Antal invånare: 10,5 miljoner (2024)
Huvudstad: Baku
Mellan Svarta havet i väster och Kaspiska havet i öster löper den mäktiga bergskedjan Kaukasus. Hela det område där bergskedjan ingår kallas Kaukasien. Detta område tillhörde tidigare Sovjetunionen. I dag räknas Nordkaukasien, med huvuddelen av Kaukasus, till Ryssland. Sydkaukasien är uppdelat i de tre självständiga staterna Georgien, Armenien och Azerbajdzjan.
Sydkaukasien kallades tidigare Transkaukasien, ”landet bortom Kaukasus” – alltså sett från Moskvas synvinkel.
Någonstans i trakterna kring Kaukasien har man tänkt sig att Europa skiljs från Asien. Här finns dock ingen skarp naturlig gräns mellan världsdelarna – varken geografiskt eller kulturellt.
Azerbajdzjan ligger i sydöstra Kaukasien, med kust i öster mot världens största insjö, Kaspiska havet. I norr gränsar landet till Georgien och till den ryska republiken Dagestan.
Azerbajdzjan är enligt författningen en enhetlig stat, men två områden har sedan 1920-talet speciell status. Den autonoma republiken Nachitjevan (Naxçıvan) i sydväst är ett 5 500 kvadratkilometer stort område som är avskilt från resten av landet. Nachitjevan ligger inklämt mellan Armenien och Iran, med en mycket kort gräns i nordväst till Turkiet. Inom själva Azerbajdzjan ligger däremot Nagorno-Karabach som var en autonom oblast (område med lägre grad av självstyre) fram till 1991 då armenierna som bodde där utropade en självständig stat. Denna stat erkändes in av omvärlden men fungerade i princip som ett eget land under Armeniens beskydd fram till hösten 2023 då Azerbajdzjan återtog kontrollen över området (läs mer i Inrikespolitik och författning).
I norr går bergskedjan Kaukasus in i Azerbajdzjan. Landets högsta berg finns vid gränsen till Dagestan. Avslutningen på Kaukasus kan sägas vara den betydligt lägre halvön Abşeron (Apsjeron) där huvudstaden Baku (Bakı) ligger. I väster går utlöpare av Armeniens berg, ”lilla Kaukasus”, in i Azerbajdzjan och i Nagorno-Karabach. Även Nachitjevan är till större delen bergigt. Merparten av Azerbajdzjan är dock lågland.
De centrala delarna utgörs av torra men annars bördiga slätter kring floden Kur (eller Kura; i Georgien kallad Mtkvari), som flyter genom hela landet från nordväst till sydöst. På flera håll längs Kur har dammar anlagts för konstbevattning och elkraftsproduktion. En biflod till Kur är Araz, gränsflod till Iran i söder. På bergssidorna växer en del skog, medan den naturliga växtligheten på slätterna ofta är stäppartad.
Kaspiska havet ligger i jordens största sänka, betydligt lägre än världshaven. Efter att tidigare under 1900-talet ha minskat i omfång växer nu Kaspiska havet, och det leder till att en del strandområden drabbas av översvämningar.
På en del håll råder mycket speciella geologiska egenskaper. Det finns heta källor och naturgas som tränger upp genom sandstenslager. Yanar Dağ ("Brinnande berget") är en sådan sevärdhet nära Kaspiska havet. I och vid havet finns också hundratals lervulkaner.
Klimatet är till större delen tempererat och torrt, men med ganska stora skillnader mellan hög- och lågländer.
I lågländerna är vintrarna milda och somrarna ofta heta. Årsnederbörden är som regel 250–500 millimeter, men vid kusten längst ned i söder regnar det betydligt mer.
Azerbajdzjan är rikt på naturtillgångar, främst olja och gas och exporterar en stor de av sin energi till Europa. Utvecklingen av förnybara energikällor ligger ännu i sin linda. Klimatförändringarna väntas höja temperaturen i landet mer än det globala genomsnittet. Samtidigt bedöms Azerbajdzjans förmåga att möta klimatförändringarna ha förbättrats på senare år.
Azerbajdzjan anses ha varit det första oljeproducerande landet i modern tid. Oljan lade grunden för familjen Nobels förmögenhet, eftersom Alfred Nobel och hans bröder var med och byggde upp oljeindustrin i Baku från 1870-talet. I början av 1900-talet kom hälften av världens olja från Azerbajdzjan. Idag svarar utvinningen av olja, gas och andra mineraler svarar för omkring 45 procent av BNP och exporten av gas och olja står för över 90 procent av exporten. I landet utvinns också bland annat guld, silver, koppar, järn och andra mineraler.
Olja och gas dominerar även den inhemska energiförsörjningen. Olja står för knappt en tredjedel och gasen för närmare två tredjedelar. Mindre än en procent kommer från vattenkraft och ännu mindre från andra förnybara energikällor som biobränsle och avfall.
Jordbrukets andel av bruttonationalprodukten (BNP) har rasat sedan självständigheten men jordbruket sysselsätter fortfarande mer än en tredjedel av den förvärvsarbetande befolkningen.
Det odlas spannmål, potatis, vattenmeloner, äpplen, tomater och andra grönsaker. Viktiga grödor är också vindruvor, tobak och citrusfrukter. Även silke framställs. Nästan en femtedel av landytan är uppodlad och konstbevattning är vanlig.
Jordbruket hämmas av föråldrade metoder och dåliga maskiner.
Oljebranschen dominerar industrisektorn. En stor del av tillverkningsindustrin har varit oljerelaterad, såsom fabriker som gör utrustning till oljeindustrin liksom petrokemisk industri och verkstadsindustri.
Besök Landguiden och läs mer om Azerbajdzjan.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
Använd Landguidens båda fakta- och statistikavsnitt och jämför länder med varandra utifrån olika ämnen och indikatorer.
På Globalis webbplats kan du läsa kortfattat om Azerbajdzjan ur olika perspektiv. Globalis grundar sig på statistik från FN och andra internationella organisationer. Här hittar du fakta om världens länders geografi, ekonomi, historia, politik och aktuella konflikter.
Pedagogisk genomgång (3:20 min) kring några länder i Östeuropa (och Asien): Armenien, Azerbajdzjan, Bulgarien, Georgien, Moldavien, Rumänien, Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Materialet presenteras av Studi.se.
I Landguiden hittar du massor av fakta om Azerbajdzjan. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en kort överblick över det som anses viktigt. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om Azerbajdzjan ur olika perspektiv. Azerbajdzjan, formellt Republiken Azerbajdzjan, är en republik i sydöstra Kaukasien som geografiskt ligger till största del i Asien men med en liten landremsa i Europa. FN räknar Azerbajdzjan som ett västasiatiskt land, men politiskt brukar landet ibland ses som europeiskt...
Regeringskansliets faktasidor om Europa och Centralasien. Här redogörs kortfattat för de afrikanska ländernas historia, samhälle och Sveriges förbindelser med dem.
Här hittar du material som behandlar Azerbajdzjans historia i stora och små perspektiv.
Aktuell samhällsfakta om Azerbajdzjan. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en...
