia
Frågor till texten:
Ta reda på:
Diskutera:
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natur och Kultur, 1995
Patrick Brunn, Bra Böckers världshistoria – Asien möter Europa, del 3, Bokförlaget Bra Böcker, 1983
Hugo Montgomery, Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e.Kr., Almqvist & Wiksell, 1995
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
Faktagranskad av: Fredrik Helander, museipedagog vid Medelhavsmuseet
Vid östra Medelhavet och Svarta havet börjar ett väldigt stäpplandskap. Det sveper genom Asien i en enorm båge vars yttersta spets nästan når ända till Gula havet utanför Kinas östra kust. Det var på detta enorma gräshav som människan först tämjde hästen. För de människor som bodde på stäppen kom hästen att bli en oumbärlig kamrat. Stäppernas kringströvande ryttarfolk skulle i över tusen år utgöra ett allvarligt hot mot de bofasta folken runt omkring, européerna och kineserna. Under århundradenas lopp har blotta namnen på en rad ryttarfolk: skyterna, Hsiung-nu, hunnerna och mongolerna injagat skräck i folken runt omkring.
Genomgång (11:57 min) på engelska i YouTubekanalen Captivating History som i den här videon berättar om persiska riket. Vad var det som gjorde persiska riket så mäktigt?
Kortfattad genomgång (2:15 min) på engelska via YouTubekanalen History Skills som här berättar om krigen mellan de grekiska stadsstaterna och perserriket på 400-talet f.Kr.
Kort genomgång (5:38 min) på engelska via YouTubekanalen 5 minutes som här berättar om perserrikets historia.
Genomgång (15:43 min) på engelska via YouTubekanalen Epimetheus som här berättar om Partien och parterna.
Genomgång (10:09 min) på engelska via YouTubekanalen Epimetheus som här berättar om Persiens äldre historia.
Genomgång (26:43 min) på engelska via YouTubekanalen Epic History som här berättar om slaget vid Salamis 480 f.Kr.
Genomgång (13:32 min) av SO-läraren Håkan som ger en kort översikt av antikens Fenicien, Grekland och Persien.
Genomgång (5:42 min) där SO-Sture berättar förenklat och lättförståeligt om perserkrigen. Här berörs slaget vid Marathon, slaget vid Thermopyle och slaget vid Salamis.
Genomgång (14:53 min) om Bronsålderns övergång i järnålder. här berättas bl.a. om klimatförändringar i slutet av bronsåldern och den mera krigiska järnåldern med några framväxande imperier. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".
Kortfattad genomgång (9:04 min) om perserriket, indiankulturer i Syd- och Centralamerika samt nordisk bronsålder. Här berättas bl.a. om jordbruk och samhällsorganisation. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".
Genomgång (14:39 min) om det antika Grekland. Här berättas bl.a. om filosoferna, perserkrigen och Alexander den store. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".
Artikel av Kent Eklind där du ges en alternativ bild av några av de händelser som sägs utgöra grunden för Europas historia. Hur antikens grekiska bosättningar spreds runt Svarta havet, Medelhavet och Egeiska havet beskrev Homeros i Iliaden. Det har vi alla kunnat inhämta på olika sätt. Mindre uppmärksammade är de folkvandringar som medförde en persisk dynastibildning, Akemeniderna. Där lades grunden för ett avgörande organisatoriskt framsteg - en centraliserad maktsfär...
På SR:s hemsida kan du lyssna på ett program (ca 25 min) ur Vetenskapsradion Historia som bl.a. handlar om det avgörande slaget vid Thermoplye där en liten grekisk truppstyrka bestående av 300 spartaner och några tusen greker lyckades stoppa en enormt överlägsen persisk armé. Under det andra perserkriget, tio år efter slaget vid Marathon, kämpade grekerna vid Thermoplyae, Salamis och Plataea för sin frihet - en kamp som hade kunnat gå helt annorlunda, och i så fall omskapat Europas historia. Antikvetaren Allan Klynne och programledaren Tobias Svanelid guidar runt på de antika slagfälten. Programmet går att ladda ner (22 MB).
Radioprogram i P1 (ca 25 min) som handlar om det mytomspunna slaget vid Marathon som utkämpades för 2500 år sedan mellan det mäktiga persiska imperiet och statsstaten Aten. Vetenskapsradion Historia tar med antikvetaren Allan Klynne till platsen för att ta reda på vad som egentligen hände - och vem som faktiskt sprang det allra första Marathonloppet... Programledare är Tobias Svanelid. Programmet går att ladda ner (22 MB).
Omfattande artikel i Wikipedia där du kan läsa om de grekisk-persiska krigen som var en serie konflikter mellan den grekiska världen och det persiska riket som påbörjades omkring 490 f.Kr. och varade till 449 f.Kr. Begreppet syftar vanligtvis på de två persiska invasionerna av det grekiska fastlandet år 490 f.Kr. och 480-479 f.Kr. Vid båda tillfällena lyckades de allierade grekerna besegra perserna...
Tidiga civilisationer och imperier från forntiden till slutet av antiken (3000 f.Kr - 500 e.Kr).
De mesopotamiska kulturerna (3000-500 f.Kr) utgör civilisationens vagga. Mesopotamien låg mellan floderna Eufrat och...
I antikens Grekland (700-300 f.Kr) lades grunden till den västerländska kulturen. Antikens grekiska välde var splittrat...
Romarriket, även kallat det romerska riket (500 f.Kr - 500 e.Kr), var antikens dominerande stormakt. Rikets medelpunkt...
Historia om Iran. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.
Zoroastrismen grundades i Iran av profeten Zarathustra och är en av världens äldsta monoteistiska religioner.
Historia om några av forntidens och antikens mest kända personer och deras levnadsöden.
Forntidens och antikens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser.
Med ett imperium menas ofta en större stat som omfattar flera nationer eller folkslag....
Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar...
Under antiken låg bergspasset Thermopyle i norra Grekland närmare kusten än vad det gör idag. För...
Perserkrigen var en serie utdragna konflikter mellan flera av de grekiska stadsstaterna och det...
Efter att den persiska storkungen Darius I hade krossat det joniska upproret (se bakgrunden till...
Trots det grekiska nederlaget i norra Grekland vid Thermopyle och nedbränningen av Aten var kriget...
Efter persernas katastrofala nederlag mot grekerna under sjöslaget vid Salamis i september 480 f.Kr...
Sidenvägen är en av de äldsta av världens stora handelsvägar, även om den fick sitt namn först på...
