Varmluftsballonger började användas i krig redan i slutet av 1700-talet som ett sätt att skapa bättre överblick och därmed öka kontrollen över slagfältet. De blev ett hjälpmedel för spaning och kommunikation, men deras begränsade styrbarhet gjorde dem osäkra och svåra att använda på ett planerat sätt. När tekniken senare utvecklades mot styrbara luftfarkoster förändrades möjligheterna. Luftskeppen kunde användas mer aktivt och i större skala, både för spaning och anfall, men de visade också tydligt hur nya militära innovationer snabbt kan få svagheter som fienden lär sig att utnyttja...

+ Läs mer

I 1700-talets och 1800-talets snabbt växande städer blev barnarbete en del av vardagen, trots att arbetet ofta var farligt och hårt. Särskilt utsatta var sotarpojkarna, som tvingades klättra in i trånga skorstenar där risken för skador och dödsolyckor var stor. Samtidigt visade berättelser från rättegångar och utredningar hur vuxenvärlden kunde se lidandet – men ändå låta det fortsätta. Frågan handlade inte bara om moral, utan också om pengar, regler och vilka liv som ansågs värda att skydda...

+ Läs mer

Europa i augusti 1914: Runt om i länderna lämnar miljoner män sina arbetsplatser och beger sig till militärkasernerna. Städerna ekar av sprittande marschmelodier. Soldater marscherar iväg till uppsamlingsplatserna med blommor i gevärsmynningarna, på sabelfästena och på hjälmarna. Det skulle bli ett kort krig, trodde man. För många var det stora problemet att kriget, som det egna landet naturligtvis lätt skulle vinna, skulle bli så kort att man inte skulle hinna vara med innan det hela var över. Alla planer var gjorda för ett kort krig. Nu skulle årtiondens mödor i generalstaber och på övningsfält bära frukt, segerns frukt...

+ Läs mer

Den danske unionskungen Kristian II ville bli erkänd som kung i Sverige och stärka sin kontroll över handeln i Norden. Efter strider där Sten Sture den yngre besegrades, kunde danskarna inta Stockholm hösten 1520. Och i början av november kröntes Kristian II till kung i Sverige efter att ha lovat att inte straffa sina motståndare. Men kort därefter bröt han sitt löfte och lät gripa många svenska adelsmän och biskopar, och döma dem till döden. Omkring 80 personer avrättades i det som kallas Stockholms blodbad. Händelsen ökade motståndet i Sverige mot Kristian II, och snart utbröt ett uppror som leddes av adelsmannen Gustav Eriksson (Vasa). När han senare valdes till svensk kung 1523, upplöstes Kalmarunionen. Händelsen satte också punkt för medeltiden, och en ny tid i Sveriges historia började...

+ Läs mer

Kalmarunionen var ett nordiskt samarbete där Danmark, Norge och Sverige skulle ha samma kung, för att få mer fred och kunna skydda sig mot starka fiender som Hansan. Drottning Margareta startade unionen år 1397, och i början fungerade det ganska bra. Men senare blev många i Sverige arga när unionskungen Erik av Pommern tog ut höga skatter och skickade stränga fogdar till Sverige från Danmark och Tyskland. Det ledde till Engelbrektsupproret, och efter det bråkade man länge om Sverige skulle fortsätta i unionen eller bli ett eget land, med en egen kung.

+ Läs mer

En varm sommardag 1361 anlände den danske kungen Valdemar Atterdag till Gotland med en stor och välutrustad armé. På Gotland fanns inga soldater, så bönderna fick själva försöka försvara ön med de vapen och skydd som de hade. Utanför Visbys stadsmur ägde sedan ett hemskt slag rum, där omkring 1 800 gotländska bönder dog. Flera hundra år senare, i början av 1900-talet, hittades massgravar vid ringmuren. Och efter att platsen blivit undersökt av arkeologer vet vi idag mer om vad som hände den ödesdigra sommardagen 1361...

+ Läs mer