Antal invånare: 6,8 miljoner (2024)
Huvudstad: Bisjkek
Kirgizistan ligger i östra Centralasien och blev ett självständigt land 1991, när Sovjetunionen upplöstes. Politiken präglas av motsättningar mellan klaner i den sydvästra och den norra landsändan. Spänningar mellan kirgizer och uzbeker i Ferganadalen kulminerade 2010 i våld som krävde hundratals dödsoffer. Senare samma år fick Kirgizistan en ny demokratisk författning och kunde hålla sitt första fria och rättvisa val. Boskapsskötsel och guldbrytning är viktiga näringar för ekonomin.
Befolkning
De flesta av Kirgizistans invånare bor i landets norra del, där den kazakiska stäppen sträcker sig in i landet. Ferganadalen i sydväst är också tätbefolkad liksom trakten kring sjön Issyk-Kul. Närmare tre fjärdedelar av befolkningen är kirgizer. Största minoritetsgrupp är uzbekerna.
Religion
Islam (sunni) dominerar som religion bland kirgizer, uzbeker och tadzjiker, men tron är ofta blandad med traditionell lokal shamanism. Ryssar och ukrainare är rysk-ortodoxt kristna. Det finns även små grupper av katoliker, protestanter och judar i landet.
Politiskt system
Efter ett omstritt parlamentsval 2020 bröt oroligheter ut i Kirgizistan, varpå valresultatet ogiltigförklarades och en hård maktkamp uppstod. Segrande ur striden gick populisten och nationalisten Sadyr Japarov. Året efter segrade Japarov i ett presidentval och därpå återinfördes presidentstyre i landet efter elva år med parlamentariskt styrelseskick.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Demokrati och rättigheter
Demokratin i Kirgizistan har gradvis stärkts sedan dåvarande presidenten Kurmanbek Bakijev tvingades avgå efter oroligheter 2010. Kvarvarande problem är svår korruption och utbredd organiserad brottslighet. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna förekommer.
Utrikespolitik och försvar
Kirgizistan strävar efter goda relationer till såväl den gamla härskarmakten Ryssland som den nya ekonomiska jätten Kina. Med sitt strategiska läge mitt i Centralasien är Kirgizistan viktigt för stormakterna. Landet var från 2003 till 2014 ensamt i världen om att hysa både en rysk och en amerikansk militärbas på sitt territorium.
Ekonomi
Det fattiga bergslandet Kirgizistan har en liten odlingsbar yta och en underutvecklad industri. Kirgizistan är beroende av bistånd från Ryssland, Kina och västvärlden och hoppas på växande utländska investeringar i de stora outnyttjade mineraltillgångarna. Guldbrytning har en stor ekonomisk betydelse för landet. För många invånare är boskapsskötsel är en viktig försörjningskälla.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Kirgizistans geografi >
Utbildning
Befolkningen i Kirgizistan är sedan Sovjettiden (1918–1991) relativt välutbildad och analfabeterna är få. Nästan alla barn fullföljer den nioåriga obligatoriska grundskolan – såväl pojkar som flickor.
Sociala förhållanden
Kirgizistan var på Sovjettiden (1918–1991) en av de fattigaste unionsrepublikerna, och läget försämrades efter självständigheten 1991. Numera lever drygt en fjärdedel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen. I jordbruksområdena i söder är det sämre ställt än i industriregionen i norr.
Besök Landguiden och läs mer om Kirgizistan.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
