Ska grova brottslingar få en chans att bättra sig? Kan dödsstraff avskräcka och förhindra brott? Har vi rätt att döda i rättvisans namn?
Dödsstraffet - nu och då
Den 23 november 1910 fördes Johan Alfred Andersson-Ander in på Långholmens fängelsegård. Där stod giljotinen och väntade på honom. Han var dömd till döden för rånmord. Nu skulle straffet verkställas. Han tittade på giljotinens vassa egg, vände sig mot bödeln och frågade om han kunde få säga några sista ord. ”Nej”, svarade bödeln. Johan Alfred Andersson-Ander trycktes ner på svängbrädan. Yxan släpptes ner.
I Sverige – precis som i de flesta andra länder – var dödsstraffet länge en självklar del av rättskipningen. Under medeltiden straffades stöld och mord med döden. Flera brutala avrättningsmetoder användes. Vid så kallad rådbråkning slogs fångens armar och ben sönder. Kroppen fästes sedan på ett hjul som restes på en påle, där fången fick hänga tills han dog. Efter medeltiden var hängning eller halshuggning vanliga avrättningsmetoder. Avrättningarna var offentliga och människor samlades för att titta på när bödeln släckte människoliv.
När det moderna samhället växte fram började statens rätt att döda sina medborgare ifrågasättas allt oftare. I mitten av 1800-talet debatterades dödsstraffet livligt i Sverige och i slutet av av seklet blev avrättningar allt ovanligare. Johan Alfred Andersson-Ander var den siste personen som avrättades och 1921 avskaffades dödsstraffet i fredstid och 1972 även i samband med krig.
De flesta länder har idag avskaffat dödsstraff
Sverige är inte på något sätt unikt. Under 1900-talet har flera länder slutat att avrätta människor. 140 länder har numera avskaffat dödsstraffet eller slutat att använda det. Av dessa har 97 länder tagit bort det helt, åtta har avskaffat det i fredstid och i 35 länder finns det kvar men används inte i praktiken. 58 länder har kvar dödsstraffet, men det är ett fåtal länder som står för de flesta avrättningarna.
Länder som använder dödsstraff
Amnesty International är en global människorättsorganisation som på olika sätt arbetar för att dödsstraffet ska avskaffas överallt. En viktig del i arbetet är att samla in information om avrättningar och dödsdomar. Under 2021 genomfördes minst 579 avrättningar i 18 länder. De fem länder som avrättade flest personer var:
- Kina
- Iran
- Egypten
- Saudiarabien
- Syrien
Det är avrättningar som Amnesty känner till. I flera länder är statistiken hemlig och det faktiska antalet är högre.
Olika avrättningsmetoder
Olika avrättningsmetoder används runt om i världen. I Saudiarabien genomförs avrättningar med halshuggning. I Kina var det länge vanligt med nackskott, men nu avrättas allt fler med hjälp av dödliga injektioner. Även i USA används ofta dödliga injektioner. En brutal men ovanlig avrättningsmetod är stening. Det innebär att fången begravs upp till midjan eller bröstet. Därefter dödas offret genom stenkastning. I Iran sitter flera personer fängslade dömda till stening och 2006 utfördes en stening av tre personer. En lyckades ta sig upp ur gropen och överlevde. Då säger lagen att man ska få slippa undan. Stening som straff förekommer även i Sudan, i norra Nigeria och i delar av Somalia och Afghanistan.
Argument för och mot dödsstraff
De som förespråkar dödsstraff har genom tiderna använt sig av samma typ av argument. Ett återkommande påstående är att dödsstraffet har en avskräckande effekt. När straffet debatterades i den svenska riksdagen 1921 hävdade en av förespråkarna: ”att dödsstraffet är ett effektivare och ett mera avskräckande straffhot än livstidsstraffet, varifrån brottslingen vet, att han efter ett antal år blir benådad, anser jag för min del vara uppenbart”.
Men Johan Alfred Andersson-Ander genomförde ett rånmord trots att han visste att straffet var döden. För det finns inget samband mellan grymma straff eller avrättningar och låg brottslighet. Det fanns det inte i Sverige 1921 och det finns inte heller i Belarus eller Japan idag, där människor fortfarande avrättas.
Amnesty motsätter sig dödsstraffet i alla dess former. Dödsstraffet innebär ett stort psykiskt lidande, det används i stor utsträckning mot grupper i samhället som har svårt att försvara sig på grund av fattigdom och diskriminering och det finns alltid en risk att oskyldiga avrättas. Ytterst handlar det om människosyn och värderingar. Alla har rätt till liv och staten är skyldig att försvara denna rättighet. Dödsstraffet är därför inget annat än ett mord planerat av staten.
LÄS MER: Brottslighet och kriminalvård
LÄS MER: Lag och rätt
LÄS MER: Mänskliga rättigheter
LÄS MER: Brott och straff förr
LÄS MER: Bödeln och bödelyrkets historia
PODCAST: Normativa etiska teorier
PODCAST: Etiska teorier och modeller (fördjupning)
Litteratur:
”De kan döda mig när som helst” - om dödsstraff, tortyr och rättssäkerhet, Utbildningsmaterial från Amnesty International
”Lagens yttersta medel” - källkritisk övning, Utbildningsmaterial från Amnesty International
Death sentences and executions 2015, Rapport från Amnesty International
FÖRFATTARE
Text: Christoffer Dahlin, Amnesty International
Webbplats: Amnesty International
