FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
Förenta nationerna bildades den 24 oktober 1945 i skuggan av andra världskrigets grymheter. Ett av de första ärendena för den nybildade organisationen blev att definiera de mänskliga rättigheterna. I december 1948 antog FN:s generalförsamling den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.
Deklarationen består av 30 artiklar som beskriver de mänskliga rättigheterna. Den första artikeln säger att alla människor är “födda fria och lika i värde och rättigheter”. Deklarationen berättar också om att alla människor ska ha rätt liv, frihet, rätten att uttrycka åsikter, religion och ska behandlas lika helt oberoende av ursprung, kön, språk, religion eller andra uppfattningar.
I deklarationen finns också bestämmelser om rätten till rättvisa rättegångar, förbud mot slaveri och tortyr och skydd mot diskriminering och mot grym och omänsklig behandling. Men det finns också bestämmelser som rätten att fly undan krig och förföljelser och få skydd i andra länder.
Andra konventioner som förstärker de mänskliga rättigheterna
Det finns också andra konventioner som förstärker delar av de mänskliga rättigheterna. En av dem är FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering som antogs 1965 genom vilken medlemsländerna förbinder sig att förbjuda all form av rasdiskriminering och bestraffa spridandet av liknande idéer. En annan är Kvinnokonventionen som tillkom 1979 där all slags diskriminering av kvinnor avskaffas. Utöver detta finns flera andra konventioner som skyddar barn, urfolk, människor med funktionsvariationer och liknande.
Barnkonventionen
Sedan 1989 har en konvention om barnens rättigheter genomförts. Barnkonventionen är universell och ska gälla för alla barn i hela världen. Konventionen består av många delar, men fyra av dem är viktigare än de andra.
Dessa fyra kallas ibland för huvudprinciper. De berättar att alla barn har samma rättigheter och lika värde och att det ska gälla i alla stater som godkänt konventionen. Huvudprinciperna berättar också att alla åtgärder som rör barnet ska ske för barnets bästa. Alla barn har rätt att överleva, utvecklas och leva ett liv i trygghet med skolgång och annat liknande. Den sista av huvudprinciperna säger att alla barn har rätt att uttrycka sina åsikter och att bli lyssnade på i frågor som berör dem.
Från och med 1 januari 2020 är barnkonventionen föreslagen att bli svensk lag.
Europarådet
Bortsett från FN och t.ex. den svenska grundlagen, så skyddas de mänskliga rättigheterna också av Europarådet.
Europarådet bildades 1949 i huvudsak för att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Idag (2024) är alla europeiska stater utom Kosovo, Belarus och Vatikanstaten medlemmar.
Organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter
Det finns en lång lista med organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter. Såväl olika FN-organ, som Europarådet och svenska samhällsinstitutioner.
Både FN och Europarådet har flera olika underorganisationer som arbetar med frågorna. Till exempel arbetar UNICEF med barns och ungdomars rättigheter. UNICEF är en av de organisationer som aktivt arbetar med att kontrollera så att barnkonventionen följs. Ett annat FN-organ är UN Women som arbetar för ökad jämställdhet och att Kvinnokonventionen efterlevs.
Många länder i världen är inte demokratier, trots att de skrivit under konventionen om mänskliga rättigheter. Därför är det också vanligt att oberoende organisationer eller individer driver frågorna. Dessa kan ibland sätta press på enskilda stater att till exempel frige politiska fångar.
Freedom House och Democracy Index
Två organisationer som granskar den demokratiska situationen i världen är Freedom House och Democracy Index. Freedom House är en politiskt obunden organisation med målsättning att sprida politisk frihet och demokrati i världen. Organisationen granskar också den demokratiska utvecklingen och rangordnar länder utifrån detta. Även tidningen The Economist - eller rättare sagt deras dotterbolag the Economist Intelligence Unit - gör en liknande rangordning i sitt Democracy Index. I denna ranking bedöms den demokratiska nivån i världens länder utifrån olika kriterier där medborgerliga rättigheter är ett av dem.
Amnesty International
En av de mest kända organisationerna som arbetar för de mänskliga rättigheterna är Amnesty International. Amnesty är en internationellt spridd organisation som både bedriver forskning och aktivism i frågor om mänskliga rättigheter. Amnesty publicerar också en årlig rapport om hur de mänskliga rättigheterna respekteras runt om i världen.
Human Rights Watch
Ytterligare en global organisation som arbetar för mänskliga rättigheter är Human Rights Watch. Organisationen undersöker och avslöjar kränkningar av mänskliga rättigheter. De bedriver opinionsbildning mot politiker och stater som bryter mot mänskliga rättigheter. Human Rights Watch har också, liksom Amnesty International, engagerat sig i frågor om barnsoldater, barnarbete, människohandel, dödsstraff och mycket annat.
Rädda barnen
Rädda barnen är en organisation som i första hand arbetar utifrån FN:s barnkonvention. Organisationen är verksam i över 120 olika länder och jobbar med att stötta barn och att påverka de stater som inte respekterar barns rättigheter. Organisationen arbetar också mot olika typer av övergrepp mot barn, som till exempel barnmisshandel, barnarbete och sexuella övergrepp.
Brott mot mänskliga rättigheterna
Trots att en majoritet av FN:s medlemsländer ratificerat (skrivit under och förbundit sig till) konventionen om mänskliga rättigheter, bryter många stater gång på gång mot den. Sverige har till exempel återkommande kritiserats för att avvisat flyktingar till länder där de riskerar att utsättas för tortyr eller dödsstraff.
De enskilda staterna har ett ansvar att följa konventionerna de skrivit under. Därför har de som stiftar lagarna i ett land ett särskilt ansvar att se till att lagarna är anpassade efter de internationella konventioner som deras land har åtagit sig att följa. Men även om man stiftar lagar händer det att de bryts. Särskilt vanligt är det i länder som befinner sig i väpnade konflikter. Där blir det svårt för lagar att fungera och de organisationer som normalt granskar staterna har svårt att verka.
Olika länder bryter mot konventionen i olika omfattning. I länder som Irak, Sudan eller Syrien är övergreppen många, medan länder som Kanada, Australien och Norge har få.
INTERAKTIV KARTA: Human Right Scores
Flera av de länder där man har störst problem med mänskliga rättigheter är också stater där man nu är eller nyligen har varit inblandad i en väpnad konflikt.
Kränkningar kan också ske i såväl det stora som det lilla. Det är enkelt att se att en människas rättigheter kränks när hela folkgrupper förföljs eller när demokratin helt åsidosätts. Men i mer demokratiska länder kan det handla om knappt märkbara övergrepp i form av trakasserier av till exempel homosexuella eller i form av lönediskriminering. Sådana typer av brott mot de mänskliga rättigheterna är ibland svårare att komma till rätta med, och det är inte alltid självklart att de blir utredda.
Totalt sett är det dock ljusare idag än för hundra år sedan. Allt fler länder förbättrar sitt arbete med de mänskliga rättigheterna och det finns många organisationer som arbetar med frågorna. Hur det kommer se ut i framtiden återstår dock att se.
LÄS MER: Mänskliga rättigheter - förr och idag
LÄS MER: Folkrätt och krigets lagar
LÄS MER: Vad är folkrätt?
LÄS MER: Förenta nationerna (FN)
PODCAST: De mänskliga rättigheterna
PODCAST: Demonstrationsfrihet
