Antal invånare: 341,8 miljoner (2024)
Huvudstad: Washington D C
USA upptar en stor del av Nordamerika och är ett av världens största länder, räknat i både yta och befolkning. Från kust till kust mäter USA cirka 400 mil medan avståndet från Kanada i norr till Mexiko i söder är runt 250 mil. Terrängen i det kontinentala USA kan delas in i fyra huvudområden räknat från väster: höga bergskedjor, ett vidsträckt låglandsområde, en lägre bergskedja och kustslätten längst i öster.
Till största delen ligger USA i den tempererade zonen men klimatet varierar kraftigt. Större delen av landet har kontinentalt klimat med heta somrar och kalla vintrar. I norra Alaska råder arktisk kyla, medan klimatet delvis är tropiskt på Hawaii och i södra Florida. Det kan regna mycket på västkusten samt i östra och sydöstra USA medan de stora slätterna i centrala delen av landet ofta drabbas av torka. Östkusten, särskilt den södra delen, drabbas regelbundet av orkaner.
Systemet av bergskedjor i västra USA ingår i Kordiljärerna, bergstrakter som sträcker sig i nord-sydlig riktning längs hela de amerikanska kontinenterna, från Alaska till södra Chile (och inbegriper Anderna i Sydamerika). I USA:s del av Kordiljärerna finns bland annat Sierra Nevada och Cascades, innanför kusten, och Klippiga bergen (Rocky Mountains) längst i öster. Mellan bergskedjorna ligger såväl bördiga dalar som ökenområden, delvis helt i regnskugga.
Kontinentalbäckenet, låglandsområdet i mellersta USA, mäter på sitt bredaste ställe 250 mil. Den väldiga arealen omfattar ett av världens största flodsystem där floderna Mississippi, Missouri och Ohio ingår.
Appalacherna öster om låglandet är en relativt låg bergskedja som går i det närmaste obruten från Kanada ned till Alabama i södra USA. Bergen är till stora delar klädda med skog. I dalarna finns betydande koltillgångar.
Atlantiska kustslätten är ett brett låglandsområde som reser sig från havet in mot landet. Det täcker hela Atlantkusten och kusten utefter Mexikanska golfen.
Utöver den topografiska indelningen (som beskriver terrängen) görs också regionala indelningar i olika sammanhang. Regionerna kan beskriva geografin men speglar även kulturella, politiska, ekonomiska och historiska särdrag. USA kan exempelvis delas in i sju huvudområden:
Trots att USA:s ekonomiska och befolkningsmässiga tyngdpunkt förflyttats mot söder och väster finns ännu många storstäder längs norra delen av östkusten och in mot de Stora sjöarna vid gränsen mot Kanada. Utrikeshandeln, som startade i de stora hamnstäderna New York, Boston, Philadelphia och Baltimore, har stor betydelse samtidigt som traditionell, tung industri ersatts av en modernare tjänstesektor. Det var i dessa städer som uttrycket ”smältdegeln” myntades för att beskriva hur olika nationaliteter och etniska grupper blandades. New Yorks skyskrapor, Detroits bilfabriker och Pittsburghs stålverk blev tidigt viktiga symboler för ett USA som lockade miljoner invandrare från Europa.
Sydstaterna levde även efter USA:s självständighet i slutet av 1700-talet länge kvar i en kolonial ekonomi, uppbyggd kring produktion av bomull och andra råvaror som exporterades både till nordstaterna och till Europa i utbyte mot färdigtillverkade varor. Slaveriet och det förödande inbördeskriget 1861–1865 hämmade utvecklingen i södern och bidrog till en omfattande utvandring norrut.
Efter andra världskriget har dock sydstaternas ekonomi moderniserats i snabb takt. Industrier har växt fram kring nya råvaror som skog och olja. Idag finns både en rad högteknologiföretag och en växande tjänstesektor. De senaste decennierna har en betydande invandring ägt rum från övriga USA, inte minst från de nordöstra delstaterna.
Städer som Atlanta i Georgia, Charlotte i North Carolina och Houston i Texas har med sina bländande skyskrapor blivit symboler för den nya södern. Men trots alla framsteg är den genomsnittliga levnadsstandarden i de mer outvecklade delarna av södern fortfarande lägre än i norra USA.
Centrala låglandet är ett bördigt jordbruksområde som från de Stora sjöarna sträcker sig söderut och västerut över prärien ned till Texas. Här finns världens mest produktiva jordbruk som ofta drivs på mycket stora farmer.
De storstäder som ligger i eller gränsar till regionen – som Chicago, Minneapolis och Milwaukee – har byggts upp kring slakterier, kvarnar, mejerier eller andra industrier med anknytning till jordbruket.
Ett platt, torrt område – kallat de stora slätterna – startar vid den regngräns som går från norr till söder nästan mitt i USA och breder sedan ut sig fram till bergen i väst. Bristen på vatten i kombination med ett oberäkneligt och blåsigt klimat som växlar mellan extrem kyla och extrem hetta har inneburit stora umbäranden för jordbrukare i regionen. Länge var slätterna mest ett ogästvänligt ödeland som passerades på väg mot drömmen om bättre villkor längre västerut.
Det var först efter det att järnvägarna nådde området på 1860-talet som invandrare började söka sig dit i större skala. Ursprungsbefolkningen trängdes bort när farmare och boskapsskötare slog sig ned på de stora slätterna. Boskapsskötare försåg de stora städerna i öst med läder och kött. En cowboykultur, delvis uppbyggd kring boskapsskötsel, tog över.
Försök i början av 1900-talet att uppmuntra nybyggare att odla upp den torra marken mynnade ut i många tragedier. Felaktiga odlingsmetoder bidrog till att det tunna jordlagret mer eller mindre blåste bort.
Jämfört med Appalacherna i öst är Klippiga bergen en ung bergskedja vars höga bergstoppar är skarpa och skrovliga. Även långt söderut kan de vara snötäckta. Fram till mitten av 1800-talet betraktades bergskedjan som närmast ogenomtränglig. När den stora guldruschen bröt ut i Kalifornien lyckades dock mängder av lycksökare ta sig över bergen på stigar upptäckta av jägare.
Idag går ett antal järnvägar och motorvägar över bergen. Samtidigt har dammanläggningar och bevattningsprojekt gett liv åt delar av regionens ökenområden. På senare tid har inflyttningen ökat kraftigt till bland annat delstaterna Nevada, Arizona, Utah och Colorado. Fortfarande finns det dock ödsliga områden och regionen är mer glesbefolkad än någon annan del av USA.
Den västra kustremsan har symboliserat drömmen om ett nytt land som erbjuder frihet och chans till rikedom. Men på grund av Kordiljärerna var västkusten länge isolerad från övriga USA.
Invandringen österifrån inleddes på allvar på 1840-talet och därefter ökade befolkningen snabbt. Idag är Kalifornien USA:s mest folkrika delstat med 40 miljoner invånare.
Regionen är – delvis med hjälp av konstbevattning – en ledande producent av frukt, grönsaker och vin. Skogsbruk och fiske är viktiga näringar i de norra delarna. Men västkustens ekonomi består numera av ett stort antal sektorer varav många befinner sig i täten för en global utveckling. IT-företagen i Silicon Valley söder om San Francisco utgör en viktig koncentration av högteknologisk industri. Nöjesindustrin i Los Angeles spelar en stor roll i USA:s ekonomi, inte minst genom export av filmer, TV-serier och musik.
Två av de 50 delstaterna ligger utanför kontinenten och blev en del av USA först 1959: Alaska och Hawaii.
Alaska, som skiljs från det övriga USA av Kanada, är till ytan den största delstaten men har inte mer än 734 000 invånare (2021). Oljeutvinningen har förändrat Alaskas ekonomi en del men skogsbruk, fiske och gruvnäring spelar fortfarande en dominerande roll.
Hawaii ligger i Stilla havet, en dryg tredjedel av fågelvägen mellan Kalifornien och Japan. Ögruppen är ett turistparadis och turismen är delstatens viktigaste inkomstkälla. Odling av sockerrör samt ananas och andra frukter är också viktiga inkomstkällor för befolkningen som uppgår till 1,4 miljoner invånare.
I Stilla havet och i Västindien finns flera mer eller mindre självstyrande områden som tillhör USA. Fem av dem är befolkade: Puerto Rico och Amerikanska Jungfruöarna i Karibien samt Nordmarianerna, Guam och Amerikanska Samoa i Stilla havet. De runt 4 miljoner invånarna där är amerikanska medborgare (varav cirka 3,5 miljoner i Puerto Rico).
USA är världens ledande producent av både olja och naturgas, och växande utvinning har bidragit att landet nu åter blivit nettoexportör av energi. Landet är också rikt på mineraler, skog och vatten.
Energisektorn i USA har i över 100 år dominerats av de fossila bränslena olja, naturgas och kol. Efter en kraftigt ökad utvinning det senaste årtiondet var produktionen av energi större än konsumtionen 2019, för första gången sedan 1950-talet.
Olja, gas och kol står för drygt 80 procent av energiförsörjningen i USA. Kolets andel har minskat från ungefär 25 procent en bit in på 2000-talet till drygt 10 procent i dag, medan gasens andel har ökat och nu är jämstor med oljan. Kärnkraft står för en tiondel medan resten, en knapp tiondel, kommer från förnybara energikällor. Bland dem är biobränslen störst, följt av vind och sol.
Bördiga jordar, en hög mekaniseringsgrad och utbredd stordrift bidrar till att göra USA till världens största exportör av jordbruksprodukter. Mellanvästern är särskilt förknippat med spannmålsodlingar som brer ut sig över enorma arealer. USA är också en av världens största fiskenationer.
USA står för en dryg tiondel av jordbruksexporten i världen och ligger på tredje plats i fråga om produktion.
Majs, sojabönor, vete och durra är de viktigaste spannmålen. USA är världens i särklass största producent av majs. Av den majs som odlas används ungefär en tredjedel till djurfoder, en tredjedel till etanol och den sista tredjedelen till livsmedel, drycker och industriell tillverkning av allt från läkemedel till förpackningsmaterial. Majs odlas i nästan hela landet men särskilt i ett område söder och väste om de stora sjöarna. I det så kallade majsbältet odlas också sojabönor. USA var tidigare världsledande även i fråga om sojabönor, men Brasilien har nu gått om.
USA är också bland de ledande producenterna i världen av nöt- och fläskkött samt kyckling och kalkon.
I sydstaterna från Atlantkusten till Texas finns bomullsodlingar och i vissa delstater en omfattande tobaksproduktion. I Kalifornien, Florida och Louisiana är fruktodling viktig. Hälften av den amerikanska grönsaks-, frukt- och nötproduktionen sker i Kalifornien, som också är landets främsta vinproducent.
USA har en stor fiskeflotta. Det mest omfattande fisket bedrivs i Stilla havet men det fiskas också en hel del i Atlanten och Mexikanska golfen, liksom i floder och insjöar.
Amerikansk industri är mångsidig, högt utvecklad och ledande inom en lång rad områden som telekommunikationer, motorfordon, flyg, elektronik, läkemedel, bio- och nanoteknik, livsmedel och drycker samt försvarsindustri och kemisk industri. Industrisektorn står för en knapp femtedel av ekonomin.
USA rymmer inom sina gränser i stort sett alla tänkbara turistattraktioner, från vintersport till tropiskt badliv, från storslagna naturscenerier till myllrande världsstäder.
Kultur- och nöjesutbudet är rikt i de större städerna, där också folklivet är synnerligen brokigt på grund av invandringen från hela världen.
Besök Landguiden och läs mer om USA.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
Använd Landguidens båda fakta- och statistikavsnitt och jämför länder med varandra utifrån olika ämnen och indikatorer.
I Landguiden hittar du massor av fakta om USA. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en kort överblick över det som anses viktigt. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.
Genomgång (8:56 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om USA:s geografi.
Seterra är en geografisajt som hjälper dig att på ett enkelt, färgglatt och underhållande sätt lära dig länder, flaggor, huvudstäder och andra städer i Sverige och i resten av världen. Här finns massor med olika övningar.
Amerikansk Nationalatlas där du hittar allt du behöver i kartväg om USA. I det här avsnittet finns några blindkartor (övningskartor) om USA och dess stater, städer, floder och sjöar.
På Globalis webbplats kan du läsa kortfattat om USA ur olika perspektiv. Här hittar du också några artiklar som behandlar konflikter och krig som USA är involverat i. Du kan läsa om USA:s engagemang i Afghanistan, Colombia och Irak. Globalis grundar sig på statistik från FN och andra internationella organisationer. Här hittar du fakta om världens länders geografi, ekonomi, historia, politik och aktuella konflikter.
Purposegames är en webbplats där du hittar massor av frågesport och övningar med geografiska teman. Det mesta är på engelska, men det finns även en hel del på svenska också.
Vetgirig.nu är en webbplats där du hittar frågesport och spel inom många geografiska teman. Här kan du t.ex. testa dina geografikunskaper med hjälp av olika blindkartor.
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om USA ur olika perspektiv. Amerikas förenta stater, eller i förkortad form Förenta staterna (engelska: United States), på svenska vanligen kallat för USA, är en federal konstitutionell republik som består av 50 delstater och det federala distriktet District of Columbia, där huvudstaden Washington DC är placerad...
Albatros Travels webbplats där du bl.a. kan läsa kortfattat om USA:s geografi. Här finns pulserande metropoler som aldrig sover och nationalparker där man bara hör ljudet av frustande bisonoxar…
Vagabond.se är en reseportal där du hittar nyheter, guider, aktuella reportage och information om olika resmål över hela världen. På webbsidan finns även ett hundratal reseguider till olika länder och städer runt om i världen.
Regeringskansliets faktasidor om Nord- och Sydamerikas länder. Här redogörs kortfattat för ländernas historia, samhälle och Sveriges förbindelser med dem.
Få en helhetsbild av USA:s historia eller fördjupa dig i viktiga händelser och särdrag som utmärker vissa perioder i...
Aktuell samhällsfakta om USA. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat...
