Det är svårt att tala om sanningar inom historieämnet. Historia är ett ämne som bygger på tolkningar, omtolkningar, konstruktioner och rekonstruktioner av det förflutna. Allt vi vet om dåtiden kan därför också tolkas om och rekonstrueras av framtidens historiker utifrån de källor de då kommer att ha tillgång till.
Historia är inte någon exakt vetenskap. Till skillnad från vetenskaper där man kan undersöka saker i ett laboratorium arbetar historikern istället med olika teoretiska verktyg för analys och tolkning av det förflutna. Det är dessa "historievetenskapliga verktyg" som vi kallar för historieteori.
Begreppet historieteori är därmed ett samlingsbegrepp för olika metoder, utgångspunkter och förklaringsmodeller som historiker använder för att undersöka och förklara händelser, skeenden, orsaker och konsekvenser, kontinuitet och förändring och allt annat som en historiker undersöker.
Alla undersökningar som en historiker utför om det förflutna måste sättas in i olika sammanhang. Detta görs med hjälp av teorier som hjälper historikern att dra slutsatser om både enskilda händelser och historiska mönster, men också till att problematisera historiska skeenden.
Historieteori är numera viktigare än någonsin inom historieskrivning, där objektivitet och hänsyn till alla tänkbara perspektiv måste vägas in. I äldre historieskrivning kunde syftet vara annorlunda. Ibland innebar det att historikerns viktigaste roll var att legitimera makt, eller att han/hon till exempel skrev för att få det egna landet att framstå som bättre än andra länder. Eller så var historien helt enkelt enbart ett återberättande av en händelse eller epok, där utrymme för tolkningar och problematiserande saknades.
All historieskrivning är naturligtvis inte lika bra. Den som är tränad i att använda de historieteoretiska verktygen och att arbeta med olika historiska material kommer kunna göra bättre och mer underbyggda tolkningar av det förflutna än den som saknar historieteoretiska kunskaper. Därför behöver man som konsument av historia också vara försiktig med vems historieskrivning man lyssnar till.
Olika utgångspunkter
Alla historiker är inte överens om vilka teoretiska verktyg som ska användas i alla specifika sammanhang. Därför blir ofta tolkningar av historiska händelser eller skeenden olika beroende på historikernas utgångspunkter.
Med tiden har det växt fram flera skolor inom historieskrivningen som fokuserar på varierande delar av historien och det förflutna. Det kan till exempel vara saker som genushistoria eller militärhistoria. Inom dessa skolor blir ofta vissa teoretiska utgångspunkter dominerande. Tolkningen av det förflutna blir därför annorlunda beroende på vilken historiker som gör analysen och vilka historieteoretiska verktyg som används.
Historiekultur, historiesyn och historiemedvetande
Viktiga delar av hur vi förstår, tolkar och använder historia är de tre begreppen historiebruk, historiesyn och historiemedvetande som förklarar hur vi ser och tolkar historia både som individer och hur vi i ett samhälle formar bilderna av historien.
LÄS MER: Historia (huvudtexten i avsnittet Historia)
LÄS MER: Källkritisk metod
LÄS MER: Historisk analys och begrepp
LÄS MER: Historiesyn
LÄS MER: Historiebruk
LÄS MER: Historiekultur och historiemedvetande
