Antal invånare: 89,8 miljoner (2024)
Huvudstad: Teheran
Iran är ungefär tre och en halv gånger så stort som Sverige. Höga berg och stora ökenområden gör att delar av landet är svårtillgängliga. Centrala Iran består av en högplatå och här finns stora saltträsk och stenöknar. Platån omges av bergskedjor. Jordbävningar förekommer ofta.
I norr dominerar en vidsträckt saltöken, Dasht-e Kavir, och i söder sten- och sandöknen Dahst-e Lut,som är en av världens torraste och hetaste platser.
Högplatån i centrala Iran omges av bergskedjor. Den största är Zagros, som sträcker sig från landets nordvästra hörn mot sydöst längs hela kusten mot Persiska viken. Zagros har toppar på över 4 000 meter. Den smalare, men lika höga Elburz-kedjan börjar i samma hörn men följer Kaspiska havets kust för att i nordöst övergå i Kopet Dag-bergen, som bildar gräns mot Turkmenistan. Landets högsta berg, den vilande vulkanen Damavand (Demavend) nordöst om Teheran, når över 5 600 meter.
Jordbävningar förekommer ofta, också skalv med stor magnitud. Vid ett jordskalv i nordväst 1990 omkom cirka 40 000 människor och en halv miljon blev hemlösa. Över 26 000 dog när en kraftig jordbävning 2003 ödelade staden Bam i sydöstra Iran.
Iran har flera salthaltiga sjöar som saknar utflöden. Störst är Urmiasjön längst upp i nordväst. Även Kaspiska havet är en sådan sjö. Urmia finns listad som skyddsvärd i en FN-konvention om våtmarker. 2013 tillkännagavs att FN-insatser skulle göras för att skydda sjön, med japansk finansiering, och vissa framsteg uppnåddes, men tidvis råder så svår torka att sjön krymper ändå.
På ön Qeshm i söder, i Hormuzsundet, finns en imponerande saltgrotta med märkliga formationer. Namakdan-grottan tros vara en av de djupaste saltgrottorna i världen.
Klimatet varierar mellan extrem värme och extrem kyla. På somrarna kan det bli uppemot 50 grader i inlandet. På vintrarna blir det nedåt 20 minusgrader i bergstrakterna.
Torrt klimat råder i större delen av landet, med mindre än 250 millimeter regn och snö om året. Nederbörden kommer främst under vinterhalvåret. Bara längs de nordvästra gränsområdena och vid Kaspiska havet är nederbörden rikligare – upp till 2 000 mm per år.
Starka vindar är vanliga. Särskilt östra Iran plågas på somrarna av ”120-dagarsvinden”, som kan nå hastigheter på 45 meter per sekund.
Iran har mycket stora kända reserver av både gas och olja. De fossila bränslena har tung roll i energiförsörjningen och Iran har dröjt med att tillämpa internationella klimatavtal. Flera typer av allvarliga miljöproblem förekommer.
Nästan en femtedel av världens kända reserver av fossilgas (naturgas) och nästan en tiondel av oljereserverna finns i Iran.
Iran har dessutom gott om mineraler som järn, kol, svavel, krom och koppar. Utvinning av metaller och andra produkter pågår. Gruvan i Sar Cheshmeh beräknas ha de näst största kopparfyndigheterna i världen. Iran har även tillgångar av bly, uran, guld, fosfat och bauxit.
Irans inhemska behov av energi täcks till cirka 70 procent med gas och inte fullt 30 procent med olja. Resten (bara någon enstaka procent) kommer från vattenkraft och kärnkraft. Gaspriserna subventionernas: regimen uppmuntrar övergång från olja till gas både i industrin och i hushållen.
Den egna gasproduktionen sker inte till fulla volymer och räcker inte till under årets kallaste och varmaste månader. En anledning är att de internationella sanktionerna lägger hinder i vägen för import av teknisk utrustning. Genom avtal med Turkmenistan och Ryssland ska tillgången på gas kompletteras.
Fossila bränslen – främst gasen men även olja – står för över 90 procent av den el som produceras. Vattenkraft bidrar med cirka 5 procent. Förnybara energikällor (sol och vind) förekommer men ger ännu mycket små bidrag.
De första elleveranserna från kärnkraft kom 2011 men produktionen sker i blygsam skala.
Endast drygt en tiondel av Irans landyta är uppodlad, trots att kanske en tredjedel skulle kunna användas till jordbruk. Näringsfattiga jordar och vattenbrist försvårar utvecklingen. Vid sidan av oljan domineras Irans industrisektor av petrokemiska produkter, stålverk, fordonsfabriker samt flyg och vapenindustri.
Vete är den vanligaste grödan, följt av korn och ris. Frukt, nötter och kryddor utgör viktiga exportvaror. Iran är världsledande producent av pistagenötter, fikon, saffran, rosvatten och berberisbär. I söder och öster odlas även dadlar. Tomater och potatis är viktiga produkter, liksom sockerrör och -betor.
Ungefär sju procent av Irans yta är skogbevuxen. Sedan skogarna övergick i statlig ägo 1963 har försök gjorts att hejda avskogning.
Iran har flera fiskevatten, men fiskeindustrin har varit svagt utvecklad.
Den petrokemiska industrin började med tillverkning av gödselämnen på 1950- och 1960-talet. I dag förser den andra industrier, som textiltillverkning, med råmaterial. Ett mål är att bli ledande exportör av plaster, konstgödsel och andra oljebaserade produkter, men landet har inte tillräckligt många raffinaderier.
Stålindustrin har vuxit fram tack vare landets stora tillgångar på järnmalm. Både järn och stål är viktiga exportvaror.
Fordonsindustrin är omfattande och sysselsätter normalt över en miljon människor.
I stort sett alla nyckelindustrier förstatligades vid revolutionen 1979.
Flyg- och vapenindustrin har begränsats av västerländska sanktioner alltsedan revolutionen 1979. Men Iran utvecklar systematiskt egna vapen, inte minst robotteknik, och har sökt sig andra samarbetspartner. Att Ryssland importerar iransktillverkade vapen har visat sig genom krigshändelser i Ukraina.
Tillverkning av mattor är en av de stora exportbranscherna.
Besök Landguiden och läs mer om Iran.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
Använd Landguidens båda fakta- och statistikavsnitt och jämför länder med varandra utifrån olika ämnen och indikatorer.
I Landguiden hittar du massor av fakta om Iran. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en sammanfattande överblick över ämnena. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.
På Globalis webbplats kan du läsa kortfattat om Iran ur olika perspektiv. Globalis grundar sig på statistik från FN och andra internationella organisationer. Här hittar du fakta om världens länders geografi, ekonomi, historia, politik och aktuella konflikter.
Omfattande artikel i Wikipedia där du kan läsa om Iran ur olika perspektiv. Iran; formellt sedan 1979 Islamiska republiken Iran, ett land i Sydvästasien och Sydasien. Namnet Iran togs i bruk inhemskt sedan sasanidernas era och internationellt sedan 1935, innan var landet känt för västvärlden som Persien. Både Iran och Persien används omväxlande i kulturella sammanhang, medan Iran är det namn som används officiellt i politiska sammanhang...
Sveriges ambassads landfakta om Iran. Här kan du läsa kortfattat om landets samhälle, politik, ekonomi m.m.
Regeringskansliets faktasidor om Mellanösterns och Nordafrikas länder. Här redogörs kortfattat för ländernas historia, samhälle och Sveriges förbindelser med dem.
Historia om Iran. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.
Aktuell samhällsfakta om Iran. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat...
