H.G. Wells flyttar drömmen om det perfekta samhället ut i rymden. I boken "Ett modernt Utopia" skildrar han en tvillingplanet som liknar jorden, men där världen är enad och samma lagar gäller överallt. Maskiner gör allt det tunga arbetet, och staten äger marken och de stora företagen. Samhället är samtidigt strikt organiserat. Alla människor registreras noggrant och delas in i fyra psykologiska klasser som baseras på deras karaktär. Men Wells beskriver också städer som är ljusa och levande. Tysta elektriska tåg glider fram utan smuts och buller, och förälskade människor rör sig fritt i samhället...

+ Läs mer

Fransmannen Étienne Cabet (1788-1856) drömde om ett idealsamhälle som fungerade lika prydligt som en maskin. I boken "Resan till Icaria" beskriver han en stat där städerna är noggrant planerade och där människors vardag är starkt organiserad. Alla äter tillsammans på bestämda tider. Arbetstiden är reglerad. Det finns ingen privat egendom eftersom nationen äger allt. Samhället styrs genom val, men mycket makt ligger hos regeringen och olika kommittéer som bestämmer över mat, kläder och skola. Cabet försökte också göra sin idé verklig i USA, men konflikter och hans nästan diktatoriska ledarstil gjorde att projektet splittrades och till slut rann ut i sanden...

+ Läs mer

En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet har sina rötter i grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en annan planet och lät teknik och kontroll genom registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...

+ Läs mer

Kan man skapa ett lyckans land på jorden, en plats där människor lever rättvist, tryggt och nöjt? För över 500 år sedan gav Thomas More ett namn åt den drömmen: Utopia. I den här texten följer vi spåret bakåt i historien och möter en av de mest kända utopierna. Filosofen Platon ville bygga en idealstat där livet är enkelt och där ingen får bli för rik. Samtidigt väcker hans idéer svåra frågor om makt, frihet och människovärde...

+ Läs mer

I antikens Aten var gymnasiet mer än en plats för idrott. Här tränade fria män sina kroppar genom löpning, hopp, kast och brottning, men de umgicks också, diskuterade idéer och följde med i stadens nyheter. Idrott, bad och samtal hörde ihop och sågs som en viktig del av både kroppens och själens utveckling i det grekiska samhället...

+ Läs mer

I antikens Aten var slaveriet en självklar del av samhället. Nästan hälften av invånarna var slavar och saknade rättigheter, medan en liten grupp fria män styrde staten. Slavarna arbetade överallt – i hemmen, i hamnen, i gruvor och åt staten – och deras arbete gjorde det möjligt för de fria medborgarna att ägna sig åt politik och filosofi. Atens demokrati hade inte varit möjlig utan slaveriet. Den berömda atenska demokratin hade alltså även en mörk sida...

+ Läs mer