Antal invånare: 89,8 miljoner (2024)
Huvudstad: Teheran
Iran är en islamisk republik, i praktiken en religiös diktatur. Det finns ett folkvalt parlament och en folkvald president, men konservativa religiöst lärda har den yttersta makten. Opposition tystas med fängelse, tortyr, spöstraff eller avrättning. En långvarig konflikt med omvärlden gäller landets misstänkta försök att skaffa kärnvapen. Iran är också i ständig konflikt med väst, och i regionen med rivalerna Saudiarabien och Israel, som man bland annat bekämpar via mellanhänder i Syrien, Libanon och Jemen.
Befolkning
Perser utgör drygt hälften av invånarna i Iran. Näst flest är azerierna medan upp till en tiondel är kurder. Återstoden tillhör en rad mindre folkgrupper. Invånarantalet har nästan fyrfaldigats på ett halvsekel men de tidigare höga födelsetalen har minskat drastiskt sedan 1980-talet. De flesta iranier bor i norr och i väster.
Religion
Den överväldigande majoriteten av iranierna är muslimer. De allra flesta – särskilt inom de största folkgrupperna perser och azerier – tillhör den shiamuslimska inriktningen inom islam. Iran har världens största shiamuslimska befolkning. Andra religiösa grupper diskrimineras.
Politiskt system
Iran har sedan 1979 en författning som bygger på revolutionsledaren ayatolla Ruhollah Khomeinis idéer om en stat baserad på religiösa grunder, en gudsstat (teokrati). Islams lagar, sharia, utgör grunden för den iranska lagstiftningen och de religiösa domstolarna. En religiös makthierarki har det avgörande inflytandet. Det finns också folkvalda politiska organ även om Iran inte har demokratiska val i västerländsk mening.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Demokrati och rättigheter
Kränkningar av de mänskliga rättigheterna är vanliga i Iran, och flera hundra människor avrättas varje år. Landet har ett valsystem, men kandidater stoppas om de inte passerar nålsögat som tillräckligt religiöst rättrogna. Fängelserna hyser också politiska fångar, ofta efter undermåliga rättegångar. Bloggare och journalister hotas och fängslas. Sociala medier blockeras och det är vanligt att tidningar stängs.
Utrikespolitik och försvar
Med sin storlek och sitt strategiska läge vid Persiska viken mellan arabvärlden, Centralasien och södra Asien är Iran en regional stormakt: en shiamuslimsk motpol mot den sunnimuslimska tungviktaren Saudiarabien. Iran har sedan den islamiska revolutionen 1979 till stor del varit isolerat, särskilt i förhållande till västvärlden. 2015 gick Iran med på att begränsa sitt kärnteknikprogram och isoleringen bröts, men utvecklingen tvärvände när USA lämnade överenskommelsen och återinförde sanktioner.
Ekonomi
Två omständigheter har satt sin prägel på Irans ekonomi i modern tid: Olja är landets viktigaste exportvara, det gör samhället känsligt för svängande oljepris. Och motsättningar med andra länder, främst USA, har lett till sanktioner som satt press på Iran. Staten är starkt närvarande i både industri och finanssektor, trots privatiseringar och andra marknadsreformer sedan slutet av 1990-talet. Omfattande priskontroller och statliga subventioner bidrar till ineffektivitet. Den informella, "svarta" sektorn är relativt stor och korruptionen utbredd.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Irans geografi >
Utbildning
I stort sett alla barn i Iran går i grundskolan, som är avgiftsfri. Utbildningsväsendet kämpar med ekonomiska problem, brist på utbildade lärare och överfulla klasser. Studier i islam är obligatoriska i Irans skolor, och för inträde på universitet krävs godkända prov i islamisk teologi.
Sociala förhållanden
Iranierna är traditionellt starkt klassmedvetna. Revolutionen förändrade delvis sammansättningen av överklassen: de högsta bland de skriftlärda mullorna fick särskild status medan många från det tidigare ledande skiktet, liksom den välutbildade medelklassen, lämnade landet eller avrättades. Perioder med internationella sanktioner mot regimen har försvårat vardagslivet för folkets breda lager.
Besök Landguiden och läs mer om Iran.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
