L

Kategori

Att vara åskådare till offentliga avrättningar var ett populärt folknöje förr i tiden.

Brott och straff förr

Långt innan människan blev bofast fanns det förstås regler för hur man uppförde sig i de grupper som strövade omkring på jorden. Den som bröt mot reglerna blev antagligen utfryst, utstött eller dödad. När människan blev bofast blev reglerna allt fler och allt mer komplicerade. Nu skulle det till regler och lagar för hus, åkrar, handel och mycket annat.

De äldsta lagar i skriftlig form som forskarna känner till kommer från Mesopotamien. Det är den sumeriske härskaren Ur-Nammus lagar från omkring 2050 f.Kr. De lagarna är alltså omkring 4 000 år gamla. Lagarna beskriver tydligt vad som händer den som bryter mot någon av dem.

Långt innan människan blev bofast fanns det förstås regler för hur man uppförde sig i de grupper som strövade omkring på jorden. Den som bröt mot reglerna blev antagligen utfryst, utstött eller dödad. När människan blev bofast blev reglerna allt fler och allt mer komplicerade. Nu skulle det till regler och lagar för hus, åkrar, handel och mycket annat.

De äldsta lagar i skriftlig form som forskarna känner till kommer från Mesopotamien. Det är den sumeriske härskaren Ur-Nammus lagar från omkring 2050 f.Kr. De lagarna är alltså omkring 4 000 år gamla. Lagarna beskriver tydligt vad som händer den som bryter mot någon av dem.

ANNONS

Den babyloniske kungen Hammurabis välkända lagar är skrivna omkring 300 år senare, ca 1780 f.Kr. Från de lagarna har vi fått uttrycket ”öga för öga tand för tand.” Det betyder att den som skadar någon ska bli lika skadad själv som straff. Den som exempelvis förstör någons öga ska själv få ett öga utrivet.

Lagarna ristades in på stenpelare som sattes upp runt om i Hammurabis rike. På en bevarad sådan pelare ser vi hur Hammurabi tar emot lagarna från Shamash, solens och rättvisans gud. Att visa att lagarna hade gudomligt ursprung var ett sätt att få folk att godta dem. Gudarnas ord kunde ju inte ifrågasättas.

Gudar och lagar

Lagar med gudomligt ursprung går igen i Gamla testamentet. Det beskriver hur Moses får ta emot Guds tio bud nedskrivna på stentavlor. Där står dock bara vad människorna ska göra och inte göra, inte vad som händer den som bryter mot något av buden. I Gamla testamentet står även hur Gud föreskriver en lång rad lagar för Moses, och också nämner vilka straff som ska drabba den som bryter mot lagarna.

I de lagarna finns liknande straff som i Hammurabis paragrafer:

”Bruten lem för bruten lem, öga för öga, tand för tand; samma lyte han har vållat en annan skall han själv få.” lyder en vers ur Gamla testamentets Tredje Mosebok.

Många av de handlingar som i Gamla testamentet räknas som brott vilka straffas med döden, räknas i dagens Sverige inte alls som brott. Det gäller bland annat vissa typer av sexualbrott såsom sexuella förbindelser utanför äktenskapet. Men även andra typer av brott som vi idag betraktar som vidskeplighet och trams, till exempel företeelser som har att göra med magi och trolldom; "Den som ägnar sig åt andebesvärjelser eller spådom ska stenas till döds."

Islams heliga skrift, Koranen ligger till grund för det muslimska rättssystemet sharia. Precis som i Gamla testamentet innehåller sharia stränga straff, en tjuv kan exempelvis få handen avhuggen. Precis som lagarna i Gamla testamentet har sharia tolkats på olika sätt i olika tider och av olika religiösa riktningar.

Arv från romarriket

I romarriket utvecklades ett rättssystem - romersk rätt - som fått stor betydelse för västvärlden. Det märks än idag på de många latinska uttryck som rättsvetenskapen använder. Sådana uttryck används över hela världen. Till och med namnet på Iustitia (bokstaven "J" saknades i det romerska alfabetet), rättvisans gudinna har fått sitt namn från det latinska ordet för rättvisa - iustitia. Ordet går igen på många håll som i det engelska ordet justice - rättvisa och i justitiedepartementet som i Sverige har hand om rättsfrågor.

På tinget

I Norden var det under forntiden, vikingatiden och medeltiden på tingsplatserna som tvister avgjordes och straff utdömdes. Varje landskap hade sina egna lagar, ungefär som USA:s delstater idag. I vissa delstater är exempelvis dödsstraffet avskaffat medan andra har det kvar.

I Sverige dröjde det fram till 1200-talet innan man började skriva ned lagarna. Innan dess var det lagmän som höll ordning på tingets förhandlingar. Lagmännen kunde lagarna utantill och skulle också förklara hur de skulle tillämpas. Det är ännu ett exempel på att lagar kan tillämpas innan de skrivits ned.

Begreppet ting finns kvar i de svenska domstolar som kallas tingsrätter.
Ordet ting lever också vidare i namnen på flera nordiska parlament. Norges motsvarighet till Sveriges riksdag heter stortinget, Danmarks folketinget och Islands alltinget.

Att bli fredlös var ett mycket hårt straff

Tingen kunde bland annat döma någon fredlös, för alltid eller för en viss tid. Den fredlöse förlorade all sin egendom och hade inte längre något skydd från samhället. En fredlös kunde vem som helst döda eller misshandla utan att riskera straff. Den som dömts fredlös gjorde därför klokt i att fly så skyndsamt som möjligt.

Bild: VollwertBIT

Rättvisans gudinna Justitia avbildas ofta med våg, svärd och en ögonbindel. Ögonbindeln är symbolen för att hon inte ser den anklagade. Det spelar ingen roll vem det är, alla ska vara lika inför lagen. Vågen är till för att väga argumenten för och emot den anklagades skuld. Svärdet symboliserar det straff som drabbar den som döms skyldig.

Fredlösa kallades ibland fågelfria. Ordet fågelfri har ofta tolkats positivt, som att vara fri som en fågel utan att tyngas av ansvar. ”Nu är jag pank och fågelfri” sjunger rollfiguren Symon glatt i operetten Tiggarstudenten. Men i lagens mening betydde fågelfri att ha samma rättigheter som låt säga en gråsparv, alltså inga alls. För att överleva tvingades många fredlösa att slå sig samman i rövarband eller att leva ensamma i grottor eller hyddor långt från andra människor. Att dömas fredlös var alltså ett mycket hårt straff.

Trots det finns det en lång rad berättelser som glamoriserar de fredlösas liv. Mest kända är historierna om hur Robin Hood och hans glada män i Sherwoodskogen gjorde livet surt för sheriffen av Nottingham.

Flera isländska sagor från vikingatiden handlar om fredlösa. Ett exempel är berättelsen om Erik Röde som förklarades fredlös i tre år, lämnade Island och inledde koloniseringen av Grönland.

Magnus Erikssons landslag

År 1350 införde kung Magnus Eriksson en landslag i Sverige. Nu skulle en och samma lag gälla i hela riket. 1608 utökades lagen (se faktaruta nedan) med bestämmelser från Gamla testamentet. Det innebar stränga straff för allt från snatteri till otrohet. I lägre domstolar dömdes många till hårda kroppsstraff eller till döden. Ofta blev straffet mildare när den dömde överklagade. Ledamöterna i hovrätterna, dit domarna överklagades, ansåg ofta att lagen var alltför sträng och hittade olika sätt att gå runt den.

Landslagen avskaffades 1734 då det kom en ny lagsamling. Det är 1734 års lag (se faktaruta nedan) som är grunden den lagstiftning som nu gäller i Sverige och Finland. Naturligtvis har många lagar ändrats sedan 1734, men delar av den gamla lagen finns kvar.

Offentliga kroppsstraff och avrättningar

Fram till 1800-talets slut var både avrättningar och kroppsstraff offentliga i Sverige. Det skulle dels visa hur brottslingar bestraffades, dels vara en varning för hur det gick med den som bröt mot lagen.

”Androm till varnagel”, på modern svenska ”varnande exempel för andra”, lyder ett gammalt uttryck i många rättegångsprotokoll.

Kropparna av avrättade kunde hänga kvar länge och ätas upp av fåglar och insekter. Ibland kunde upprorsmän styckas och kroppsdelarna sättas upp i olika landsdelar - en varning till andra som funderade på att sätta sig upp mot överheten.

Kyrkans roll

Många av lagarna hade ju sitt ursprung i Bibeln. Därför blev det efter reformationen i Sverige (när kungamakten fick kontroll över kyrkan) naturligt att kyrkan och prästerna fick en stor roll när det gällde att upprätthålla lagarna. Eftersom prästerna var utspridda över hela Sverige kunde de kontrollera vad som hände i varje församling i riket.

I kyrkorna predikade prästerna om vikten av att följa Guds och härskarnas lagar. Det gällde inte minst synen på sexualitet och äktenskap. I Sverige var det fram till år 1864 belagt med dödsstraff att utföra abort. Även otrohet och homosexualitet var belagt med dödsstraff liksom tidelag, d.v.s. att ha sex med djur (se faktaruta). Dödsstraff för dessa brott tillämpades dock sällan, hotet om dödsstraff skulle främst ha en avskräckande effekt.

Tidelag

Tidelag var ett brott som syftade på sexuellt umgänge mellan människa och djur. I Sverige avrättades åren 1635-1778 omkring 600-700 personer, mest unga män, efter anklagelser för tidelag. Brottet kan ses som en manlig motsvarighet till häxprocesser mot kvinnor (se nedan).

Såväl samröre med djävulen som sex med djur var en dödssynd, ett brott mot den gudomliga skapelsens ordning. Tidelagsprocesserna uppmärksammades inte lika mycket som häxprocesserna, de drabbade oftast en person i taget - några massrättegångar ägde inte rum - och de förekom regelbundet fram till den sista dödsdomen 1778. Fler avrättades dock för tidelag än för häxeri.

Brottet var svårt att upptäcka, men var femte dom byggde på att mannen angav sig själv. Detta kan bara förstås utifrån tidens ortodoxa kristna tro med dess syn på synden, som endast straffet kunde sona (avtjäna). För en del kunde också självangivelse vara ett alternativ till självmord, också det en dödssynd. Även djur kunde avlivas sedan brottet upptäckts. Först 1944 avkriminaliserades tidelag.

ANNONS

Kyrkan hade i århundraden rätt att döma i mål som man ansåg höra till sitt område. Detta kallades kyrkotukt och användes redan de första århundradena efter Kristus, alltså innan kristendomen kom till Norden. När Norden kristnades följde rätten till kyrkotukt med.

Särskilt på 1600-talet var kyrkotukten sträng i Sverige. När det gällde äktenskapsbrott kunde kyrkan döma skyldiga till böter eller att bli piskade vid kyrkporten.

Ett vanligare straff var att sätta folk i stocken, en anordning där ben, fötter eller huvud låstes fast. Tanken var att så många som möjligt skulle se vem som brutit mot regler eller lagar. Därför var stocken ofta placerad nära kyrkporten så att alla i församlingen skulle gå förbi den skyldige.

Fram till 1809 rådde kyrkogångsplikt i Sverige, vilket innebar att alla var tvungna att gå i kyrkan på söndagar och helgdagar. Ett av de brott som gjorde att folk kunde hamna i stocken var just att de låtit bli att gå till kyrkan. Stockstraffet togs bort år 1841 medan kyrkotukten togs bort i början av 1900-talet.

Jakt på häxor

1450-1750 genomfördes i perioder häxprocesser i Europa och Nordamerika. Enligt Gamla testamentet skulle häxeri straffas med döden. Minst 30 000 oskyldiga personer dömdes till döden och avrättades. Även i östra Nordamerika speciellt runt staden Salem i Massachusetts på 1680-talet avrättades personer som anklagats för häxeri. Häxprocesserna gick i vågor. Ibland lugnade de ner sig, sedan kunde nya anklagelser om häxeri blossa upp.

I Sverige spelade det kontrollsamhälle som kyrkan och staten gemensamt byggt upp under stormaktstiden en viktig roll när det gällde att anklaga människor för trolldom.

Upplysningen förändrar lagarna

Föreställningen att lagarna hade gudomligt ursprung levde kvar i Europa fram till renässansen som tog sin början i Italien på 1400-talet. Då började sakta den medeltida kristna gudstron utmanas och förändras. Efterhand förde en del filosofer fram tanken att lagarna fanns medfödda i människans natur utan att vara gudomliga.

Under 1700-talet växte de här tankarna ihop med upplysningstidens teorier. Upplysningen påverkade medborgarnas förhållande till staten på många områden. Nu började den moderna folkrätten skapas och medborgarnas fri- och rättigheter ökade. De här tankarna återfinns i USA:s självständighetsförklaring 1776 och i de nya lagar som skapades i samband med franska revolutionen (1789-1799).

I Frankrike lät Napoleon utarbeta lagboken Code Napoleon som gavs ut 1804. Den slog fast att alla hädanefter var lika inför lagen och att varje fransman hade rätt att ansluta sig till vilken religion som helst. Så hade det inte varit tidigare. Upplysningen hade förändrat lagarna och skulle också långsamt förändra synen på brott och straff.

Smärtfriare avrättningar

Under franska revolutionen förbättrade doktor Joseph Guillotin avrättningsredskapet fallbilan. Den nya maskinen skulle göra avrättningarna snabbare och smärtfriare än att halshugga dödsdömda med yxa eller svärd.

Snabbare och smärtfriare avrättningar var en ny tanke precis som ökade fri- och rättigheter för medborgarna. Dödsstraffen för de svåraste brotten var länge oerhört grymma. Människor avrättades bland annat genom att brännas levande, få sina inälvor utskurna medan de levde, spetsas på pålar eller bli levande begravda. Vissa avrättningsmetoder höll den dödsdömde i liv i flera dagar under fruktansvärda plågor.

Dr Guillotin var egentligen motståndare till dödsstraffet, men kunde inte avskaffa det, bara göra det lindrigare. Ironiskt nog fick dödsstraffsmotståndaren ge namn åt det förbättrade avrättningsredskapet - det fick namnet giljotin.

Giljotinen

Giljotinen var ett avrättningsredskap importerat från Frankrike men bara använt en gång i Sverige. Den 23 november 1910 avrättades rånmördaren Alfred Ander på Långholmens fängelsegård i Stockholm. Skarprättare (bödel) var A.G. Dalman, och avrättningen var den sista i Sverige.

Ander hade rånmördat en kassörska vid Gerells växelkontor i Stockholm. Bytet var 6 000 kr. Han greps snabbt på ett hotell, där polisen också fann en koffert med blodiga sedlar.

Kritik mot dödsstraff

Från land till land spred sig långsamt tanken att dödsdömda skulle avrättas så snabbt och smärtfritt som möjligt. Efterhand började allt fler ifrågasätta om det alls skulle finnas dödsstraff.

I Sverige gick utvecklingen i flera steg:

1779: Gustav III avskaffar dödsstraffen för en rad brott utom de allvarligaste.

1877: Avrättningarna blir inte längre offentliga.

1921: Dödsstraffen avskaffas utom för vissa brott under krigstid.

1973: Dödsstraffet avskaffas helt och hållet.

I Sverige utfördes den sista offentliga avrättningen 1876 och den sista avrättningen 1910. En liknande utveckling skedde när det gällde offentliga kroppsstraff:

1855 förbjöds offentliga spöstraff.

1938 togs spöstraff bort helt och hållet.

Tortyr och kamp mot dödsstraff

Sedan äldsta tid användes tortyr (se faktaruta) för att tvinga fram bekännelser, så även i Sverige. Människor som anklagats för häxeri torterades exempelvis ofta för att erkänna. Tortyren kunde vara oerhört grym och plågsam.

I slutet av 1700-talet avskaffade en rad länder i Europa tortyren (t.ex. Preussen, Ryssland, Österrike och Frankrike). I Sverige gav kung Gustav III 1772 order om att alla tortyrredskap skulle förstöras, men först 1868 avskaffades tortyren formellt.

Idag räknar FN tortyr som ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Trots det kommer regelbundet vittnesmål om att fångar och politiska motståndare utsatts för tortyr eller grov misshandel. Organisationen Amnesty International, som arbetar för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras, rapporterar varje år om tiotals länder som använder tortyr eller grov misshandel.

Amnesty verkar också för att dödsstraffet ska avskaffas i hela världen. Enligt organisationens statistik hade 144 av de 195 länder (som enligt FN finns i världen) avskaffat dödsstraffet eller tillämpade det inte längre i slutet av år 2020.

Tortyr

Tortyr är en metod där fysiskt och/eller psykiskt våld används för att driva fram bekännelser. På medeltiden användes tortyr ofta i jakten på kättare (religiöst oliktänkande) och - senare - häxor.

Karl XI förbjöd tortyr men regeringen tilläts göra undantag. Bruket förbjöds genom 1734 års lag (se nedan) som dock tillät "svårare fängelse". Med det menades t.ex. Rosenkammaren och Tjuvkällaren i Stockholm, där tortyr förekom innan Gustav III uttryckligen förbjöd även dessa kamouflerade tortyrcentrum.

Förbudet låg i linje med upplysningens mer humanitära åskådning. Särskilt filosofen Voltaire var emot tortyren och han påverkade upplysta furstar som Fredrik den store av Preussen, Katarina den stora och Gustav III. Den senare förklarade redan i en av sina första skrifter att "humaniteten är konungarnas främsta dygd".

LÄS MER: Hammurabis lag ristades i sten

LÄS MER: Trolldom och häxprocesser

LÄS MER: Sedlighetsbrott (sexualbrott) på 1600-talet (artikelserie)

LÄS MER: Homosexualitet på 1800-talet: Frans och Lars fick fängelse för att de haft sex

LÄS MER: Förbjudet att vara arbetslös på 1800-talet och början på 1900-talet

LÄS MER: Maria Johansdotter - en transperson på 1700-talet

LÄS MER: Lätta fakta om giljotinen

LÄS MER: Lag och rätt (samhällskunskap, innehåller flera kategorier)

LÄS MER: Dödsstraff

LÄS MER: Bödeln och bödelyrkets historia

Fakta om våldsbrott och stölder under tidigmodern tid

Enligt vissa historiker ska våldsbrotten ha minskat i Europa från 1500-talet och framåt, då statens kontroll över vardagslivet ökade och människor på ett annat sätt tvingades kontrollera sina impulser och känsloyttringar.

Under 1500-talet börjar domboksmaterialet i Sverige bli allt rikligare, och vi kan få en uppfattning om brottsligheten i det dåtida samhället. Mord, dråp och dödsmisshandel tycks ha varit 6-8 gånger vanligare än idag, andelen stölder däremot betydligt lägre. Huvuddelen av de våldsbrott som hamnade inför tinget var dock slagsmål och örfilar, där människor gripit till nävarna i försvar av heder och ära.

Våldsbrotten minskade stadigt sin andel vid domstolarna fram till 1800-talet. En orsak som ofta nämns inom forskningen är att samhället blev alltmer socialt rörligt vilket ska ha bidragit till att minska våldsbenägenheten vid förolämpningar. Människors identitet och ställning var inte längre lika sammanlänkad med deras anseende i den lokala gemenskapen.

En annan förklaring är att de stora krigen drog bort de unga männen, vilka i alla samhällen är de som framför andra begår våldsbrott. Helt entydig är dock inte bilden. Det har spekulerats i om inte krigen också förråade människorna. Knektar förekommer ofta i rättegångsprotokollen, särskilt i städerna och i oroliga gränsbygder, där många soldater fanns förlagda.

Under samma period blev å andra sidan konflikter om egendom allt viktigare. Under tidigmodern tid ökade de ekonomiska tvisternas betydelse. En förklaring är att samhället blev alltmer marknadsorienterat (handel och konsumtion fick allt större betydelse).

1608 års och 1734 års lagar

1608 års lag var en tryckt utgåva av Kristoffers landslag (från 1442) och Upplandslagens kyrkobalk (från 1296), som började gälla 1608 på Karl IX:s tid. Till de medeltida lagtexterna fogade den bibelsprängde kungen dessutom ett tillägg med utdrag ur Bibelns Moseböcker, i vilket domstolarna instruerades att i grövre mål döma enligt Gamla testamentets lag (principen "öga för öga, tand för tand").

Fram till dess att 1734 års lag (se nedan) började gälla (trädde i kraft 1736) låg denna bibelförstärkta landslag med sin stränga syn på tukt (disciplin, fostran) och sedlighet (sexuella relationer) till grund för den svenska rättskipningen!

1734 års lag var ersättningen för de medeltida lands- och stadslagarna som så länge varit i bruk i Sverige. Den nya lagen var mer lämpad för den växande nationalstatens behov. I lagen formulerades den rättspraxis (hur lagen tillämpats i praktiken, dvs. tidigare domar) som etablerats under lång tid. Nu införlivades också delar av romersk rätt med svensk lag, främst inom handelns och familjerättens områden. Vissa delar av 1734 års lag finns fortfarande kvar i lagboken.

Användbara begrepp

Kyrkogångsplikt rådde i Sverige fram till 1809. det innebar att alla måste gå till kyrkan på söndagar och helgdagar. Kyrkogångsplikt förväxlas ibland med kyrkoplikt vilket var något helt annat (se nedan).

Kyrkoplikt innebar att den som begått ett mindre brott skulle stå på en pall nere i kyrkan, bekänna sin skuld inför församlingen och uttrycka sin ånger. Därefter fick den skyldige förlåtelse. Att plikta kan betyda både att betala böter eller att straffas för något.

Kyrkotukt innebar att kyrkan hade rätt att döma och utmäta straff inom vissa områden som hörde kyrkan till. Straff kunde till exempel utmätas för äktenskapsbrott.

Medeltiden omfattar i Europa ungefär åren 500-1500 (men i Sverige ca 1050-1520).

Renässansen omfattar ungefär åren 1400-1520. Renässans betyder pånyttfödelse och perioden innebar att medeltiden avslutades. Nya idéer och strömningar inom bland annat konst, litteratur och arkitektur skapades.

Tortyr innebär att plåga någon, till exempel för att pressa fram ett erkännande eller ett avslöjande.

Upplysningstiden började under andra delen av 1700-talet. Den innebar en stark tro på det mänskliga förnuftet. Nu började kyrkans och härskarnas roll ifrågasättas. Ordet varför blev ett nyckelord. Allt skulle undersökas och förklaras, särskilt inom naturvetenskapen.

Vikingatiden omfattar ungefär åren 800-1050.

Äktenskapsbrott innebär att ha sexuellt umgänge med någon annan än sin man eller hustru. Äktenskapsbrott tidvis belagt med dödsstraff i Sverige.

Öga för öga, tand för tand innebär att den som skadat någon, själv ska skadas på samma sätt som straff.

ANNONS

Visste du att:

Enligt den äldsta svenska lagen, Västgötalagen, var det ”billigt” att döda en man från ett annat landskap. En person måste böta 13 mark om han hade dräpt en svensk eller smålänning. Det kostade 9 mark att dräpa en dansk eller en norrman. Bötessumman var så låg som 4 mark om en tysk eller engelsman blev dräpt.
Enligt den äldre Västgötalagen betraktades det som ett så kallat nidingsdåd att mörda en person som satt och gjorde sitt behov på dass. Mördaren straffades extra hårt för ett sådant brott.
Om en man och en kvinna var otrogna i 1300-talets Sverige drabbades de av ett märkligt skamstraff. Kvinnan fick då bära stadens stenar på sina axlar. Det var två stenar som var sammanbundna av kedjor. På mannen band man en snara om hans penis. Därefter fick kvinnan leda mannen genom staden, allt enligt Magnus Erikssons stadslag från mitten av 1300-talet.
En bödel betraktades under medeltiden och länge därefter som en oberörbar person. Folk gick i omvägar för att slippa möta honom. Bödeln sågs som en pestsmittad person. Att vidröra en bödel innebar att man själv blev oren. Under 1500-talet blev en präst i Arboga slagen av en bödels son. Prästen betraktades då som oren och fick inte längre predika.
Under 1500- och 1600-talen rekryterades bödelsyrket oftast av personer som blivit dömda till döden, men som på detta sätt klarade livet. Det hände ibland att en del dödsdömda föredrog att avrättas framför att ta den skamliga bödelssysslan.
I 1500-talets Sverige fanns det vid en del kyrkor så kallade fångkistor. Fångkistan var en vanlig fyrkantig timrad byggnad, endast några timmervarv över jorden och med ett slags källarlucka eller en dörr på sidan. Där inne var en grop grävd i marken. Och i denna grop, som täcktes av en trälucka, förvarades de svåraste brottslingarna.
Tidelag, sexuellt umgänge mellan människa och djur, bestraffades mycket hårt under 1600- och 1700-talen. Gamla rättsprotokoll visar t.ex. att 156 svenskar avrättades mellan 1751 och 1778 efter att ha blivit dömda för tidelag. Det motsvarade en sjättedel av samtliga avrättningar under perioden.
Gatlopp var ett fruktat skamstraff som användes förr i tiden i Sverige. Den dömde fick springa med blottad rygg mellan två led soldater, som var och en skulle utdela ett rapp. Detta barbariska straff avskaffades 1734. Det var inte många människor som orkade med pryglingen av ett helt kompani soldater. Gamla eller orkeslösa människor brukades dras fram på en kärra mellan de spöande soldaterna.
Under 1700-talet blev det vanligare att bödeln använde yxa, men det ansågs finare att bli avrättad med svärd. Den dödsdömde fick betala extra om han önskade att bli avrättad med svärd.
Johan Fredrik Hjort var skarprättare i Stockholm från 1859 fram till sin död 1882. Han skulle komma att verkställa femton avrättningar. Den sista avrättningen genomförde han den 25 juli 1882 då han under 20 minuter hann avrätta två dödsdömda personer. Därefter övertog Johan Persson Palmgren ämbetet som han dock avsade sig efter ett år utan att ha varit aktiv. Hans efterträdare, som även blev den siste skarprättaren i landet, hette Anders Gustav Dahlman och han kom att verkställa de sex sista avrättningarna i Sverige.
1864 infördes en ny strafflag i Sverige. Vissa särskilt grymma kropps- och skamstraff hade dock tagits bort redan 1855. Tidigare hade en svensk modell av hängning tillämpats: den dömde hissades långsamt från marken och kvävdes i en strypsnara. Den siste som hängdes på detta sätt var sedelförfalskaren (sådan förfalskning betraktades som ett mycket allvarligt brott) Magnus Christiansson Nederwall 1832. Med den nya strafflagen avskaffades också landsförvisning och dödsstraffet begränsades. Ersättningen blev i de flesta fall långa fängelsestraff, som enligt det nyligen introducerade Philadelphiasystemet skulle avtjänas i ensamcell.
Den 16 maj 1900 inträffade ett brottsfall som chockade Sverige och som med tiden har blivit ett av den svenska rättshistoriens mest omtalade dåd. En nyss frigiven fånge, John Filip Nordlund (1875-1900), klev ombord på ångaren Carl Filip i Arboga. Efter en kort resa drabbades Nordlund av vansinne. Fyra personer dödades och åtta skadades när Nordlund med två revolvrar och kniv under natten angrep besättning och passagerare då ångaren befann sig utanför Torshälla i Mälaren. Nordlund lyckades fly i en räddningsbåt. Han greps dock ganska snabbt på en järnvägsstation. Domen blev dödsstraff, och han halshöggs den 10 december 1900 på fängelsegården i Västerås. Nordlund sa efter att ha fått sin dom att han ville ta hämnd på mänskligheten.
Hurvamorden var en serie mord som begicks natten till den 22 augusti 1952 i Hurva och Kvärlöv i Skåne. Brotten begicks av fjärdingsmannen Tore Hedin. Året innan hade han mördat kvarnägaren Allan Nilsson i samband med pokerspel i Tjörnarp och därefter tänt eld på dennes hus. Hedin blev dock inte avslöjad för detta brott, delvis på grund av att han själv fick delta i utredningen av brottet. Natten till den 22 augusti 1952 mördade han ytterligare nio personer, däribland sina föräldrar och före detta fästmö. Efter dådet dränkte han sig i Bosarpasjön.
Den 23 augusti 1973 startade Norrmalmstorgsdramat som kom att vara i sex dagar. Rånaren Jan Erik Olsson kom in på en bank i Stockholm tog tre kvinnor och en man, alla bankmän, som gisslan. Rånaren krävde tre miljoner kronor i kontanter samt frigivning av en intern, Clark Olofsson, från Norrköpings fängelse. Regeringen gick honom till mötes men sa nej då rånaren krävde fri lejd med sin gisslan. När förhandlingarna mellan rånaren och polisen inte gav någonting, beslöt polisen att gasa ut rånaren som befann sig i bankvalvet med sin gisslan. När polisen borrade hål i taket till valvet och släppte ner gasen gav rånaren nästan genast upp. En stor del av det svenska folket kunde följa den dramatiska upplösningen direkt i TV.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad betyder uttrycket ”androm till varnagel”?
På vilket sätt förändrade upplysningstiden sättet att se på brott och straff?
Många rättsliga uttryck är på latin. Vad beror det på?
Vad betyder ordet fågelfri?
Vad gör organisationen Amnesty?

Ta reda på:

Ta reda på vad följande latinska uttryck betyder:

     a) Persona non grata

     b) Habeas corpus

     c) Post mortem
Ta reda på några fler ord än de som nämns i texten där ordet justitie ingår.
Det finns, exempelvis i USA, både motståndare och anhängare till dödsstraff. Ta reda på några argument som de olika sidorna använder.

Diskutera:

Det var länge självklart att den som begått ett brott skulle visas upp offentligt. Så är det inte i Sverige i dag. Vad kan det bero på?

Litteratur:
Anthony Giddens, Sociologi, Studentlitteratur, 2003
Sven-Åke Lindgren, Om brott och straff: Från sociologins klassiker till modern kriminologi, Studentlitteratur AB, 1998
Lars-Erik Holländer, Halshuggning och andra svenska straff - från bödelns handbila till Kriminalvårdens elektroniska fotboja, Carlsson, 2017
Jared Diamond, Vete, vapen och virus, Nordsteds, 2004

FÖRFATTARE

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
Faktarutorna är skrivna av Torbjörn Nilsson (professor i historia) och Gunnar Åselius (professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan).
"Visste du att" är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia extra roligt.

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024

Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Lärarmaterial om Brott och straff förr

Studera en historisk källa om en politisk aktör

av: Stockholmskällan

Gymnasiet

Rösträttskvinnor som bedriver propaganda, socialister som busvisslar på kungen, och ateister som fängslas för att ha förnekat guds existens. Den här lektionen ska du djupdyka i en historisk källa som berättar om en människa som stridit för sina rättigheter, eller som sökt påverka hela samhället i demokratisk riktning.

+ Läs mer

Artiklar om Brott och straff förr

L

Kalabalik vid Gråmunkebron - ett case om ett våldsbrott i 1500-talets Stockholm

av: Peter Fowelin

2024-07-07

En mörk septemberkväll år 1511 i Stockholm blev bonden Erik Eriksson indragen i en våldsam konflikt efter en lång dag på stadens marknad. Historien om vad som hände under denna dramatiska natt avslöjas i ett domstolsprotokoll från en av stadens medeltida tänkeböcker. I den här artikeln kan du läsa om detta spännande case...

+ Läs mer

M

Dreyfusaffären - ett av historiens mest kända justitiemord

av: Göran Tivenius

2023-10-09

År 1894 blev den franska officeren Alfred Dreyfus oskyldigt dömd för högförräderi. Dreyfus, som var jude, anklagades för att ha överlämnat hemliga handlingar från den franska generalstaben till den tyske militärattachén i Paris. Krigsrätten dömde Dreyfus till degradering och livstids deportering till den beryktade Djävulsön, strax utanför straffkolonin Franska Guyanas kust. Dreyfusaffären kom att kasta sin skugga över Frankrikes historia långt fram i tiden...

+ Läs mer

M

Slaveri i Europa under äldre medeltiden

av: Jan-Olof Fallström

2023-02-10

De flesta av oss idag känner till att slaveriet var utbrett i antikens Grekland och Rom. Men visste du att slaveri även var ett utmärkande samhällsdrag i stora delar av Europa under äldre medeltiden (500-1000)? Till och med kyrkan använde sig av slavar.

+ Läs mer

M

Fängelse som straff - från kroppsstraff till isolering i cell

av: Malin Wahl

2023-01-18

Om du begår ett brott riskerar du att bli dömd till fängelse. Men staten har inte alltid använt sig av samma frihetsberövande fängelsestraff som vi har idag. Fram till en bit in på 1800-talet användes istället offentliga kropps- och skamstraff som verkställdes inför publik i syfte att avskräcka. I samband med samhällets modernisering under 1800-talet ansågs dessa offentliga straff alltmer otidsenliga. Riksdagen beslutade därför 1840-1841 att reformera det svenska straffsystemet i grunden. Vi ska i den här artikeln titta lite närmare på allt detta och mycket annat som berör äldre tiders straffsystem...

+ Läs mer

L

Bödeln och bödelyrkets historia

av: Jan-Olof Fallström

2022-09-16

Så långt tillbaka som samhällslivet i olika kulturer kan följas finner forskarna konflikter och regelbrott av olika slag. Lika länge har frågan funnits om vad man ska göra med dem som bryter mot givna regler. Att komma överens om en lämplig påföljd gick väl an, men vem skulle se till att eventuella straff verkställdes? I den här artikeln kan du läsa om om bödens historia - från föraktad och utstött yrkesman, till rumsren hantverkare.

+ Läs mer

M

Terrorismens historia

av: Kaj Hildingson

2022-05-22

Terrorism kan användas för att försöka uppnå olika mål, oftast politiska eller religiösa. Terrorism definieras egentligen som urskillningslösa angrepp mot civila mål, byggnader, transportmedel eller människor. Men beteckningen terrorist har blivit alltmer oklar. Den regering som ogillar en väpnad grupp kallar den gärna för terroristgrupp. Men för en annan folkgrupp kan de styrkor som av en regering kallas terrorister vara hjältar i en befrielsearmé. I den här artikeln kan du läsa om terrorismens historia i modern tid, under 1800-talet och 1900-talet...

+ Läs mer

Länkar om Brott och straff förr

Sortera efter:

Taggar (taxonomy_vocabulary_6)

Dramatisk ökning av dödsstraffen på 1600-talet

Artikel i tidningen Populär Historia där Annika Sandén berättar om 1600-talets hårda rättsväsen. De människor som begick allvarliga brott under stormaktstiden fick synnerligen stränga straff. Från att i århundraden ha hanterat konflikter och utdömt böter, utgick domstolarna nu från vedergällningens princip, enligt Bibelns "öga för öga, tand för tand"...

Kategorier:

Brott och straff förr

ANNONS

Gudar och lagar

Arv från romarriket

På tinget

ANNONS

ANNONS

Att bli fredlös var ett mycket hårt straff

Magnus Erikssons landslag

Offentliga kroppsstraff och avrättningar

Kyrkans roll

Tidelag

ANNONS

ANNONS

Jakt på häxor

Upplysningen förändrar lagarna

ANNONS

ANNONS

Smärtfriare avrättningar

Giljotinen

Kritik mot dödsstraff

ANNONS

ANNONS

Tortyr och kamp mot dödsstraff

Tortyr

ANNONS

ANNONS

Fakta om våldsbrott och stölder under tidigmodern tid

1608 års och 1734 års lagar

ANNONS

Visste du att:

Uppgifter och frågor

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Brott och straff förr

Artiklar om Brott och straff förr

Länkar om Brott och straff förr

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Relaterade taggar