Mycket av det vi idag tar som självklart som skriftspråk, matematik, administration, olika samhällsklasser har inte vuxit fram på egen hand. Det har skapats av människor under en lång process som tagit tusentals år. Många historiska huvudlinjer har formats under forntiden (ca 3000 f.Kr - ca 750 f.Kr) och antiken (som började på 700-talet f.Kr och slutade ca 500 e.Kr). Huvudlinjerna löper som röda trådar genom historiens väv fram till vår egen tid.
Forntidens och antikens huvudlinjer
ANNONS
Omkring 5000 f.Kr upptäckte jordbrukare i den bördiga halvmånen vid Persiska viken att konstbevattning gav bättre skördar. Men metoden hade en nackdel. Jorden lakades ur och förlorade sin bördighet om inte bevattningen sköttes på exakt rätt sätt.
Lösningen blev större bevattningssystem. Det krävde mer planering och större resurser än vad en liten by orkade med. För att klara av konstbevattningen och kunna försvara sig bättre mot fiender började alltfler byar slå sig samman till storbyar. En del storbyar utvecklades till de första stadsstaterna. I Mesopotamien, området mellan floderna Eufrat och Tigris i nuvarande Irak, byggde sumererna minst tio städer med upp till 50 000 invånare, exempelvis Uruk.
Många stadsstater växte senare till stora riken i Egypten och Mesopotamien. Även i Kina och Indien växte städer och riken fram på liknande sätt. Gemensamt för dessa stater var att de var flodkulturer, alltså helt beroende av stora floder, som Nilen, Eufrat och Tigris.
Olika samhällsklasser
De konstbevattnade åkrarna gjorde att skördarna ökade. I städerna behövde inte längre alla arbeta med att få fram mat. Det gjorde att nya yrkesgrupper som skrivare och hantverkare kunde växa fram. Städerna behövde en administration för att sköta konstbevattningen. Administrationen fick allt fler uppgifter som försvar och skatteindrivning. Det bildades därmed olika klasser i samhället där härskarna stod högst och slavarna lägst.
Religion
Med flodkulturerna växer också de första stora religionerna fram. Templet blev en av de befästa stadsstaternas viktigaste byggnader. Ännu en samhällsklass växte fram - prästerna. Det blev en mäktig klass eftersom präster ansågs stå i kontakt med gudarna. För härskarna var det praktiskt att kunna förklara sina handlingar med att de följde gudarnas vilja och hade deras stöd. Det är en vana som härskare följt och följer även in i vår egen tid.
Skatterna
Med de första små staterna under forntiden kommer också skatterna, alltså att de styrande kräver sina underlydande på en del av vad de tjänar. Härskarna kunde exempelvis säga att det behövs skatt för att sköta konstbevattningen eller för att bygga ett tempel.
Ända sedan skatter infördes för omkring 5 000 år sedan har de underlydande ofta tyckt att skatterna varit för höga. Det har lett till otaliga - ofta blodiga - uppror. Franska revolutionen berodde till stor del på missnöje med de höga skatterna. Än idag är skatter ofta en viktig fråga för politiker världen över.
Att skriva och räkna
Beskattning kräver skriftspråk och räknekonst. Det måste finnas metoder för att skriva ned och räkna ut hur mycket varje person ska betala i skatt, vad som betalats in och hur mycket som ska betalas ut. Räknekonsten eller matematiken utvecklades och förfinades i de kulturer som växte upp vid de stora floderna i Kina, Indien, Mesopotamien och Egypten.
Det äldsta kända skriftspråket, kilskriften, utvecklades i Mesopotamien för omkring 5 000 år sedan. Till en början användes både skriftspråket och räknekonsten för att bokföra skatter. Den äldsta kända texten kommer från Mesopotamien. Den är undertecknad av en man som hette Kushim och handlar just om hur mycket säd som tagits emot som skatt under en viss period.
Från oxe till aSkriftspråket bestod från början av teckningar. En tecknad oxe betydde ”oxe”. Efterhand förenklades teckningarna och det räckte med att rita ett oxhuvud. Det stora genombrottet kom när teckningarna istället kom att betyda ljud. Oxe som heter aleph på feniciska fick då istället beteckna ljudet ”a”. Den som vänder ett A upp och ned kan fortfarande se oxhuvudet med de två hornen. |
Mynt fanns ännu inte. Men administrationen måste ändå få in skatt, betala ut lön och så vidare. Många betalningar skedde därför med hjälp av olika livsmedel som säd. En föregångare till mynten infördes i Mesopotamien omkring 2 500 f.Kr. Det var en bit silver som kallades sikel och vägde omkring 8 gram. De första riktiga mynten präglades i Mindre Asien (ungefär där nuvarande Turkiet ligger) ca 700 f.Kr.
Soldaterna och krigskonsten
Invånarna i en stad måste kunna försvara sig och så uppkom yrkesgruppen soldater. Men de användes inte bara till försvar. Allteftersom städerna växte behövdes mer skatteinkomster. Många härskare har därför genom historien försökt erövra nya, helst rika, områden genom krig. Då skulle ju invånarna i de erövrade områdena tvingas att betala skatt till sin nye härskare.
Del av "Standaret från Ur", från ca 2600 f.Kr, som idag finns att beskåda på British Museum i London.
Med soldaterna uppkom också krigskonsten. Stora strider kräver ju planering och ledning. En av de äldsta avbildningarna av soldater är omkring 4 600 år gammal. Den kommer från Mesopotamien och kallas Standaret från Ur (se ovan). En del av standaret visar fotfolk som tågar fram med fällda lansar. Vi ser också vagnar med förspända dragdjur. Vagnarnas tunga hjul rullar över fallna fiender.
När de stora krigen började blev det också vanligt med slaveri. Ju fler och större krig, desto fler människor kunde tas tillfånga och bli slavar.
Långväga handel
Standaret från Ur bevisar att handelsvaror fördes över stora avstånd för 4 600 år sedan. I standaret finns bitar av lapis lazuli (se bilden ovan). Det är ett blått mineral som bara kan ha kommit från Afghanistan eller östra Sibirien. De långa handelsvägarna gjorde att kulturer möttes och påverkade varandra. Det gäller särskilt där långa handelsvägar möttes som i östra Medelhavsområdet. Där möttes handelsvägar och köpmän från Asien, Afrika och Europa.
Kalendern
Den äldsta kalendern vi känner till skapades av babylonierna omkring 3000 f.Kr. Kalendrar behövdes för att hålla reda på när det var dags att så och skörda och när floder som Nilen i Egypten skulle svämma över. Babylonierna lade grunden till astronomin genom att studera solens, månens och planeternas banor på himlen och arbetade fram en kalender som hade tolv månader med 29 eller 30 dagar. För att få kalendern att stämma med årstiderna lade de ibland in en extra månad, precis som vi lägger in en skottdag i februari vart fjärde år. Efter solen, månen och de fem planeter babylonierna och egyptierna kände till fick veckan sina sju dagar.
VeckodagarnaVeckodagarna har haft olika namn under historiens gång. Romarna döpte dem efter sin gudar. I Norden har fyra veckodagar namn efter några av asatrons gudar - tisdag, onsdag, torsdag och fredag. Lördagen har fått sitt namn efter ett laur, ett fornnordiskt ord för att tvätta. Engelskan har tagit över de nordiska namnen på veckodagarna med undantag för lördagen, som på engelska heter Saturday. Den dagen är fortfarande uppkallad efter den romerske tids- och skördeguden Saturnus. |
Kungarna marscherar in i historien
En stad som Uruk kunde inte styras som en liten by. Städer som Uruk beräknas ha haft upp till 50 000 invånare 3 000 f.Kr. Dessa människor skulle försörja sig och leva tillsammans. Från början ledde arbetet med att styra staden av de äldstes råd. Det bestod av ledarna för de mäktigaste släkterna och prästerna från de viktigaste templen. Men om fiender anföll staden behövdes en enda ledare. Då krävdes snabba beslut, det fanns inte tid att diskutera i ett råd. Då utsåg de äldstes råd någon, kanske den förnämste prästen till kung.
Meningen var att kungen skulle avgå när faran var över. Men efter hand blev det så att kungen satt kvar allt längre. Från 2800 f.Kr. fanns det ständigt en kung som högste ledare i Uruk. Även kvinnor kunde ibland bli ledare, exempelvis Hatshepsut i Egypten som regerade 1479 -1457 f.Kr.
Maktens lockelseDet finns många exempel på att en ledare bara utses för en viss tid, för att inte kunna göra sig för mäktig. USA:s president får exempelvis bara väljas om en gång. Ett exempel från vår egen tid är Vladimir Putin, som år 2000 valdes till Rysslands president. Enligt lagen skulle han få sitta kvar i högst åtta år. Efter att ha drivit igenom en rad lagändringar gjorde Putin det möjligt för sig att sitta kvar som president till 2036. |
Människans viktigaste metall
Järn smälter inte förrän vid en temperatur över 1 500 grader. Första gången människan lyckades få fram så hög temperatur att hon kunde smälta fram järn ur järnmalm var för 3 800 år sedan. Sedan dröjde det ytterligare minst 600 år innan järnet blev vanligt. Järn var länge sällsynt och därför mycket dyrt.
Men när järnet väl blev vanligt förändrade det människornas livsmiljö. Med yxor av järn högg bönderna ner skogar för att få mer åkermark. Plogar med spetsar av järn kunde bearbeta jorden djupare än hackor vilket gav bättre skördar. En härskare kunde utrusta sina soldater med svärd av järn. Spjut och pilar fick spetsar av järn.
Under den industriella revolutionen var järnet nödvändigt för att bygga maskiner och järnvägar.
En del historiker anser att konsten att framställa och använda järn har varit lika viktigt för människan som jordbruksrevolutionen och skriftkonsten. Men imponerande städer och riken fanns ändå före järnets tid. Invånarna i Uruk och andra forntida städer använde inte järn, inte heller de som byggde Egyptens pyramider.
Antiken avlöser forntiden
I västerländsk historieskrivning brukar forntiden ofta omfatta perioden ca 3 000 f.Kr - ca 750 f.Kr. för att sedan avlösas av antiken. Den började på 700-talet f.Kr. och slutade omkring 500 e.Kr efter Västroms fall 476 e.Kr. Antiken omfattar Greklands, romarrikets och östra Medelhavets historia.
Det går förstås ingen skarp gräns mellan de historiska perioderna forntiden och antiken. Det var alltså inte så att folk vaknade upp en morgon och sa ”Jaha, idag börjar antiken.”
I själva verket visste inte dåtidens människor att de levde under perioder som av eftervärlden skulle döpas till forntiden och antiken. Dessa människor levde i sin nutid precis som vi lever i vår - och vi har ingen aning om vad eftervärlden kommer att döpa vår tid till.
Litteratur och teater
Den västerländska litteraturen sägs ha börjat med diktverken Iliaden och Odysséen av den grekiske författaren Homeros. Verken som skrevs på 700-talet f.Kr berättar om trojanska kriget och hjälten Odysseus långa hemfärd efter krigets slut.
Det finns också en lång rad grekiska skådespel bevarade. De grekiska skådespelen kunde antingen vara tragedier eller komedier. Härifrån kommer teatersymbolen med två masker, en ledsen och en glad. Flera av de grekiska antika skådespelen spelas än idag på teatrar världen över. Bland de mest kända är komedin Lysistrate av Aristofanes och tragedierna Antigone och Kung Oidipus av Sofokles. De grekiska intrigerna har tolkats om många gånger och ligger till grund för en rad filmer och romaner. Karaktären Elektra har fått ge namn åt en modern superhjältinna.
Alexander den Store
På 300-talet f.Kr grundade Alexander den store från Makedonien ett rike som sträckte sig från Grekland till Indien. Det var det första stora välde som skapades av européer. Väldet blev kortlivat men ledde till kraftigt ökad handel mellan länderna vid Medelhavet och rikena österut. Det ledde också till hellenismen, en kultur som var en blandning mellan öst och väst.
Filosofi
De grekiska filosoferna Sokrates, Platons och Aristoteles tankar har levt kvar in i vår egen tid. Platon brukade undervisa i trädgården Akademeia. Därifrån har vi fått ordet akademi, en plats för högre studier. De grekiska vetenskapsmännen kallade sig filosofer även om de, som Aristoteles, främst arbetade med forskning. Ordet filosof är bildat av de grekiska orden philos (kärlek) och sofia (visdom).
Demokratin
I stadsstaten Aten skapades den första demokratin i Europa på 400-talet f.Kr. Demokratin hade brister, varken kvinnor eller den tredjedel av befolkningen som var slavar fick vara med och rösta. Trots det har tanken att folket ska styra genom att själva välja sina ledare och inte lyda under enväldiga härskare levt kvar genom århundradena.
Ord från antiken
En stor del av vårt ordförråd har rötter i antiken och kommer från grekiskan och romarnas språk latin. Exempelvis kommer nästan alla ord som slutar på logi, alltså läran om något, från grekiskan. Några exempel är biologi, geologi, arkeologi och psykologi. Från latinet kommer bland annat många ord som används inom juridiken, läkarvetenskapen och militären.
Läkekonsten
Egyptierna lärde sig mycket om människokroppen när de balsamerade människor och förvandlade kropparna till mumier. En av de äldsta läkarböckerna är egyptisk och mer än 4 000 år gammal. I Grekland förde berömda läkare som Hippokrates och Galenos läkekonsten vidare. Deras rykte var så stort att nästan ingen vågade utmana deras teorier på över tusen år, trots att de misstog sig på flera punkter.
Muslimerna räddar arvet
Mycket av det som skrevs under forntiden och antiken glömdes bort i Europa århundradena efter Västroms fall 476 e.Kr. Det var istället araber och perser som översatte texterna till sina egna språk. Utan dessa översättningar skulle många av de gamla texterna gått förlorade för alltid. Då skulle kunskapen om forntiden och antiken vara långt mindre än idag. Det är också viktigt att komma ihåg att den grekiska kulturen inte uppstod ur intet. Den fick impulser från flera andra områden, exempelvis Mesopotamien och Egypten.
Idrott
Dagens olympiska spel kommer från de idrottstävlingar som anordnades av de grekiska stadsstaterna. Spelen hölls vart fjärde år i orten Olympia uppkallat efter berget Olympen som ansågs vara gudarnas hemvist. Greker från olika stadsstater tävlade bland annat i löpning, femkamp och boxning - idrotter som levt kvar in i vår egen tid. De första spelen hölls troligen 776 f.Kr och avskaffades omkring 393 e.Kr, alltså under en period på över tusen år. De första moderna olympiska spelen hölls i Aten 1896.
Gränser och städer i Europa
En lång rad av Europas stora städer är från början grundade som härläger av romarna. Det gäller bland annat London, Paris, Wien, Köln, Frankfurt och Budapest. Gränserna mellan många av vår tids europeiska stater går tillbaka på gränserna mellan romerska provinser. Det gäller exempelvis Spanien, Frankrike och Nederländerna.
Den vita lögnen
Även när det gäller skulpturer och arkitektur, alltså konsten att bygga, har greker och romare spelat stor roll. I västvärldens museer och parker står rader av vita statyer gjorda efter förebilder från antiken. I många europeiska storstäder finns pampiga byggnader av ljus marmor, inspirerade av grekiska och romerska tempel.
Men föreställningen om att de grekiska och romerska byggnaderna och statyerna var vita är felaktig. De var målade i klara färger; gult, rött grönt och blått. Hade arkitekterna vetat det så hade många städer i Europa sett annorlunda ut. Hur kan den här missuppfattningen ha uppstått? Jo, under mer än tusen år var det just ingen som brydde sig om hur antikens människor hade byggt.
Först under renässansen på 1400-talet vaknade intresset i Italien för antikens skulptur och arkitektur. Arkitekter och skulptörer började kopiera de gamla förebilderna. Men under århundradena hade den färg som funnits på de antika ruinerna blekts av solen eller sköljts bort av regn. Arkitekterna trodde att det skulle vara så och byggde likadant.
I Europas storstäder restes efter hand mängder av byggnader i vit marmor i antik stil med pelare och friser - uthuggna bildserier, I USA gjorde man på samma sätt.
Den antika byggnadskonsten har inte spridit sig över hela världen. Men det har missuppfattningen om de omålade statyerna gjort. Även i Asien och Afrika finns mängder av omålade statyer i metall eller marmor.
LÄS MER: Forntiden och antiken
LÄS MER: De mesopotamiska kulturerna
LÄS MER: Forntidens Egypten
LÄS MER: Antikens Grekland
LÄS MER: Romarriket
LÄS MER: Arvet från antiken
LÄS MER: Mat och matvanor under antiken
LÄS MER: Handelsförbindelser över Medelhavet under forntiden: minoerna, mykenarna, egyptierna och fenicierna
LÄS MER: Forntidens handel på Medelhavet
Användbara begrepp
Administration kallas den organisation och de regler som byggts upp för att styra ett samhälle eller ett företag.
Astronomi är läran om himlakropparna och universum.
Bördig jord är jord som är rik på näringsämnen och ger goda skördar.
Den bördiga halvmånen är ett område som sträcker sig från östra Medelhavet genom Mesopotamien ner mot Persiska viken.
Intrig är detsamma som handling eller händelseutveckling exempelvis i en film eller en bok.
Laka ur betyder att använda vätska för att skölja ut exempelvis salt från skinka. Det som ska lakas ur kan då placeras i vatten några timmar.
Stadsstater bestod av en befäst stad och landsbygden rumt omkring staden.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Varför växte olika samhällsklasser fram i de första städerna?
- Hur långt sträckte sig det första stora europeiska väldet och vem skapade det?
- Varför var det viktigt att skapa en kalender?
- Hur kunde handeln föra olika kulturer närmare varandra?
Ta reda på:
- Fyra av veckans dagar har fått namn efter några av asatrons gudar. Vilka gudar är det?
- Hur hänger datorbegreppet trojan ihop med det trojanska kriget?
- Etymologi är läran om ords historia. Av vilka grekiska eller latinska ord är det bildat?
Diskutera:
- Vi har ingen aning om vad eftervärlden kommer att döpa vår tid till. Vad skulle du kalla den om du levde ca 3 000 år in i framtiden?
- En del historiker anser att konsten att framställa järn varit lika viktig för människan som jordbruksrevolutionen. Håller du med om det? Motivera ditt svar.
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1982
Peter N. Stearns, World History in Brief - Major Patterns of Change and Continuity, Longman, 2001
Chester G. Starr, A history of the ancient World, Oxford University press, 1978
Thomas Harrison, The Great Empires of the Ancient World, Thames Hudson Ltd., 2021
Erik J. Holmberg, Antiken och äldre medeltiden, Almqvist & Wiksell, 1961
John P. McKay, A history of world societies, Houghton Mifflin, 2000
FÖRFATTARE
Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
Sidan uppdaterad:
6 november 2024
Ursprungligen publicerad:
6 mars 2021
