Sverige har en parlamentarisk demokrati. Bilden visar riksdagshuset på Helgeandsholmen i Stockholm.
I det här avsnittet presenteras några stats- och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika demokratiska och odemokratiska system.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Hur styrs de olika länderna runt om i världen? Vilka faktorer avgör hur ett land styrs? Vad ska undersökas?
Många stater har inslag av både det ena och det andra, även om en absolut majoritet av världens demokratiska länder tillämpar representativ demokrati. Anledningen till det är att det skulle vara svårt och olämpligt att styra ett helt land med direkt demokrati eftersom det skulle kräva ett konstant och totalt politiskt engagemang av alla röstberättigade i landet.
Även i Schweiz som är det land med högst andel direkt demokrati i världen är detta begränsat till lokal nivå eller till speciella folkomröstningar. Folkomröstningar förekommer även i Sverige, men till skillnad från Schweiz är de inte bestämmande utan fungerar endast som rekommendationer till riksdagen som fattar de avgörande besluten.
Ytterligare en faktor som bestämmer ett lands styrelseskick är frågan om ansvarighet inför lagen och folket.
I länder som tillämpar demokrati finns det flera olika sätt att organisera demokratin beroende på hur makten fördelas oavsett om det rör sig om monarki eller republik (se nedan). De två vanligaste formerna är parlamentarism och presidentialism vilka bygger på två olika typer av maktfördelning (som hänger ihop med ansvarsfrågan).
Parlamentarism betyder att ett land styrs med stöd av ett parlament (riksdag) vars ledamöter (medlemmar) är valda av folket. Den regering som har ansvaret för landets styre måste alltså ha stöd av parlamentet. Vanligen får det parti eller de partier som har flest röster möjligheten att bilda regering, vilken sedan styr landet under den mandatperiod som gäller (vanligtvis under fyra år) eller tills att den blir avsatt av parlamentet.
I ett parlamentariskt system är det parlamentet som fattar beslut om lagar och regeringen som verkställer parlamentets beslut. Regeringen måste rätta sig efter vad parlamentet beslutar eller avgå.
Förenklat kan man säga att regeringen är ansvarig inför parlamentet (riksdagen - folkrepresentationen).
I Sverige har vi s.k. negativ parlamentarism eller minoritetsparlamentarism som det också kallas. Det betyder att regeringen kan styra så länge som den inte har en majoritet i parlamentet (riksdagen) mot sig. På så vis är det möjligt att bilda en regering även om regeringspartierna inte har ideologiskt stöd av en majoritet i riksdagen. Men regeringen måste tolereras av en majoritet i riksdagen.
Motparten till parlamentarism är presidentialism.
Presidentialism bygger på ett system med maktdelning där den lagstiftande makten är strikt åtskild från den verkställande makten. Väljarna utser genom regelbundna och landsomfattande val vem som ska vara president (statschef och regeringschef), som i till exempel Frankrike eller USA. Statschefen utses därmed direkt av väljarna och kan sedan själv välja sin regering.
Oftast utgör den lagstiftande församlingen av en kongress som består av två kammare med folkvalda representanter.
Eftersom systemet med presidentialism inte är beroende av val till ett parlament, så kan presidenten tillsätta sin egen regering utan att behöva ta hänsyn till partipolitik. En president har därför betydligt mer personlig makt jämfört med en statsminister eller motsvarande regeringschef i ett parlamentariskt system.
Utöver olika styrelseskick måste vi också titta på själva grunden eller utgångspunkten för ett statsskick.
Det finns två slags statsskick: monarki och republik. De kan inte kombineras med varandra, utan är oförenliga. Övriga statsskick betraktas i regel som olika varianter av dessa två ursprungliga.
Svensk monarkiSverige är en monarki. Det innebär att en kung eller en regerande drottning är landets statschef. Sedan 1810 är det släkten Bernadotte som har varit statschefer. Statschefen har ingen politisk makt. Kung Carl XVI Gustav deltar inte i regeringens sammanträden. Kungens viktigaste uppgift är att representera Sverige som dess statschef. Han tar emot främmande länders sändebud och genomför statsbesök i andra länder. |
Runt om i världen förekommer många olika statsskick - från renodlade monarkier, som Saudiarabien, till utpräglade republiker som USA. Dessa är ofta knutna till varierande uppfattningar om demokrati.
Vissa stater har en konstitutionell monarki, som till exempel Sverige. Det innebär att staten formellt är en monarki men att monarken saknar politisk makt. I andra fall kan man ha en republik, men där istället den valda statschefen har begränsad politisk makt. Ett sådant exempel är Tyskland.
Idag kallar sig nästan alla länder för demokratiska, oavsett om de är det eller inte. En grundregel brukar vara att de länder som har med ordet “demokrati” i sitt officiella namn, vanligtvis inte är demokratiska länder. Ibland kan det vara en renodlad diktatur som Demokratiska folkrepubliken Nordkorea.
Det finns flera organisationer som brukar rangordna länder efter hur demokratiska de är. Två av dessa är tidskriften The Economist, som rangordnar enligt Democracy index; och Freedom House som också gör rangordning av världens demokratier.
Utöver traditionella former för demokrati finns en rad olika sätt att styra en stat.
Anarki förknippas ibland med ett tillstånd av kaos där ingen styr. För en anarkist betyder det dock snarare ett samhälle där ingen stat existerar och där alla människor samarbetar fritt, men som jämlika. På så sätt är anarkismen motståndare till all makt och alla typer av klasskillnader.
Geniokrati är idén om att samhället ska styras av genier vilka utses genom att man helt enkelt mäter deras intelligens. Bara de med tillräckligt hög intelligens får vara med och rösta och styra över samhället. På så vis kan man kalla idén för en blandning av demokrati och diktatur. Idén är nära besläktad med meritokrati där individer och deras inflytande rangordnas efter meriter, vanligen i form av utbildning eller liknande. Till skillnad från geniokrati, där intelligens är det som avgör, är det här istället formella meriter och prestationer som ligger till grund för individens inflytande. Klass eller kön ska inte vara avgörande, endast individens duglighet. Detta är en idé som är vanligt förekommande inom näringslivet.
I en teokrati anses den gudomliga makten var överordnad och grunden för hur samhället styrs. De som styr landet anses vara det gudomligas ställföreträdande på jorden. Genom historien har detta ofta kombinerats med enväldig kungamakt där regenten ansetts vara gudomligt utvald eller ibland till och med en levande gud, som i forntidens Egypten. Ett exempel på en teokrati i vår egen tid är Vatikanstaten.
Ett närbesläktat styrelseskick med teokrati är hierokrati, vilket är ett system där präster styr. Hierokratier har varit vanliga under historisk tid, till exempel bland de syd- och centralamerikanska högkulturerna. I vår egen tid utgör Iran ett exempel på en hierokrati, där staten styrs av ett mäktigt prästerskap bestående av mullor och ayatollor vilka har ett stort och övergripande inflytande över det iranska folkvalda parlamentet.
I en plutokrati fördelas den politiska makten efter människors ekonomiska tillgångar. Historiskt har detta varit förekommande på många ställen i världen och även Sverige hade inslag av plutokrati när rösträtten var graderad på 1800-talet och början av 1900-talet. Då fick bara vissa välbärgade rösta.
Även oligarki har liknande drag. Medan en plutokrati kan vara delvis demokratisk, är en oligarki styrd av ett fåtal mycket rika människor. Dessa oligarker behöver inte nödvändigtvis ha politiska maktpositioner, men kan ändå ha stor påverkan på politiken, som i dagens Ryssland. I ett historiskt perspektiv har dessa grupper ofta utgjorts av en markägande mycket rik aristokrati.
Slutligen kan vi också nämna begreppet kleptokrati som beskriver ett styrelseskick där makthavarna i samhället utnyttjar regeringens möjligheter, naturresurser och folket för att berika sig själva. De kan därför ses som tjuvar. Begreppet kleptokrati brukar ibland koppas till statsskick med diktatur eller bristfällig demokrati med en hög grad av korruption.
LÄS MER: Demokrati
LÄS MER: Sveriges politiska system
LÄS MER: Demokratisk påverkan och demokratiska modeller
LÄS MER: Statsskick
LÄS MER: Parlamentarism
LÄS MER: Presidentialism och semipresidentialism
LÄS MER: Diktatur
PODCAST: Riksdag och regering i Sverige
PODCAST: Demokrati och demokratins principer
PODCAST: Demokratin i antikens Aten
Diktatur. Motsatsen till demokrati. I en diktatur kan väljarna inte välja vem eller vilka som ska styra. Inte heller kan de styrande röstas bort från makten i allmänna val.
Direktdemokrati: Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet. Majoriteten ”vinner”.
Folkomröstning: Omröstning där alla röstberättigade medborgare får delta. Folkomröstningar kan anordnas i vissa frågor både på lokal nivå och i hela landet. Det är riksdagen som fattar beslut om en folkomröstning ska hållas i hela landet. Man skiljer mellan rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar i grundlagsfrågor. Hittills har sex rådgivande folkomröstningar ägt rum i Sverige.
Monarki: Sverige är en monarki. Det innebär att en kung eller en regerande drottning är landets statschef. Sedan 1810 är det släkten Bernadotte som har varit statschefer. Statschefen har ingen politisk makt. Kung Carl XVI Gustav deltar inte i regeringens sammanträden. Kungens viktigaste uppgift är att representera Sverige som dess statschef. Han tar emot främmande länders sändebud, och genomför statsbesök i andra länder.
Representativ demokrati: Kallas även indirekt demokrati. Folket väljer ut vilka som ska representera dem och bestämma, t.ex. i riksdagen.
Republik: En stat vars politiska makt innehas av eller utgår från en folkvald statschef som företräder folket. En republik kan inte ha ett kungahus. Republik och monarki ställs ofta emot varandra som oförenliga.
Statsskick: På vilket sätt ett land styrs. Här utgår man från antingen monarki eller republik. Båda dessa kan i sin tur kombineras med olika styrelseskick (demokratiska eller diktatoriska system).
Frågor till texten:
Ta reda på:
Diskutera:
Källor:
The world factbook: https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/
David Held, Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi, Daidalos, 2005
Olof Petersson, Vår demokrati, SNS förlag, 2009
Mikael Gilljam och Jörgen Hermansson, Demokratins mekanismer, Liber, 2003
Stefan Ewald, Religionslexikonet, Bokförlaget Forum, 1996
https://sv.wikipedia.org/wiki/Demokratiindex
https://freedomhouse.org/report/freedom-world/freedom-world-2018
FÖRFATTARE
Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare
Webbplats: gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.
SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b.
Regeringsformen är den mest grundläggande av våra fyra grundlagar. Den handlar om hur landet ska styras och utgör skyddet för alla medborgares fri- och rättigheter. Den nuvarande regeringsformen utfärdades i Sveriges riksdag 6 mars 1974. I år fyller den 50 år.
På riksdagens Youtube-kanal finns pedagogiska filmer som beskriver riksdagens uppgifter, de folkvaldas arbete och riksdagens roll i vår demokrati.
Demokrati pågår är en filmserie som handlar om riksdagens roll, funktion, arbete och beslut. De tre filmerna riktar sig till den som vill lära sig mer om riksdagen och framför allt till elever i åk 7–9 och gymnasiet. De tre filmerna Riksdagen och demokratin, Ledamotsuppdraget och Riksdagens fem grundläggande uppgifter kan användas i undervisningen om riksdagen och vår demokrati.
Upplev riksdagen är en digital rundvandring i riksdagens hus. Här kan man titta runt i kammaren, finansutskottet och andra rum i 360 grader och följa med på en guidad tur bakom kulisserna i riksdagen. Här möter vi ledamöter i deras vardag samt får en kortare introduktion till utskottsarbete och om rösträttens införande och rundvandringen ger en bra förståelse för hur riksdagen och den demokratiska processen fungerar.
Ett fördjupande studiehäfte som tar upp vad demokrati är och hur demokratin genomsyrar samhället.
Ett fördjupande studiehäfte som beskriver riksdagens uppgifter och dess roll i samhället.
I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till riksdagen, kommunerna, landstingen och Europaparlamentet. I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är dess främsta företrädare. Vart fjärde år är det val till riksdagen, kommunerna och landstingen. Vart femte år är det val till Europaparlamentet...
Vad kommer det att stå om vår tids demokrati i framtidens historieböcker? Det vet förstås ingen. Vi har kommit en bit på väg, men den moderna demokratin är fortfarande ung. För att slå de gamla grekerna lär vi behöva såväl uthållighet som mod och uppfinningsrikedom...
Mycket har förändrats sedan ståndssamhällets tid. Kungens och kyrkans politiska makt är borta. Folkets politiska fri- och rättigheter skyddas i grundlagarna. Svenskarna är tillsammans med de flesta andra européer numera även EU-medborgare. En hel del har hänt. Ändå återstår många utmaningar...
Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom organisationen. De kallas EU-kommissionen, ministerrådet, EU-parlamentet och Europeiska rådet. Dessa grupper jobbar tillsammans för att bestämma lagar och regler som påverkar människor i EU-länderna...
Eleverna ska i kursen samhällskunskap 1b arbeta med komplexa samhällsfrågor och analysera dem utifrån olika perspektiv. I den här artikeln kopplas ledarskap och demokrati samman. Du kommer också bekanta dig med den s.k. ledarskapsmodellen som utgör ett analysverktyg för mer nyanserade diskussioner om demokrati.
Del 1 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s president är en av världens mäktigaste personer. Han eller hon är landets statschef och utser landets regering. Presidenten är dessutom överbefälhavare för USA:s militära styrkor...
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom hur en ny statsminister väljs i Sverige.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om hur valet till det tyska parlamentet går till och vad det tyska parlamentet har för uppgifter.
I veckans avsnitt förklarar gymnasieläraren Mattias Axelsson vad som menas med det tyska ämbetet förbundskansler.
Genomgång (13:37 min) av gymnasieläraren Johan Wiman som i den här videon går igenom Kinas politiska system och dess historiska förutsättningar.
Genomgång (13:21 min) av gymnasieläraren Johan Wiman som i den här videon går igenom USA:s politiska system och dess historiska förutsättningar.
Genomgång (21:45 min) där SO-läraren David Skvadern berättar om olika typer av valsystem: majoritetsval, proportionella val och blandsystem.
Genomgång (15:17 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om USA:s statsskick
På Globalis webbplats kan du se diagram som visar hur väl de politiska rättigheterna respekteras i olika länder. Med politiska rättigheter menas invånarnas rätt till deltagande och medbestämmande i det politiska systemet.. Globalis är ett svenskt/norskt projekt i FN-förbundets regi.
Genomgång (15:10 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om hur Sverige förvaltas.
Kortfattad genomgång (3:22 min) där SO-läraren Mikael Larsson förklarar statsskick, demokrati, diktatur och monarki.
Genomgång (9:40 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar ingående om svensk parlamentarism - dvs hur Sveriges riksdag och regering fungerar..
Läxhjälpsfilm (14:05 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om Sveriges riksdag och dess funktion, uppgifter och makt.
Programserie från UR i 6 delar (14 min per avsnitt). Lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten. Du får förklaringar till olika politiska begrepp och får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Du får möta människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt företrädare för de politiska blocken. Programinnehållet ramas in av en dramatiserad del som beskriver ett Sverige år 2040, styrt av en diktator.
Informationsfilm (0:59 min) från Sveriges riksdag. I Sverige har vi en riksdag och en regering som är beroende av varandra för att styra landet. Det kallas parlamentarism och är vårt statsskick. I filmserien Demokratin pågår får du veta hur vår demokrati fungerar i praktiken – och vad folkstyre faktiskt innebär...
Informationsfilm (1:04 min) från Sveriges riksdag. Sverige är en representativ demokrati. I riksdagsvalet väljer medborgarna vilka personer som ska representera dem i riksdagen. Ledamöterna ska se till att folkets vilja genomsyrar riksdagens beslut. Här får du på en minut lära dig hur en representativ demokrati fungerar.
Sveriges demokrati firar 100 år 2021! Gå in i den digitala Demokratistugan och lär dig mer om demokrati. Här finns quiz, diskussionsfrågor, filmer och mängder av fakta och bakgrund till hur vår demokrati är uppbyggd och vilka fri- och rättigheter vi har i Sverige.
Avsnitt (65 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om statskupper. USA har aldrig varit med om en statskupp på nationell nivå men nu har det otänkbara blivit möjligt, menar flera forskare. Vad är det som har hänt? Och skulle Sverige kunna hamna i samma situation?
Vi är vana att förknippa statskupper med instabila diktaturer långt borta, men vad händer när dom sker i demokratier? Vad har en statskupp för effekt på en stat? Hur genomför man en kupp och i vilka samhällen och situationer är dom möjliga? Kan kupper föra något gott med sig och går det ens att skydda sig? P3 Dystopia reder ut vem som egentligen styr när demokratiska institutioner faller.
Kortfattad genomgång (5:02 min) om valsystemet i USA. Filmen är gjord av Studi.se.
En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...
Om demokratins grunder, Sveriges politiska system, politiska partier i Sveriges riksdag, demokratisk påverkan,...
Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?
Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...
I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och...
Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...
Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...
Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...
Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...
En statskupp är ett plötsligt (och i regel olagligt) maktövertagande i ett land - ofta utfört med...
Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...
En grundlag är en extra viktig lag. I Sverige har vi fyra grundlagar:Regeringsformen ...
Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...
PresidentialismPresidentialism är ett statsskick som har sitt ursprung i USA. Inom presidentalism...
Parlamentarism är ett statskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag) som...
Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026,...