Torget i Wittenberg år 1520. Martin Luther protesterar mot kyrkans maktmissbruk genom att bränna bullan som sänts till honom av påven. Målning av Karl Aspelin (1857-1922).
Protestantism
Erkänner inte påven
Den protestantiska kyrkan är en samlingsbeteckning för en mängd olika kyrkor och samfund vars viktigaste gemensamma nämnare är att de inte accepterar påven i Rom som ledare för kyrkan.
De protestantiska kyrkornas tolkning av kristendomen kallas för protestantism.
Protestantismen grundar sig på de protester mot kyrkan och de tolkningar av den kristna läran som utformades under reformationen på 1500-talet.
Erkänner inte påven
Den protestantiska kyrkan är en samlingsbeteckning för en mängd olika kyrkor och samfund vars viktigaste gemensamma nämnare är att de inte accepterar påven i Rom som ledare för kyrkan.
De protestantiska kyrkornas tolkning av kristendomen kallas för protestantism.
Protestantismen grundar sig på de protester mot kyrkan och de tolkningar av den kristna läran som utformades under reformationen på 1500-talet.
ANNONS
Användbara begrepp
Avlatshandeln: Prästerna fick sälja bevis på syndernas förlåtelse till enskilda individer. Bevisen kallades avlatsbrev. Med avlatsbrev kunde rika människor köpa sig en plats i himlen.
Reform (era) innebär omforma, omgestalta, förbättra och förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället. I länder som genomförde den s.k. reformationen innebar det främst att kyrkans organisation och detaljer kring kristendomens utförande förändrades, t.ex. riter, regler och andra praktiska detaljer.
Sakrament: Heliga handlingar instiftade av Gud. Den protestantiska kyrkan har två sakrament - dopet och nattvarden - medan den katolska kyrkan räknar sju sakrament.
I samband med dessa protester mot den katolska kyrkan bildades en helt ny kyrka - den protestantiska - som snabbt vann många anhängare. Kyrkan i Västeuropa splittrades därmed i två grenar. Hur och varför det hände kan du läsa om här nedan.
Kyrka i kris
Den katolska kyrkan befann sig i en djup moralisk och ekonomisk kris på 1500-talet. Många munkar och nunnor ogillade celibatet och de hände att vissa höll sig med älskarinnor eller älskare. I Vatikanen såg det inte bättre ut. En av påvarna, Alexander VI, hade till och med en son. Biskopar utnämndes sällan för att de var dugliga och lämpliga för ämbetet, utan istället för att de hade rika familjer.
Vid Martin Luthers tid satt Leo X på påvestolen. Under Leos tid på påvestolen nådde den katolska kyrkans finanser botten. Anledningen var att ombyggnaden av S:t Peterskyrkan i Rom kostade enorma summor pengar. Påven uppmanade då alla sina biskopar runt om i världen att öka avlatshandeln.
Avlatshandeln innebar att prästerna fick sälja bevis på förlåtelse för mindre synder som olika människor hade begått. De kallades avlatsbrev. Med avlatsbrev kunde rika människor köpa sig en plats i himlen.
Martin Luther var rasande över dessa avlatsbrev. Förlåtelse för synd fick ju människan först om hon uppriktigt ångrade sina synder och ville bättra sig - inte genom att köpa sig fri som påven uppmanade.
Martin Luther (1483-1546)
Martin Luther föddes den 10 november 1483 i Eisleben i Tyskland. Efter studier vid universitetet i Eisennach gick han i kloster. 1507 prästvigdes han och år 1511 blev han professor. Det var när han läste Romarbrevet 1:17 som Luther insåg att människan inte kunde vinna frälsning genom fromma gärningar utan att det endast var tron som var viktig.
Den 31 oktober 1517 spikade Luther upp sina berömda 95 teser om avlatshandeln på kyrkporten i Wittenberg, där han gick hårt åt katolska kyrkans handel med avlatsbrev. Men det var genom den nya boktryckarkonsten som Luthers idéer fick stor spridning.
När påven Leo X fick reda på det lär han ha sagt att det hela var "ett bråk av en berusad tysk. När han blir nykter kommer han att ändra mening". Men denna handling ledde inom kort till att en ny kyrka uppstod, den protestantiska kyrkan. Då beskrev påven Martin Luther som ”satans avföda, fördärvets son och ett ogräs i vingården”.
1520 förklarade påven att Luther var skyldig till kätteri (en lära som strider mot den sanna läran). I en bulla (påvebrev) bannlystes (uteslöts ur katolska kyrkan) Luther. Luther svarade då med att bränna bannbullan utanför Wittenbergs stadsport (se bild). Brytningen med den katolska kyrkan var därmed total.
Fram till mars 1522 hölls Luther i skyddsförvaring på Wartburgs slott. I princip var han dödsdömd. Men tack vare sina vänner klarade han sig. På slottet levde han anonymt. Under tiden översatte Luther Nya testamentet från latin till tyska. Luther ansåg att alla - inte bara präster som kunde latin - skulle kunna få möjlighet att läsa Bibeln. Bibeln skulle översättas till folkets modersmål. Prästerna skulle därtill hålla sig borta från latinet i kyrkorna och prata så att folk förstod vad de sa. Kristendomen skulle helt enkelt göras mer begriplig för folket.
Reformationen
Luther ville förändra den katolska kyrkan och återupprätta den riktiga kristendomen. Han hade inga planer på att grunda en ny kyrka. Ordet reformation betyder både att förnya och att återställa.
Luthers arbete medförde att påven och kejsaren i Tyskland (som lydde under påven) fick ge med sig. Från 1526 fick varje furste i Tyskland bestämma om deras medborgare skulle tillhöra den katolska kyrkan eller acceptera Luthers idéer.
Den protestantiska läran
I de protestantiska gudstjänsterna är det läsningen och tolkningen av texterna som står i centrum. Därför är predikstolen den mest dominerande inredningsdetaljen i en protestantisk kyrka.
Det finns bara två sakrament i de protestantiska kyrkorna. Dessa är dopet och nattvarden. Luther ansåg att det bara var dessa som det fanns bestämmelser om i Bibeln.
De protestantiska ledarna menade att alla människor har sitt kall, d.v.s. sin särskilda uppgift i vardagen. I vardagslivet ska man alltid göra sitt bästa. Inför Gud kan människan bara bli rättfärdig genom tron. Bibeln var viktig. Den ska vara det främsta rättesnöret för kyrkan och de kristna.
ANNONS
ANNONS
Protestantiska kyrkor
Alla de nordiska länderna har idag lutherska statskyrkor. I Tyskland är den evangelisk-lutherska kyrkan den största vid sidan av den katolska. Utvandringen av tyskar och nordbor till USA har medfört att det också finns flera miljoner lutheraner i USA.
De lutherska kyrkorna har ingen gemensam högste ledare, men de samarbetar i Lutherska Världsförbundet som idag omfattar mer än 70 miljoner medlemmar.
Reformerta kyrkor
Fransmannen Jean Calvin (1509-1564) som verkade i Genève i Schweiz påverkades av Luthers idéer. Hans efterföljare kallas för reformerta kristna. Calvin gick längre i sina angrepp mot den katolska kyrkan än vad Luther gjorde.
Calvin avskaffade den gamla gudstjänstordningen. Altarna togs bort och kyrkorna rensades från bilder. Kvar i kyrkorna var bara bänkar och en talarstol. Dessutom avskaffades både biskopar och präster. Varje församling skulle styra sig själv och utse sina predikanter. Calvin tog avstånd från tanken att brödet och vinet i nattvarden förvandlades till Kristi kropp och blod.
Än idag firas inte nattvarden så ofta i reformerta kyrkor. Nattvarden uppfattas bara som en minnesmåltid där deltagarna inom sig kan uppleva Jesus närvaro.
I dagens reformerta kyrkor är det enkelt. Det finns inga utsmyckningar eller altare. Prästerna bär inga praktfulla kläder. Predikan är det viktigaste inslaget i gudstjänsten. Man läser också ofta ur Bibeln och sjunger psalmer och ber.
Anglikanska kyrkan betyder "engelska kyrkan" och drygt hälften av Englands befolkning tillhör den. Anglikanska kyrkan uppstod i början av 1500-talet då den engelska kungen Henrik VIII ville skilja sig och gifta om sig. Men eftersom påven inte godkände det bröt Henrik med påven och gjorde sig själv till engelska kyrkans styresman. Så småningom förändrades kyrkans lära och en slags protestantisk kyrka uppstod som kallas för anglikanska kyrkan.
Den anglikanska kyrkan är en blandning av katolicism, lutherdom och calvinism. Denna blandning medför att den anglikanska kyrkan kallas för medelvägen. Idag finns det anglikaner över hela världen. Det beror på Storbritanniens kolonialvälde då många missionärer for ut i världen.
Gudstjänsten skulle hållas på folkets modersmål
Inom de protestantiska kyrkorna var det viktigt att engagera församlingen i gudstjänsten. Prästerna fick därför inte prata latin utan skulle istället hålla gudstjänsten på församlingens modersmål. Samma gällde psalmsången som nu blev en viktig del av gudstjänsten.
Det första svenska psalmhäftet gavs ut 1526 och innehöll åtta psalmer. Men det dröjde till slutet av 1600-talet innan Sverige fick sin första officiella psalmbok. Jesper Swedberg sammanställde en psalmbok 1694, men den blev refuserad. 1695 gav Karl XI sitt nådiga tillstånd till en för Sverige gemensam psalmbok, den första officiella. Detta var en textupplaga och först 1697 på hösten kom koralboken, dvs utgåvan med både text och musik.
Under senmedeltiden förföll den katolska kyrkan. Flera av påvarna levde på ett sätt som stod i bjärt kontrast till den lära som kyrkan predikade. Kritiken mot kyrkan kom under 1500-talet att växa och omfattade inte bara påvarnas och prästernas leverne utan alltifrån kyrkans handel med avlatsbrev till synen på nattvardsfirande och barndop. Reformationen splittrade katolska kyrkan inifrån...
I det kristna Europa var 1600-talet renlärighetens epok. Det gäller både för den katolska och den protestantiska kyrkan. Reformationen ledde till att den västliga kristna kyrkan splittrades. För individens del innebar den en frigörelse från religiösa auktoriteter. Politiskt innebar den i de flesta europeiska länder en upplösning av det medeltida sakrala samhället. Utvecklingen efter reformationen präglades av en strävan mot religiös och politisk enhet. För furstarna, som ofta var både statens och kyrkans överhuvud, var det av primärt intresse att återställa enheten i respektive land. Motiven var därför både religiösa och politiska...
Om några månader skulle Olof Petersson ta sin magisterexamen i teologi. Nu i oktober 1517 var han och hundratals andra studenter på väg till en föreläsning av doktor Martin Luther om Romarbrevet och andra bibeltexter. Luther var en populär föreläsare, känd för sin svidande kritik av påvekyrkan. Olaus Petri, som studenten egentligen kallade sig, tog liksom sina kamrater djupa intryck av Luther. Han och hans studiekamrater blev reformationens unga stridsmän när den nya tidens humanism, renässans och protestantism stöpte om Europas idévärld samtidigt med den slutliga uppgörelsen mellan kyrka och statsmakt. Olaus möte med Luther blev avgörande för Sveriges kulturella orientering under många hundra år framåt...
Tiden från och med 1500 brukar ofta kallas den nya tiden. Stora omvälvningar skedde politiskt, ekonomiskt och kulturellt i Europa. Nya idéer bröt in med en ny syn på människan och genom upptäcktsfärderna blev den kända världen mycket större. Till dessa omvälvningar kan reformationen läggas. På kort tid blev den enhetliga katolska kyrkan splittrad i flera delar. Reformatorerna - framför allt Martin Luther - gav upphov till flera nya kyrkobildningar. Men vilka orsaker låg bakom protestantismen och reformationen?
Reformationen genomfördes under Gustav Vasas tid genom de båda riksdagarna i Västerås 1527 och 1544. I Sverige innebar reformationen en övergång från den katolska kyrkan till den lutherska. Katolsk kristendom ersattes med den protestantiska, som utformats av Martin Luther i Tyskland och förts till Sverige av bland andra Olaus Petri. Nu var det kungen och inte längre påven i Rom som bestämde över den svenska kyrkan. Det innebar att kyrkans alla gårdar och andra rikedomar överläts i kronans ägo. Nytt var också att prästerna hädanefter skulle predika på svenska och inte på latin som tidigare. Gustav Vasa, som nu var svenska kyrkans överhuvud, kunde därför utnyttja prästernas predikningar till att förmedla information och sprida propaganda till folket. Kyrkan blev därför under Vasatiden en viktig del av det svenska riksbygget...
Från början fanns det bara en kyrka, den katolska kyrkan, den allmänna kyrkan. På 1000-talet sker den första stora brytningen inom kristenheten då kyrkan splittras i en västlig gren, den katolska kyrkan med Rom som centrum, och en östlig gren, den ortodoxa kyrkan med Konstantinopel som centrum. På 1500-talet sker nästa stora brytning inom kristenheten då den protestantiska kyrkan bryter sig loss, eller stängs ute, från den katolska kyrkan...
Julia, Mattias och Kristoffer berättar om händelserna bakom reformationen och vilka följderna blev. Varför ville Martin Luther förändra kyrkan? Varför gillade många kungar och furstar Martin Luthers nya idéer om kyrkans roll?
Genomgång (18:17 min) där SO-läraren John Holm redogör för kristendomens tre stora riktningar: katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan och den protestantiska kyrkan. Här berörs skillnader (och en del likheter) mellan de stora inriktningarna.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Martin Luther och reformationen. Martin Luther var en av 1500-talets viktigaste teologer i Europa och en drivande kraft inom reformationen...
Faktatexter på Svenska kyrkans webbplats där du kan läsa om Martin Luther och reformationen. Martin Luther inledde reformationen för 500 år sedan. Den förändrade både kyrkan och samhället på sin tid, och gör det fortfarande. Lär dig mer om Martin Luther, hans tankar och om reformationen...
Genomgång (13:27 min) av gymnasieläraren Fredrik Andersson som berättar om skillnaden mellan katolicismen, ortodoxa kyrkan och protestantismen. Här berörs även skillnader mellan olika protestantiska riktningar.
OBS! Ca 2:33 min in i videon sägs att man i katolska kyrkan anser att Jesus är en del av Guds ande medan man i ortodoxa kyrkan anser att Jesus är ”bara” människa. Tron på Treenigheten ser dock egentligen likadan ut. Förutom ortodoxa kyrkan som har hållit sig till den första versionen av den Niceanska trosbekännelsen, alltså utelämnar att den Heliga Anden också utgår ur Sonen - det så kallade Filioque-tillägget.
Genomgång (9:51 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om kristendomens stora inriktningar: katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan och protestantiska kyrkan.
Läxhjälpsfilm (10:23 min) för högstadiet gjord av läraren Jakob Björkengren som berättar om reformationen och hur och varför katolska kyrkan splittrades upp till fler kristna grenar som t.ex. protestantismen, lutheraner och angelikaner.